Annons

Läsare: ”Skulle betala 30 kr/l”

Förutom bensinskatten gör ett politiskt krav på att blanda in biodrivmedel också det dyrare att tanka.
Förutom bensinskatten gör ett politiskt krav på att blanda in biodrivmedel också det dyrare att tanka. Foto: Tomas Oneborg

En het debatt har blossat upp om bränslepriserna, där vissa hävdar att det måste bli billigare att tanka. Andra argumenterar tvärtom för att det måste bli dyrare, för miljöns skull.

Här svarar förespråkare för båda perspektiven på läsarnas frågor.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Christian Ekström, vd på Skattebetalarna, Cecilia Hult, mobilitetsexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet, samt Anders Roth, ansvarig hållbar mobilitet på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Foto: Skattebetalarna, Jonas Tobin. Bild 1 av 1

1 / 10

Vad handlar bensinupproretdebatten om?

För 20 år sedan kostade bensinen 10 kronor litern och dieseln 8,50. I dag ligger priserna mellan 16 och 17 kronor. Över 60 procent av priset utgörs av skatter och moms. Samtidigt måste priset gå upp än mer för att klimatmålen ska nås, hävdar bland andra Konjunkturinstitutet.

Här är debattörerna

Christian Ekström, vd på Skattebetalarna, Cecilia Hult, mobilitetsexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet, samt Anders Roth, ansvarig hållbar mobilitet på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Christian Ekström, vd på Skattebetalarna, Cecilia Hult, mobilitetsexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet, samt Anders Roth, ansvarig hållbar mobilitet på IVL Svenska Miljöinstitutet. Foto: Skattebetalarna, Jonas Tobin.

Läsarna har ställt sina frågor till Skattebetalarnas vd Christian Ekström, som förespråkar ett lägre bränslepris, och Svenska Miljöinstitutets Anders Roth och Cecilia Hult, som förespråkar ett högre bränslepris.

Gary Gustavsson: Jag åker ofta över till Danmark. Priset på diesel har legat runt 9 danska kronor, vilket motsvarar 12,60 svenska kronor. Varför kan vi i Sverige inte hålla dessa låga priser?

Christian Ekström – för lägre pris: Danmark har både en något starkare valuta och något lägre skatter än Sverige. Sedan påverkar reduktionsplikten – dvs lagstadgade krav på inblandning av biodrivmedel – priset.

Anders Roth & Cecilia Hult – för högre pris: Ett tillräckligt högt pris på fossila drivmedel är viktigt för att stimulera användningen av biodrivmedel, att man köper bränslesnålare fordon och för att det ska bli mer attraktivt att ställa bilen när det går. I Danmark har man också höga skatter på att köpa bil, medan vi i Sverige inte har någon extra skatt alls på bilköp. Vi har i stället valt att beskatta bränslet.

Annons
Annons

2 / 10

Det kommer även i framtiden finnas personer i städer som kommer att ha behov av bil

Mikael Berntsson: Jag bor på landet och är för en omställning till en hållbar värld. Jag förstår bara inte varför debatten kring drivmedel måste vara så svart eller vit?

Sverige har över en väldigt stor yta väldigt olika förutsättningar. Rimligen borde omställningen kring klimatet vara olika efter förutsättning. Där alternativen till transport finns borde till exempel koldioxidutsläppen från privattransport minska snabbare. Att transportera sig privat i städer borde kanske inte vara en rättighet?

Christian Ekström – för lägre pris: Att kunna transportera sig själv är en frihetsfråga och för många är det avgörande – även i storstäder – att kunna resa individuellt. I delar av Sverige finns inte ens kollektivtrafik, men det är inte alltid ett rimligt alternativ för den som bor i tätort heller. I storstadsområdena kanske det vissa sträckor är möjligt att resa, men tiden det tar är inte rimlig för en arbetspendlare. Det är därför svårt – och mycket olämpligt – att centralt besluta om ett effektivt system för bilåkande.

Anders Roth & Cecilia Hult – för högre pris: Vi håller med om att det främst är i städerna som man har större möjlighet till beteendeförändringar med hjälp av ökad användning av kollektivtrafik, gång och cykel. Däremot vet vi att det inte bara räcker att det finns alternativ för att beteende ska ändras, utan alternativen måste också vara prisvärda relativt bilen. Det betyder inte att det ska vara gratis att åka kollektivt. Det kommer även i framtiden finnas personer i städer som kommer att ha behov av bil, exempelvis funktionshindrade.

Annons
Annons

Att bygga i närheten av kollektivtrafiken är en väg till ett bilfritt liv, menar Anders Roth och Cecilia Hult.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 2

Det vore orimligt att öka bilens kostnader i dag, menar Christian Ekström, vd på Skattebetalarna.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 2 av 2

3 / 10

Att bygga i närheten av kollektivtrafiken är en väg till ett bilfritt liv, menar Anders Roth och Cecilia Hult.
Att bygga i närheten av kollektivtrafiken är en väg till ett bilfritt liv, menar Anders Roth och Cecilia Hult. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Fredrik Östman: Jag förstår att en hel del människor verkligen måste köra bil på grund av arbete och att man inte har råd eller möjlighet att flytta närmre. Men samtidigt fortsätter folk att bosätta sig i nybyggda villaområden i städernas utkanter, man handlar i köpcentrum längs med motorvägarna och man skjutsar barn hit och dit. Detta trots att bränslepriserna har varit ständigt stigande mer eller mindre de senaste 20 åren.

Hur bygger vi ett samhälle där vi inte behöver köra så in i helskotta mycket bil? Och hur löser vi situationen för dem som trots allt absolut inte har några val?

Christian Ekström – för lägre pris: Detta är en fråga som vi inte har någon uppfattning om.

Anders Roth & Cecilia Hult – för högre pris: Det viktigaste är att bygga på rätt ställe så att man ger möjligheter till ett liv utan biltvång, till exempel nära kollektivtrafik, knutpunkter för tåg och i städer där det finns tillgång till service. Sedan måste också samhällets incitament, skatter och regler dra åt rätt håll. Till exempel måste dagens reseavdrag ändras så att det blir färdmedelsneutralt och inte styr mot bilanvändning lika mycket som idag. För de som ändå måste köra bil behöver utvecklingen gå fortare med hårdare kravställning på bränslesnålare fordon och mer biodrivmedel.

Det vore orimligt att öka bilens kostnader i dag, menar Christian Ekström, vd på Skattebetalarna.
Det vore orimligt att öka bilens kostnader i dag, menar Christian Ekström, vd på Skattebetalarna. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Klas Bylow: Jag skulle kunna betala 25-30 kr/litern om de var öronmärkta för vägarna, vården och miljön, för det är ju det som bilarna förstör. Borde inte bilismen bära sina egna kostnader?

Christian Ekström – för lägre pris: Privatbilism är det enda transportslag som står för sina egna kostnader och mer därtill enligt Statens väg- och transportforskningsinstitut. Att då öka kostnaderna för bilen är inte rimligt.

Anders Roth & Cecilia Hult – för högre pris: Vi håller med om att bilismen ska bära sina kostnader. Generellt kan man säga att landsbygden bär sina kostnader med råge, medan biltrafik i städerna är underprissatt. Men eftersom koldioxidutsläppen i trafiken ökade förra året enligt preliminära beräkningar, så är priset på koldioxid i transportsektorn inte tillräckligt högt.

Däremot brukar man inte öronmärka skatter eftersom det ger sämre effektivitet i skattesystemet. I framtiden kanske man måste tänka annorlunda för att få acceptans för högre miljöskatter.

Annons
Annons

4 / 10

Tack vare reduktionsplikten låginblandas numera en stor del av HVO in i vanlig diesel.

Bjarne Westberg: Jag har nyss köpt en ny pick-up som jag kör på HVO 100 (förnybar biodiesel). Hur kan det vara möjligt att jag skall straffbeskattas när jag kör ett fordon som är renare än en elbil?

Christian Ekström – för lägre pris: Det är en fråga för våra ansvariga politiker att svara på. Min uppfattning är att du inte borde straffbeskattas.

Anders Roth & Cecilia Hult – för högre pris: HVO100 är ett bra alternativ som med rätt råvaror ger stora utsläppsminskningar av klimatgaser. Däremot ger HVO100 fortfarande upphov till utsläpp av partiklar och kväveoxider som är hälsoskadligt, så elbilen är renare ur ett lokalt perspektiv. HVO 100 är dock skattebefriat. Anledningen till att det kostar mer än fossil diesel beror på att produktionskostnaden är högre och att tillgången är begränsad. Tack vare reduktionsplikten låginblandas numera en stor del av HVO in i vanlig diesel.

Annons
Annons

5 / 10

Det rimliga är att erbjuda bra alternativ om sådana är samhällsekonomiskt lönsamma.

Gunnel Gomér: 85% av Sveriges befolkning bor i städer, en tredjedel i de tre storstadsområdena. Det är här de stora miljövinsterna kan göras genom utbyggnad av kollektivtrafik. Då ska vi definitivt inte underlätta för att köra bil där. Däremot behöver landsbygdsbefolkning eller andra som saknar alternativ finansiellt stöd i omvandlingen. Håller ni med, och hur skulle ett sånt stöd kunna se ut?

Christian Ekström – för lägre pris: Hur beroende man är av bil beror på många olika saker. En väl utbyggd kollektivtrafik kanske inte är till någon större nytta om man jobbar natt om bussarna inte går då. Det rimliga är att erbjuda bra alternativ om sådana är samhällsekonomiskt lönsamma. I så fall konkurreras bilen ut på naturlig väg. Om människor fortsätter att välja bilen beror det sannolikt på att man sparar mycket tid eller pengar.

Anders Roth & Cecilia Hult – för högre pris: Vi håller med om att stort fokus riktas på stadsfrågor de senaste åren och att landsbygden har hamnat i skymundan. I framtiden bör större fokus ägnas åt landsbygdsfrågor, både gällande nya transport- och mobilitetslösningar, men nog så viktigt är att se över vilken grundläggande samhällsservice som behöver finnas på landsbygden för att möjliggöra ett hållbart liv.

Självklart vore det bra om – och vi går i den riktningen – vi kunde ha helt utsläppsfria transporter.

Annons
Annons

6 / 10

Göran Merenius: Då jag bor på landsbygden kan jag endast ta bil till mitt arbete. Hur ska vi se till att landsbygden kan fortsätta leva när bensinpriset går upp?

Christian Ekström – för lägre pris: Det är en bra och relevant fråga. Självklart vore det bra om – och vi går i den riktningen – vi kunde ha helt utsläppsfria transporter. Tills sådana finns måste folk kunna leva och verka i hela landet. Det är ett skäl till att bensinskatterna bör sänkas.

Anders Roth & Cecilia Hult – för högre pris: Vi måste fasa ut fossila bränslen, så dessa bör bli dyrare. Ökade möjligheter att använda biodrivmedel är en lösning. Även om bensinpriset går upp är det också viktigt att bilarna fortsätter att bli snålare så att den verkliga kostnaden inte ökar. Generellt har bränslekostnader per kilometer legat ungefär stilla, eftersom bilarna har blivit mer effektiva.

En annan lösning på sikt är att beskattningssystemet läggs om och att bränsleskatterna successivt växlas över mot en kilometerskatt, där det är billigare att köra på landsbygden jämfört med stadskörning.

Annons
Annons

7 / 10

Här är SvD:s frågor till debattörerna

Är drivmedelspriserna för höga?

Christian Ekström – för lägre pris:

Definitivt! Priserna är högre än någonsin och drivs upp av ständiga skattehöjningar. Av dagens bensinliterpris på närmare 17 kronor utgörs hela 10 kronor av skatt. De höga bensinpriserna gör att många får svårt att få vardagen att gå ihop då de saknar verkliga alternativ till bil.

Anders Roth & Cecilia Hult – för högre pris:

Nej, inte ur miljösynpunkt, då utsläppen av koldioxid från trafiken ökar. Högre drivmedelspris (genom skatt) är ett viktigt styrmedel som leder till att användningen av biodrivmedel ökar, fler bilköpare frågar efter bränslesnåla bilmodeller och att vi åker mindre bil. I städer och samhällen där alternativ finns kan man också välja att gå, cykla eller åka kollektivt.

Viktigt är dock att inte bara diskutera drivmedelskostnad utan också milkostnad med hänsyn till att bilarna som blivit allt bränslesnålare, samt att lönerna ökar varje år. Vid en sådan jämförelse har bensinkostnaden som andel av lönen för en ny bil minskat från år 2000 till idag.

Annons
Annons
Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

8 / 10

Bör det vara olika dyrt att köra beroende på om man kör i glesbygd eller stad?

Foto: Tomas Oneborg

Christian Ekström – för lägre pris:

Nej, skatterna bör sänkas generellt. Bilen står för tre fjärdedelar av alla persontransporter i Sverige och dominerar de arbetsrelaterade resorna. Beroendet av bilen är stort över hela landet. För stadsbor är kollektivtrafik och andra färdmedel såsom cykel är ett bra komplement, men är oftast inget verkligt alternativ för den som inte bor och jobbar i innerstaden, eller för barnfamiljen som ska storhandla och köra barn till träning och andra aktiviteter.

Anders Roth & Cecilia Hult – för högre pris:

Ja. Samhället har högre kostnader för utsläpp, buller och trängsel från bilkörning i stad jämfört med landsbygd. Det är svårt att täcka olikheterna med bränsleskatter. Antingen blir det för dyrt att köra bil på landsbygden eller för billigt i staden. Att försöka ha regionala bränsleskatter ingen fungerande lösning av flera skäl. I stället kan en framtida kilometerskatt ersätta drivmedelsskatterna och differentieras efter var man kör och även utefter vilken bil man har. Miljöbättre bilar som elbil får då lägre skatt.

Annons
Annons

9 / 10

Bör det offentliga sträva efter att minska bilåkandet?

Christian Ekström – för lägre pris:

Nej. Det offentliga ska sträva efter att minska det verkliga problemet, vilket inte är bilåkandet utan utsläppen. Men vägtrafiken bär redan med råge bär sina egna samhällsekonomiska kostnader, även när utsläppen räknas in.

Anders Roth & Cecilia Hult – för högre pris:

Ja, för att klara klimatmålet måste bilresandet minska. Speciellt viktig är det i städer där alternativ finns. För att Sverige ska nå den minskning av trafikens klimatutsläpp till 2030 som riksdagen har bestämt behövs förutom elbilar, biobränslen och bränslesnålare bilar även ett minskat bilåkande.

Även med en optimistisk syn på elbilsintroduktion kommer de flesta körda bilkilometrarna år 2030 fortfarande att göras med förbränningsmotor. Det tar lång tid att ställa om bilflottan, och biodrivmedlen räcker inte till allt när efterfrågan ökar globalt.

Annons
Annons
Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

10 / 10

Hur påverkar ett högt bränslepris svensk konkurrenskraft?

Foto: Tomas Oneborg

Christian Ekström – för lägre pris:

De påverkar möjligheten och viljan att ta jobb längre hemifrån, och dyrare transporter försvårar för företag att konkurrera inom och utom landet, vilket gör svenska produkter och tjänster dyrare. Detta kan i sin tur påverka jobb och svensk ekonomi negativt.

Anders Roth & Cecilia Hult – för högre pris:

För godstransporterna kommer ett högre drivmedelspris stimulera till miljöbättre lösningar som mer fyllda lastbilar, ökad användning av biodrivmedel och fler tågtransporter. Exempelvis såg vi direkt att användningen av obeskattade höginblandade biodrivmedel minskade när de blev dyrare än den beskattade dieseln.

Generellt sett utgör transportkostnaden en mindre del av produktkostnaden, dvs under 10 procent. Men för viss industri som till exempel skogsnäringen är transportkostnaden större och där är man mer känslig för högre drivmedelskostnader. Lösningen är också här en kilometerskatt som kan vara lägre i glesbygd utan tågalternativ.

Annons
Annons
Annons
Annons