Annons

Olof Ehrenkrona:Är det forskningens fel?

Abborrforskning på Nämndö.
Abborrforskning på Nämndö. Foto: Lars Pehrson

Är det frånvaro av samhällsrelevant forskning som förorsakat populismen?

Under strecket
Publicerad

Varför väljer väljarna populistiska politiker som sprider hat och konspirationsteorier, i stället för att välja sådana som lovar välfärd och demokrat, undrar Bo Rothstein i Dagens Nyheter. Svaret söks på universiteten. Alltför få ägnar sig åt att forska om ”samhällsrelevanta problem” och alltför många åt ”esoterisk” och ”trivial” forskning, menar han.

Man har Rothstein verkligen rätt? De frågor som engagerar flest människor just nu är klimatförändringarna, migrationen och integrationen och den teknologiskt drivna samhällsförändringen.

Det är tre områden som konsumerar enorma forskningsanslag. När det gäller klimatforskningen är det dessutom denna som har gjort att frågan över huvud taget är samhällsrelevant.

Det finns nog mer näraliggande förklaringar. En är att mängden tillgängliga forskningsresultat tack vare globaliseringen och digitaliseringen har exploderat så att totalen inom varje område blir omöjlig att överblicka.

Det leder i sin tur till att de som saknar vetenskaplig skolning bara tenderar att tro på den forskning som överensstämmer med deras förförståelse – läs fördomar. Vanliga människor måste dessutom tillhöra en akademisk organisation för att kunna ta del av de vetenskapliga tidskrifterna som tidigare kunde läsas åtminstone på biblioteken. När dessa är online är de ofta bara åtkomliga bakom betalväggar.

En annan är att den akademiska forskningen inte längre har kvar sitt forskningsmonopol. Den har fått konkurrens av specialinriktade tankesmedjor, som ofta har ett opinionsbildande uppdrag och som är associerade med olika slags intresseorganisationer eller politiska rörelser.

En tredje förklaring är att samhällsrelevansen kanske inte bara bestäms av utbudet utan också av efterfrågan, som inte alltid är vacker. Forskare som inte levererar politiskt korrekta resultat och hamnar utanför åsiktskorridoren kan bli mycket efterfrågade av vanligt folk, men också hårt kritiserade av professionen.

Rothsteins definition av samhällsrelevant forskning är politisk. Det är tillåtet och ska inte kritiseras. Men just därför är det kanske inte så konstigt att han ser de vägfarande dra förbi hans stånd när andra marknadsutropare verkar ha mera spännande och tidsenliga erbjudanden.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons