X
Annons
X

”Är det liberalism när skolan gynnar de starka?”

När marknadskrafter och nyliberalism får råda i skolan går en lång rad grundläggande demokratiska värden förlorade. När ska de partier som kallar sig liberala klara att föra en seriös ­diskussion kring detta, frågar skoldebattören Sten Svensson.

Läs mer om Svenska skolan
Artikelförfattaren Sten Svensson.
Artikelförfattaren Sten Svensson. Foto: Pressbild

DEBATT | SKOLAN

Inför regeringsförhandlingarna har Annie Lööf, Centerpartiets ordförande, ställt ett antal krav som hon kallar liberala. Där ingår att säkra valfriheten i välfärden.

Idén om valfrihet i skolan kommer från USA. Mercedes K. Schneider har beskrivit utvecklingen av det fria skolvalet i USA. Där var privatiseringen av skolan nära förbunden med aktiv rasism och segregation. Efter att Högsta domstolen förbjudit segregation i offentliga skolor började flera delstater i södern omvandla offentliga skolor till privata. Genom valfriheten kunde de som ville lämna de integrerade offentliga skolorna och gå till de privata. Dessa stater kunde då behålla de vita och segregerade skolorna utan att bryta mot lagen. Enligt Schneider är detta ett gemensamt drag för privatisering av skolan i flera länder. Privatiseringen syftar till att skilja de priviligierade gruppernas barn från de andra och det fria valet av skola blev det verktyg som användes.

På samma sätt har valfriheten fungerat i Sverige. När det gamla uppdelade och klassmässigt segregerade skolsystemet avskaffades och den sammanhållna grundskolan infördes i början av 1960-talet var det Socialdemokraterna och Folkpartiet (dagens Liberaler) som var drivande. Idén om en gemensam skola för alla kom för övrigt från den Liberala riksdagsmannen och fackföreningsledaren Fridtjuv Berg.

Annons
X

Kritiken mot att alla barn skulle gå i en gemensam skola var mycket hård från främst Högerpartiet. De ansåg att en sammanhållen skola skulle leda till sänkta kunskaper. Men kritikerna hade fel. Den nya grundskolan hade många problem men den uppvisade goda resultat. I de internationella studier som gjordes fram till och med 1990-talet låg de svenska eleverna klart över medelnivån i sju av tretton studier.

Trots det fick grundskolan mycket hård kritik från de grupper som ville ha kvar ett uppdelat skolsystem. Den så kallade Kunskapsrörelsen med stöd av Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF, målade upp en bild av grundskolan som ett enda stort misslyckande. Under 1980-talet fick dessa idéer stor spridning på många borgerliga tidningars ledar- och kultursidor.

Under dessa år kritiserades hela den offentliga sektorn mycket hårt. Den var för stor, för byråkratisk, för dyr och ineffektiv. Som en motvikt till de offentliga lösningarna lanserades en rad nyliberala idéer. Huvudtankarna var att begränsa det politiska inflytandet, avreglera så mycket som möjligt samt privatisera och konkurrensutsätta den offentliga sektorn.

När de borgerliga vann valet 1991 införde de raskt denna nyliberala politik i hela den offentliga sektorn. Systemet med skolpeng infördes tillsammans med det fria valet av skolor. Dessutom undantogs de fristående skolorna i princip helt från skollagen.

Med de skolbesluten kunde de som ville lämna den sammanhållna grundskolan. Med hjälp av det fria skolvalet och skolpengen som en fribiljett kunde de välutbildade och de ekonomiskt starka grupperna i samhället söka sig till de privata alternativen och mycket snabbt växte ett segregerat skolsystem fram.

Med privatiseringen av skolan försvann den öppenhet, yttrandefrihet, insyn och likabehandling som ska råda i en offentlig verksamhet som skolan.

I dag ser vi tydligt effekterna av denna skolpolitik som flera borgerliga partier kallar liberal. Frågan är vad de menar med ordet liberal? Är det nyliberal man menar eller är det liberalism i ordets ursprungliga betydelse man talar om?

Är den ökade skolsegregationen som den marknadsdrivna skolan skapar liberalism?

Är det liberalism att ge de mest välutbildade och ekonomiskt starka grupperna i samhället tillträde till särskilda skolor med goda resurser och ge de svagaste grupperna ett betydligt sämre alternativ?

Är det liberalism att låta de stora skolkoncernerna fritt starta nya skolor som förvärrar skolsegregationen i den aktuella kommunen?

Är det liberalism att de demokratiska församlingarna i en kommun inte kan påverka skolans organisation för att motverka skolsegregationen?

Är det liberalism att låta vinstintresset skapa en betygsinflation som gynnar elever på de skolor som sätter för höga betyg och missgynnar dem som går på skolor som sätter korrekta betyg?

Skolpolitiken har också medfört oseriösa och till och med kriminella skolhuvudmän. På vilket sätt är det liberalism?

Med privatiseringen av skolan försvann den öppenhet, yttrandefrihet, insyn och likabehandling som ska råda i en offentlig verksamhet som skolan. Är det också liberalism?

Kort sagt, är det liberalism att de starka tar för sig på de svagas bekostnad?

För mig betyder liberalism en politik som sätter demokratin främst. I en demokrati har alla människor lika värde och alla ska behandlas lika. Alla barn ska få tillgång till en skola av hög kvalitet. Det ska råda öppenhet och insyn och de anställda ska ha yttrandefrihet. Myndighetsutövning, som betygssättning till exempel, ska ske likvärdigt. Inget av detta är möjligt med dagens skolpolitik. När marknadskrafter och nyliberalism får råda går en lång rad grundläggande demokratiska värden förlorade. När ska de partier som kallar sig liberala klara att föra en seriös diskussion kring detta?

Sten Svensson
medlem i Nätverket för en likvärdig skola, skolpolitisk utredare för Katalys, tidigare chefredaktör för Lärarnas tidning

Annons
X
Annons
X
Annons
X

Artikelförfattaren Sten Svensson.

Foto: Pressbild Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X