Annons

Therese Larsson Hultin:Så blir Kina-krisen om Biden tar över

Kinas president Xi Jinping tillsammans med Joe Biden under dennes tid som vicepresident.
Kinas president Xi Jinping tillsammans med Joe Biden under dennes tid som vicepresident. Foto: Carolyn Kaster/AP

Varningarna för ett nytt kallt krig duggar tätt. Den redan frostiga relationen mellan Kina och USA kyls nu ner ytterligare över Hongkong – men en president som Joe Biden skulle knappast rädda situationen.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Det usla relationerna märks på många sätt. Peking har bland annat utvisat amerikanska journalister från Kina under våren.

Foto: Andy Wong/AP

Den 15 maj beslöt USA att det kinesiska telekombolaget Huawei inte längre får använda amerikanska verktyg.

Foto: Andy Wong/AP

Nya allianser. Rysslands president Vladimir Putin och Kinas Xi Jinping framhåller båda att de är personliga vänner.

Foto: Sergei Bobylev/AP

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson, här med sin hund Dilyn, anses ha svängt vad gäller Kina.

Foto: Alberto Pezzali/AP

En dataskärm visar Donald Trump och Xi Jinping.

Foto: Ahn Young-joon/AP

Den vore nästan rolig om läget inte var så allvarligt. I en reklamfilm signerad Donald Trumps valkampanj sitter Joe Biden i den kinesiska presidenten Xi Jinpings knä. Demokraternas presidentkandidat är en docka som skrattar ondskefullt, samtidigt som ljudet av klirrande mynt sköljer över åskådarna.

”Biden, Kinas marionett” lyder texten.

Joe Biden är inte bättre. Den före detta vicepresidentens reklamfilmer består av klipp där Donald Trump hyllar Kinas arbete mot coronaviruset – med det uppenbara budskapet att Trump är en mes vad gäller Mittens rike.

Biden framställs däremot som tuff. Som en ledare som skulle ställa krav.

Att Kina seglat upp som en av de stora valfrågorna i det amerikanska presidentvalet är nu tydligt. Lika tydligt är att de två kandidaterna kommer att göra allt för att överträffa varandra i vem som är hårdast mot kineserna.

Det lär gå hem hos amerikanska väljare. En opinionsmätning från opinionsinstitutet Pew Research visar att 66 procent av amerikanerna hade en negativ syn på Kina i mars. En rekordhög siffra och en ökning med nästan 20 procentenheter på bara två år.

Annons
Annons

Det usla relationerna märks på många sätt. Peking har bland annat utvisat amerikanska journalister från Kina under våren.

Foto: Andy Wong/AP

Den 15 maj beslöt USA att det kinesiska telekombolaget Huawei inte längre får använda amerikanska verktyg.

Foto: Andy Wong/AP
Det usla relationerna märks på många sätt. Peking har bland annat utvisat amerikanska journalister från Kina under våren.
Det usla relationerna märks på många sätt. Peking har bland annat utvisat amerikanska journalister från Kina under våren. Foto: Andy Wong/AP

Skulle mätningen gjorts i dag skulle siffran troligen vara ännu högre.

För de senaste månaderna har inte bara över 100 000 amerikaner dött av corona, eller ”Wuhan-viruset” som Donald Trump väljer att kalla det. Det har också blivit uppenbart hur beroende USA är av kinesiska varor. Många livsnödvändiga, som en lång rad mediciner som nästan uteslutande tillverkas i Kina.

Dessutom har Kina – åtminstone enligt kritiska amerikanska bedömare – utnyttjat pandemin till att dra åt tumskruvarna på Hongkong. Den kinesiska folkkongressen röstade i veckan igenom en ny säkerhetslag som begränsar hongkongbornas frihet. Något som fick USA:s utrikesminister Mike Pompeo att säga att Hongkong inte längre är en autonom region utan nu lyder under kinesiskt styre.

Den 15 maj beslöt USA att det kinesiska telekombolaget Huawei inte längre får använda amerikanska verktyg.
Den 15 maj beslöt USA att det kinesiska telekombolaget Huawei inte längre får använda amerikanska verktyg. Foto: Andy Wong/AP

Det kan få stora konsekvenser. Ända sedan britterna lämnade över sin forna koloni till kineserna 1997, så har Hongkong åtnjutit en särskild handelsstatus med USA. Skulle amerikanerna klassa ön som vilken kinesisk region som helst, så skulle Hongkongföretag beläggas med samma tullar och handelshinder som resten av landet. Vilket skulle vara slutet för Hongkong som internationellt finanscentrum.

Annons
Annons

Nya allianser. Rysslands president Vladimir Putin och Kinas Xi Jinping framhåller båda att de är personliga vänner.

Foto: Sergei Bobylev/AP

Samtidigt har det kinesiska kommunistpartiet än en gång gjort klart att omvärlden inte ska lägga sig i hur landet hanterar Hongkong.

– Om någon insisterar på att skada Kinas intressen, så är Kina berett att ta till alla nödvändiga motåtgärder, sa en talesman för det kinesiska utrikesdepartementet i onsdags på tal om den nya säkerhetslagen.

Nya allianser. Rysslands president Vladimir Putin och Kinas Xi Jinping framhåller båda att de är personliga vänner.
Nya allianser. Rysslands president Vladimir Putin och Kinas Xi Jinping framhåller båda att de är personliga vänner. Foto: Sergei Bobylev/AP

Så är det då ett nytt kallt krig vi ser? Frågan har diskuterats högljutt bland geopolitiska experter det senaste året.

Svaret har ofta varit ”mjaaaa...”. Alltså jakande, men inte tvärsäkert. Andra har sagt att vi åtminstone befinner oss i början av ”Kalla kriget 2”. Däribland Henry Kissinger – den före detta amerikanska utrikesministern –som slog fast just det i höstas.

Alltså långt innan någon hade hört talas om ett elakt virus från Wuhan.

Sedan dess har som bekant situationen förvärrats ytterligare. Kina har fått kritik för att inledningsvis ha tigit om viruset och Donald Trump varnade i en intervju med Fox News i mitten av maj för att USA helt kan bryta förbindelserna med Kina efter pandemin.

Kina har i sin tur hotat länder som inte ställer upp på dess världsbild (något som USA i ärlighetens namn inte heller brukar dra sig för).

Som Australien. Efter att landet krävt en oberoende utredning av hur Kina hanterat corona svarade Peking med att stoppa importen av australiensiskt kött, införa tullar på vete och att säga att alla de kinesiska studenter som betalar dyrt för att gå på australiensiska universitet minsann kunde sluta komma.

Annons
Annons

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson, här med sin hund Dilyn, anses ha svängt vad gäller Kina.

Foto: Alberto Pezzali/AP

En dataskärm visar Donald Trump och Xi Jinping.

Foto: Ahn Young-joon/AP
Storbritanniens premiärminister Boris Johnson, här med sin hund Dilyn, anses ha svängt vad gäller Kina.
Storbritanniens premiärminister Boris Johnson, här med sin hund Dilyn, anses ha svängt vad gäller Kina. Foto: Alberto Pezzali/AP

Att de har hänt något i många länders syn på Kina är tydligt. Och det även i Europa. Det pratas högt om hur Kina har förändrats under Xi Jinping. Till en mer nationalistisk, förtryckande regim – med klara stormaktsambitioner.

EU-kommissionen har varnat för att kineserna kan passa på att köpa upp krisande europeiska bolag och i Storbritannien har Boris Johnsons regering gjort något av en helomvändning. Britterna hade beslutat att låta kinesiska Huawei bygga landets nya 5G-nät, men allt fokus på säkerhet och tal om kinesiskt spioneri gör att planerna ser ut att gå om intet.

En dataskärm visar Donald Trump och Xi Jinping.
En dataskärm visar Donald Trump och Xi Jinping. Foto: Ahn Young-joon/AP

Det beror framförallt på det styrande Tory-partiet. Med brexit snart ur vägen har de konservativa hittat en ny hjärtefråga. Eller snarare hatfråga: Kina.

Det har bildats en ”China Research Group” i underhuset. Modellerad på ”European Research Group” som i decennier drivit frågan om ett brittiskt EU-utträde. Det starka motståndet gör att Johnson sannolikt skulle förlora en omröstning om Huaweis 5G-nät i parlamentet – om han skulle våga lägga fram den.

En förklaring till det brittiska ställningstagandet stavas också USA. Efter brexit ses det inte som så smart att stöta sig med sin amerikanska kusin.

För som president George W Bush sa till omvärlden på 00-talet om USA:s krig mot terrorism: ”Ni är antingen med oss eller emot oss”.

Det gäller i hög grad även dagens USA – då spelar det ingen större roll om nästa amerikanske president heter Trump eller Biden.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons