Annons

Peter Alestig:Politikerna kan ha gjort svenskarna klimat-bekväma

Vi har hört det gång efter annan: politikerna bromsar klimatomställningen. Om de bara lyssnade på väljarna skulle allt gå mycket snabbare. Men två nyheter i veckan ger skäl till att se över den gamla tesen. I alla fall i Sverige.

Under strecket
Publicerad

Enligt en ny undersökning tycker bara 4 av 10 svenskar att klimatet är en viktig faktor när de konsumerar varor och tjänster.

Foto: Berit Roald/TT Bild 1 av 3

Regeringens vårbudget 2019.

Foto: Naina Helén Jåma/TT Bild 2 av 3

Konsumenter efterfrågar en klimatmärkning på varor och tjänster, för att göra besluten lättare. Det visar flera undersökningar.

Foto: Tomas Oneborg Bild 3 av 3

Enligt en ny undersökning tycker bara 4 av 10 svenskar att klimatet är en viktig faktor när de konsumerar varor och tjänster.

Foto: Berit Roald/TT Bild 1 av 1
Enligt en ny undersökning tycker bara 4 av 10 svenskar att klimatet är en viktig faktor när de konsumerar varor och tjänster.
Enligt en ny undersökning tycker bara 4 av 10 svenskar att klimatet är en viktig faktor när de konsumerar varor och tjänster. Foto: Berit Roald/TT

Kommer du ihåg 1999? När digital-tv började sändas i Sverige, Charlotte Nilsson vann Eurovision med ”Take me to your heaven” och Leif ”Loket” Olsson slutade som programledare för Bingolotto?

Samma år lade Sveriges regering, precis som på onsdagen, fram en vårbudgetproposition. En jämförelse mellan dessa två budgetar, från ett klimatperspektiv, ger en intressant insikt.

I vårbudgeten 1999 nämndes ”klimat” tre gånger (två gånger i en tabell över ”gröna nyckeltal” på sidan 31, samt på sidan 153 – i samband med utgiftsområde 21, Energi). I årets vårproposition nämns ”klimat” trettiotre gånger. Fem gånger redan på första sidan.

”De globala klimatförändringarna är vår tids ödesfråga. Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland”, slår regeringen fast.

Annons
Annons

Regeringens vårbudget 2019.

Foto: Naina Helén Jåma/TT Bild 1 av 1

Nu ska det påpekas att klimatåtgärderna som Sverige vidtar i politiken fortfarande är långt ifrån tillräckliga. Klimatpolitiska rådet sågade nyligen regeringens klimatpolitik – och Björn-Ola Linnér, professor i internationell klimatpolitik vid Linköpings universitet, säger i en intervju med SvD att vårbudgeten saknar en vision om hur hela samhället ska ställas om mot en fossilfri verklighet.

Regeringens vårbudget 2019.
Regeringens vårbudget 2019. Foto: Naina Helén Jåma/TT

Men ändå: 2 av 4,5 miljarder kronor i vårbudgetens reformer riktas mot klimatåtgärder. Den typen av klimatengagemang är något helt nytt i svenska budgetsammanhang.

Den andra nyheten är den som SvD kunde rapportera om på torsdagen: att bara 4 av 10 svenskar tycker att klimatet är en viktig faktor när de konsumerar varor och tjänster. Detta enligt en ny undersökning beställd av Europeiska Investeringsbanken, EIB. Det är långt under EU-snittet på 67 procent.

Det är fortfarande svårt att vara klimatengagerad i butikshyllan.

Det är uppseendeväckande – inte minst med tanke på att nyheten i fråga tycks gå stick i stäv med en rad andra nyheter den senaste tiden. Som att en av tre svenskar säger sig vilja ändra sina resvanor med anledning av klimatet.

Man kan förstås bortförklara det hela genom att påpeka att EIB-undersökningen genomförts med en så kallad självrekryterad onlinepanel med kvoturval – en metod som har kritiserats av statistiker för att ha en lägre tillförlitlighet än ett slumpmässigt urval. I teorin skulle extremt engagerade klimatskeptiker kunna anmäla sig en masse till panelen, och försöka vrida resultaten.

Annons
Annons

Konsumenter efterfrågar en klimatmärkning på varor och tjänster, för att göra besluten lättare. Det visar flera undersökningar.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

Men så verkar inte vara fallet. Bara 3 procent av svenskarna svarade ”det finns inga klimatförändringar” i undersökningen. 97 procent av svenskarna delar alltså bilden av att klimatförändringarna existerar – men bara 39 procent bryr sig om dem i butikshyllan, enligt undersökningen.

Konsumenter efterfrågar en klimatmärkning på varor och tjänster, för att göra besluten lättare. Det visar flera undersökningar.
Konsumenter efterfrågar en klimatmärkning på varor och tjänster, för att göra besluten lättare. Det visar flera undersökningar. Foto: Tomas Oneborg

I slutändan fastnar man med den obekväma frågan: är det egentligen tvärt om? Har våra politiker i själva verket ett större klimatengagemang än allmänheten?

Och om det stämmer – vad kan det bero på?

Kanske litar vi helt enkelt på att våra politiker löser klimatfrågan åt oss.

Här är en teori. Det är fortfarande svårt att vara klimatengagerad i butikshyllan. Flera undersökningar har visat att konsumenter efterfrågar en klimatmärkning på varor och tjänster, för att göra besluten lättare. En av dessa undersökningar, baserad på enkäter i sju europeiska länder, publicerades av den brittiska miljöorganisationen Carbon Trust så sent som för en vecka sedan. Där säger 7 av 10 sig vilja ha en sådan märkning.

Men det gäller ju även i andra länder. Och själv tror jag mer på en annan förklaring. Internationellt hyllas Sverige gång på gång för sitt klimatarbete – enligt Climate Action Tracker är det bara Marocko som är vassare i sina klimatåtgärder (i ett kommande reportage i SvD får du en av förklaringarna till varför Marocko hyllas).

Kanske har vetskapen om detta gjort oss mer bekväma än våra europeiska grannar. Kanske litar vi helt enkelt på att våra politiker löser klimatfrågan åt oss.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons