Annons

Sam Sundberg:Är vi lurade av de smarta mobilerna?

Utan tvekan medför mobilutvecklingen en förändring av det mänskliga tillståndet, hur vi förhåller oss till världen och varandra. En ny antologi granskar hur Iphone påverkar våra liv – på gott och ont.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Bild 1 av 1
Bild 1 av 1

En ny Iphone har nått Sverige. Det är den femte i ordningen och den har som vanligt uppgraderats med bättre kamera och snabbare processor. Dessutom har den för första gången även fått en större skärm. På ytan är det mindre uppdateringar. Vissa himlar rentav med ögonen åt dem för att de är så prosaiska. Det är helt enkelt svårt att tillfredsställa kunder som kommit att förvänta sig att nya prylar ska förändra deras liv.

Det är ett år sedan Apples store ledare – somliga skulle säga envåldshärskare – Steve Jobs dog. Många har spekulerat i huruvida Apple och Iphone kan upprätthålla sin position på marknaden utan honom. Men rapporterna om den snabba försäljningen (fem miljoner telefoner såldes första helgen den fanns tillgänglig) visar att Iphones popularitet ännu håller i sig. Marknaden för smarta mobiler har emellertid vidgats och förändrats sedan den första Iphone släpptes, för fem år sedan. Utbudet av smarta mobiler har breddats och idag äger 44 procent av svenskarna en smart mobil enligt Orvesto.

Annons
Annons

När Iphone lanserades var den en sensation. Den var långt ifrån den första smarta mobilen och den var inte heller den första mobilen med beröringskänslig skärm. Men Iphone skapade en massmarknad för mobiler som både liknade datorer (vad gäller kapacitet) och inte alls liknade datorer (vad gäller deras gränssnitt). Andra mobiltillverkare hade experimenterat med
touch screen-koncept tidigare men med Iphone prickade Apple med perfekt tajming in det tillfälle i historien då tekniken var redo att förverkliga idéerna på ett sätt som tilltalade inte bara de mest angelägna och teknikintresserade mobilanvändarna, utan även gemene man.

Sedan dess har alla framgångsrika smartphone-tillverkare i någon mån gått i Apples fotspår. Några har tagit konceptet i nya riktningar medan andra har gått så långt i sin efterapning att de kopierat ikonerna i Apples telefoner. En amerikansk domstol dömde nyligen den koreanska konkurrenten Samsung, som tillverkar telefoner baserade på Googles operativsystem Android, till miljardskadestånd för intrång i Apples design.

För varje år har Iphones särart blivit mindre utpräglad. Operativsystemet IOS, som driver såväl Iphone som surfplattan Ipad, har blivit frånsprunget av Googles Android-plattform, både försäljningsmässigt och – skulle många hävda – tekniskt. Visst har Apples mobil fortfarande en särställning tack vare sitt välkända varumärke och visst särbehandlas den fortfarande i medierna, men för varje år som går blir den alltmer av en mobil i mängden.

De smarta mobilerna är onekligen värda att forskas på. Mobilen är inte vilken
gadget som helst, den är prylarnas pryl: en liten manick som vi alltid bär med oss, och som på ett ögonblick kan byta skepnad från klocka till telefon till musikspelare till e-läsare till filmspelare till navigationshjälp till dagstidning till spelkonsol till sociala medier-kanal – bland mycket annat.

Annons
Annons

Smarta mobiler är i full färd med att förändra våra upplevelser av världen och tiden, samt våra relationer till andra människor. Pelle Snickars och Patrick Vondereau har med andra ord valt ett brännande intressant ämne för sin antologi
Moving data. The Iphone and the future of media (Columbia University Press, 360 s).

Som undertiteln antyder har redaktörerna snävat in ämnet från smarta mobiler i allmänhet till att särskilt fokusera på Apples Iphone. Skribenterna är forskare som representerar olika ämnen och infallsvinklar. Tack vare insnävningen kan de vara mer konkreta och specifika än om de beskrivit mobilutvecklingen i sin helhet. Å andra sidan gör den också att deras iakttagelser delvis blir mindre relevanta som allmän lägesbeskrivning.

Forskning om pågående, snabbt föränderliga skeenden är ett vanskligt företag. Samvetsgranna akademiker är dömda att ligga steget efter entreprenörerna som skapar hårdvaran och mjukvaran som formar våra digitala liv. Apples marknadsavdelning har varit oerhört framgångsrik i sin historieskrivning om företagets betydelse för mobilindustrin, och Snickars och Vonderaus antologi utmanar inte bilden av Iphone som mobilen som genom ett trollslag förändrade allt. Tvärtom skiner marknadsföringen gång på gång igenom i texterna. Ord som geni, revolution och magi är frekventa. Några skribenter hänvisar dessutom till teknikbloggar och journalister som auktoriteter på ett sätt som är besynnerligt men kanske svårfrånkomligt när man desperat försöker hålla forskningen
au courant trots rasande utveckling och informationsflöde.

Annons
Annons

I sitt bidrag ”Ambient news and the para-imojo” tar Janey Gordon upp den händelse 2009, då ett passagerarplan nödlandade i Hudsonfloden och en hjälparbetare vid namn Janis Krum fotograferade planet med sin Iphone för att sedan sprida det via fototjänsten Twitpic och vidare till Twitter. Exemplet visar hur nya redskap för dokumentation och kommunikation möjliggör snabba ögonvittnesskildringar i olika former. Mobilfoton och videoklipp spreds även snabbt vid exempelvis bombdåden i London fyra år tidigare, medan amatörfilmer från terrordåden i New York 2001 spreds via tv-kanalernas nyhetssändningar. Till och med Abraham Zapruders film av mordet på John F Kennedy kan sägas ingå i samma tradition av ögonvittnesskildringar möjliggjorda av tekniska framsteg – i det fallet hemvideokameran.

Janey Gordon tar emellertid i från tårna och jämför Janis Krums uppladdande av flygplansbilden till Twitpic med Heinrich Hertz upptäckande av radiovågorna 120 år tidigare. Tydligare kan det knappast bli hur förvrängda perspektiven kan bli när man står för nära det objekt man undersöker, mitt i ett skeende där man inte lyckas få överblick.

I analysen av revolutionerna i Tunisien och Egypten har mycket fokus lagts på aktivisternas användande av sociala medier som Facebook och Twitter. I den nyligen utkomna antologin ”Myten om internet” (som Pelle Snickars också är redaktör för, tillsammans med Per Strömbäck) avfärdar egyptiska aktivisten Mariam Kirollos de sociala medierna som relativt ointressanta i jämförelse med de fysiska aktiviteterna på Kairos gator och torg. Men i ”Moving data” synar Oliver Leistert den uppkopplade aktivismen ur en annan synvinkel. Under rubriken ”The Iphone’s failure” tar Oliver Leistert sikte på Apples slutna system och hur företaget förbjuder användarna att själva manipulera sina teknikprylar. Medan mjukvaran och hårdvaran i Linuxbaserade mobiler och även de populära Androids källkod finns tillgänglig för alla som vill mixtra med den, och Androidmobilerna generellt sett är öppna för smarta hacks och manipulering från användaren, så utövar Apple hård kontroll över alla Iphones även efter att de sålts till slutanvändare. En så enkel sak som att plocka ut batteriet – något aktivister ibland gör för att försäkra sig om att de inte kan spåras via mobilen – är omöjligt med en Iphone utan att antingen gå till en servicebutik eller bryta upp mobilen och därmed förlora sin konsumentgaranti.

Annons
Annons

Leisterts forskning kretsar kring mobil aktivism och digital övervakning. Han har intervjuat aktivister över hela världen och noterar att de i allmänhet ser mobilteknologin som en stark katalysator för förändring, men också som i grunden problematisk. ”Motsättningen i att inte ha kontroll över sina egna kommunikationsmedel när man använder dem som verktyg för aktivism är plågsam. Nästan alla jag intervjuat har uttryckt obehag inför situationen.”

Å ena sidan ger den smarta mobilen folket ett sofistikerat verktyg för att inte bara kommunicera utan även dokumentera händelser med hjälp av kamera och mikrofon. Å andra sidan, menar Leistert, innebär en Iphone säkerhetsrisker som är svåra att komma runt då användaren själv inte har full kontroll över sin mobil.

Apple utövar också sträng kontroll över innehållet i sin appbutik. Tillsammans med ett hårdkodat förbud mot att installera program från andra källor än den officiella butiken App Store innebär det att det är svårt att distribuera aktivistappar. Krypteringsappar och webbläsare som använder anonymiseringsnätverket Tor finns i och för sig att tillgå i App Store (något Oliver Leistert undlåter att nämna), men Apple har upprepade gånger bannlyst appar på grund av ”anstötligt innehåll”. Bland de bannlysta apparna finns ”Iphone story”, ett spel som kritiserar Iphone-kulturen för bland annat undermåliga arbetsförhållanden hos underleverantörer och hos dem som i slutändan tar hand om allt elektronikskrot, och ”Drones+”, en app som meddelar när och var fjärrstyrda amerikanska drönare dödar folk i de asymmetriska krig som USA bedriver i länder som Jemen, Somalia och Pakistan.

Annons
Annons

Pelle Snickars försvarar Apples slutenhet utifrån ett kommersiellt perspektiv i texten ”A walled garden turned into a rain forest”. Ingen kan påstå annat än att App Store är en fantastisk plattform för digital kreativitet och entreprenörskap – för dem som spelar efter Apples regler. App Store möjliggör för små team av utvecklare världen över att tjäna pengar på harmlösa appar, men butiken är en plattform som helt utan transparens i censurprocessen utestänger potentiellt kontroversiellt innehåll.

Flera av skribenterna i ”Moving data” betraktar Iphone som en auktoritär teknologi som kontrollerar och begränsar användaren, som fostrar hen att uppföra sig som en produktiv samhällsmedborgare och – framför allt – en god konsument. Iphone ses ur det perspektivet inte som ett verktyg för att befria och stärka användaren, utan för att tvinga in hen i en norm. Oliver Leistert går så långt att han kallar Iphone för en ”överhetens supersymbol” och mobila medier i allmänhet för ”en teknik för auktoritetsutövning som sprider sig över jorden för att öka produktiviteten”.

Det ligger något i Oliver Leisterts kritik. Apples idealanvändare är en god konsumist, inte en vild aktivist. Iphone, precis som Ipad, är i första hand en pryl för konsumtion, även om den möjliggör både skapande och en kommunikation som kan vara både subversiv och, om man behöver det, krypterad. De kritiska glasögonen är nyttiga att ta på sig ibland, särskilt då hallelujakören kring ny teknik ibland blir öronbedövande. Så även i ”Moving data”. Den tekniska utvecklingen drivs av människor med såväl kommersiella som idealistiska motiv. Den drivs av folk som bara vill gynna sig själva och den drivs av folk som vill hela mänsklighetens bästa.

Annons
Annons

Sherry Turkle, psykolog, sociolog och professor vid MIT, skriver i boken ”Alone together” (2011) om hur mobilerna förändrat oss som människor. I dag, menar hon, är vi smartmobilanvändare i någon mån cyborger. Och som boktiteln antyder menar hon att det inte är odelat positivt. Hennes slutsatser understryks av många texter i ”Moving data”, inte minst av medieforskaren Anne Balsamo som noterar att ”den Iphone-förstärkta kroppen har blivit fullständigt naturaliserad”.

I bästa fall innebär smartmobilens segertåg över världen en uppgradering av människan. I värsta fall reducerar det oss till solipsistiska,
touch screen-smekande konsumenter. Att mobilutvecklingen för med sig någon sorts förändring av det mänskliga tillståndet, hur vi förhåller oss till världen och till varandra, det behöver ingen ifrågasätta. Frågan är inte om vi håller på att bli cyborger. Frågan är vilken typ av cyborger vi vill vara.

Sam Sundberg
är journalist med inriktning på kultur och teknik, samt kritiker och krönikör i SvD.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons