Annons

Årets Nobelpristagare i litteratur är...

Här bakom dörren sammanträder just nu Svenska Akademin.
Här bakom dörren sammanträder just nu Svenska Akademin. Foto: Lars Pehrson

SvD:s redaktion och kritiker har fått rösta fram och rangordna tre kandidater till Nobelpriset i litteratur. Inte vilka de tror kommer få priset, utan vilka som borde få det. Här presenterar vi de sex författare som fick flest röster – fem kvinnor och en man från fem olika länder.

Under strecket
Publicerad

Svetlana Aleksijevitj

Foto: CHRISTINE OLSSON / TTBild 1 av 1

1 / 6

Svetlana Aleksijevitj
Svetlana Aleksijevitj Foto: CHRISTINE OLSSON / TT

1. Svetlana Aleksijevitj, Vitryssland, född 1948

Om bara Svenska Dagbladets kritiker fick välja skulle årets Nobelpristagare i litteratur heta Svetlana Aleksijevitj. Hon vore en värdig pristagare och något nytt i prisets långa historia. Aldrig tidigare har en författare förankrad i journalistiken och det litterära reportaget tilldelats priset.

Svetlana Aleksijevitj är onekligen en egen utväxt på det enastående ryskspråkiga litterära trädet. Liksom sina företrädare formulerar hon de stora moraliska och existentiella frågor som kantat den mänskliga historien och de enskilda individernas ofta tunga öde – fångad som människan är mellan godhet och ondska, mellan rätt och fel, mellan stora visioner och gråmelerad pragmatism.

Aleksijevitjs verktyg är reporterns – papper, penna, bandspelare, hårt arbete och tålamod. Men hon har inte bara ögon och öron att se och lyssna med utan också den unika förmågan att av alla vittnesmål skapa stor litteratur. Hon skildrar tiden, såväl det förflutna som nuet, utan stora svepande överblickar.

Det är människan, närmare bestämt ”sovjetmänniskan”, på sin plats i vardagen som är huvudpersonen i fembandsverket ”Utopins röster”, vars magnifika sista del, ”Tiden second hand”, utkom för drygt två år sedan. ”Jag tror mig känna den människan”, skriver hon, ”jag är nära bekant med henne, för vi levde sida vid sida under många år. Hon är jag.”

”Utopins röster” är ett verk vars första delar, som handlade om kvinnor och barn under andra världskriget, utkom i mitten av 1980-talet och genast fick problem med den sovjetiska censuren. Trots myndigheternas motstånd jobbade Aleksijevitj envetet vidare med publiceringen av såväl ”Zinkpojkarna” (om de sovjetiska unga män som dog i kriget i Afghanistan) och ”Bön för Tjernobyl” (om kärnkraftsolyckans offer). Hennes svit – och då alldeles särskilt de två sista delarna – beskrivs ofta som körverk av röster. Så skapar hon en helhet av mer eller mindre dramatiska ögonvittnesskildringar.

Under 2000-talet har vi sett pristagare som Imre Kertész och Herta Müller vars författarskap är sprungna ur den plågsamma erfarenheten av att leva i totalitära samhällen. Det brukar i samband med dessa pristagare talas om så kallad vittneslitteratur. Svetlana Aleksijevitj skriver i den traditionen, med den skillnaden att hon inte är budbärare av ett enskilt öde utan av många.

**Kaj Schueler **

Annons
Annons

Anne Carson

Foto: Lawrence SchwartzwaldBild 1 av 1

2 / 6

Anne Carson
Anne Carson Foto: Lawrence Schwartzwald

2. Anne Carson, Kanada, född 1950

Författaren, professorn, översättaren, essäsisten och kritikern Anne Carson återkommer hela tiden till antikens mytologi i dikt- och prosaverk som både blickar bakåt, in i samtiden och vidare mot evigheten.

Carson är en kritikerfavorit, men även en bred, älskad poet som gör antikens historia, filosofi och litteratur relevanta för oss idag. Och visar att poesin, oavsett vad domedagsförkunnarna anser, fortfarande kan skapa stora berättelser och hitta en plats i läsarnas vardag.

Annons
Annons

Joan Didion

Foto: Lawrence Schwartzwald / AOPBild 1 av 1

3 / 6

Joan Didion
Joan Didion Foto: Lawrence Schwartzwald / AOP

3. Joan Didion, USA, född 1934

Om Svenska Akademien vill belöna det litterära reportaget finns det fler kandidater än Svetlana Aleksijevitj. Amerikanskan Joan Didion är också hon en pionjär inom journalistiskt berättande. I ett citat som närmast blivit en kliché skrev hon en gång att ”vi berättar historier för att kunna leva”. Man kan argumentera för att det är precis vad Didion själv alltid gjort. I sorgeböckerna över en död make och dotter; i romanerna, filmiska och kompakta; och i reportagen, som oavsett om de kartlägger politiskt maktspel, porträtterar sin tids subkulturer eller avtäcker sprickor i det amerikanska samhällsbygget i någon mån alltid också är ett utforskande av hennes eget jag.

Annons
Annons

Joyce Carol Oates

Foto: Geraint Lewis/AOPBild 1 av 1

4 / 6

Joyce Carol Oates
Joyce Carol Oates Foto: Geraint Lewis/AOP

4. Joyce Carol Oates, USA, född 1938

Få samtida författare är så produktiva som Joyce Carol Oates. Det är hennes styrka, och kanske också hennes svaghet. Sedan debuten 1963 har hon publicerat över 50 romaner, ett trettiotal novellsamlingar, ett tjugotal pjäser samt essäer, facklitteratur och poesi. Kritiken mot den massiva produktionen har funnits sedan 1970-talet. Själv har hon sagt att hon inte ser takten som så märklig, och att den helt enkelt beror på kärleken till att skriva och en protestantisk arbetsmoral. Hon har nämnts i Nobelprissammanhang sedan 1980-talet och nominerats till Pulitzerpriset tre gånger.

Annons
Annons

Chimamanda Ngozi Adichie

Foto: Vilhelm Stokstad / TTBild 1 av 1

5 / 6

Chimamanda Ngozi Adichie
Chimamanda Ngozi Adichie Foto: Vilhelm Stokstad / TT

5. Chimamanda Ngozi Adichie, Nigeria, född 1977

Utan att tappa perspektivet på hur krig, migration och kolonialism präglat världen, skildrar Chimamanda Ngozi Adichie individuella erfarenheter med både skoningslös blick och medkännande humor. Dessutom är hon en skarpögd iakttagare av människans känslor och irrationella handlingar som för den traditionella romankonsten in i vår tid.

Det internationella genombrottet kom med ”En halv gul sol” som skildrar Biafrakriget på 1960-talet genom tre människoöden med hudnära intensitet. I ”Americanah” spänner hon sedan berättarbågen över tre världsdelar och femton år. Och visar med fantastisk precision hur rasism, klass och kön präglar våra liv.

Annons
Annons

Amos Oz

Foto: LEIF R JANSSON / TTBild 1 av 1

6 / 6

Amos Oz
Amos Oz Foto: LEIF R JANSSON / TT

5. Amos Oz, Israel, född 1939

Amos Oz, som är jämnårig med andra världskriget, är på många sätt en förträfflig Nobelpristagarkandidat: han skriver om en specifik tid och kultur med ett språk som på en gång lyser, värmer och problematiserar. Han skildrar personligt och detaljrikt hur staten Israel växer fram efter kriget och alla de goda, humanistiska drömmar som tiden rymmer: om nya samhällssystem, om religiös frihet och om fred. Genremässigt rör han sig mellan olika former, från lyriska körverk som den magiska ”Samma hav” till självbiografiska ”En berättelse om kärlek och mörker” och romaner som ”Hur man botar en fanatiker” – ett viktigt försvar för samexistens mellan religioner som bör läsas av alla.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons