Annons

Arkivfynd om bröllop och Stockholms spritpolis belönades

”Måste ha varit pinsamt för bankdirektör Bertil Wallenberg och fru Zarah Leander”. Det skrev SvD-läsaren Yvonne Hellsten som upptäckte en okänd släkthistoria där hennes farbror förhördes av polis för att ha serverat för mycket sprit. Hon är en av tre vinnare i veckans tävling som gick ut på att hitta släkthistorier i SvD:s nyöppnade arkiv.

Uppdaterad
Publicerad

SvD den 25 september 1947 – läs mer om spritpolisens tillslag längre ner i texten.

Bild 1 av 3
Bild 2 av 3
Bild 3 av 3

1 / 18

SvD den 25 september 1947 – läs mer om spritpolisens tillslag längre ner i texten.
SvD den 25 september 1947 – läs mer om spritpolisens tillslag längre ner i texten.

Flera hundra läsare antog veckans arkivutmaning och mejlade in personliga guldkorn de grävt fram i SvD:s sidarkiv. De tre vinnarbidragen berörde på olika sätt. Här följer de tre läsare som belönas med presentkort från Bokus:

Vinnare 1: "Livspusslet löst efter nästan 80 år"

Isabel Hafströms bidrag gillade vi mycket eftersom hennes arkivfynd gav henne en viktig bit släkthistoria. Så här skrev hon: ”Tack vare Svenska Dagbladets arkiv har en bit av mitt livspussel, som saknats i snart 80 år, fallit på plats. Mina föräldrar skildes när jag var 2 år och jag har aldrig fått reda på hur och när deras bröllop var. Ingen av mina föräldrar ville prata om det och mina frågor möttes av tystad. Jag märkte att det inte var populärt och slutade fråga. När nu Svenska Dagbladets arkiv öppnades för alla var min första tanke att söka under Kerstin Wistrand, min mammas namn och försöka få fram uppgifter om bröllopet, men jag visste inte ens vilket årtal det ägde rum. Började med 1935, men utan träff, gick över till 1936 och under 1936-06-02 hittade jag vad jag sökte i en notis om mina föräldrars storartade bröllop, gäster varav jag känner igen alla namn och stor middag för 100 personer på Hotell Mollberg i Helsingborg. Arkivet är så intressant att fördjupa sig i; vi sökare och läsare är tacksamma att få ta del av det”.

Isabel Hafström bifogar även en bild på sin mamma i den vackra bröllopsklänningen:

Annons
Annons

SvD 17 november 1924.

Bild 1 av 7
Bild 2 av 7
Bild 3 av 7
Bild 4 av 7

SvD 17 november 1924

Bild 5 av 7

Ingrid Brink med dottern Margit i famnen. Ingrid Brink avled i olyckan 1924. Margit Brink avled inte, men blev handikappad för livet. Hon fick senare Sveriges första transplanterade urinblåsa. Margit Brink gifte sig, bodde i Helsingborg och blev 93 år. "Vi hade en nära kontakt sedan jag flyttat tillbaka till l Sverige 2005. Vi hade alltid en särskild relation hon och jag. Kanske pga namnet", berättar SvD-läsaren Ingrid Brink som har mejlat in bidraget.

Foto: Privat Bild 6 av 7

SvD den 26 oktober 1919. Här finns Ingrid Brinks släktingar Lars och Maria Lovisa Brink med.

Bild 7 av 7

2 / 18

Vinnare 2: "Jag såg plötsligt deras liv"

SvD 17 november 1924.
SvD 17 november 1924.

Ingrid Brinks vinnarbidrag skiljer sig från Isabel Hafströms. Ingrid Brink har väldigt mycket släkthistoria dokumenterat, men ändå fann hon information i SvD:s arkiv som gav bilden av släkten en ny dimension: ”Hej! Jag har fått namnet Ingrid av min familj därför att min pappas biologiska mamma hette Ingrid. Det finns många berättelser om denna Ingrid i släkten och jag har behandlats som nåt slags helgon (eller motsatsen eftersom jag inte gillade rollen). I övrigt har man döpt sin förstfödde son efter farfar i alla år. Lars/Olof/Lars/Olof… Min farfar hette Olof, hans far Lars och hans son, min far Lars. Min bror heter Olof och hans son Lars m.fl. Min farfar gifte sig med fröken Ingrid Hagberg och hon kom från släkten Kayjser som ännu längre tillbaka i tiden var ingift släkt med Erik XIV dotter. I vår släkt går deras brudlakan och broderade brudtäcke i arv. Men vardagen slår till.

Att se hela deras äktenskap i ett fåtal annonser är hjärtskärande och gripande:

1) Min farfar Olof Brinks förlovningsannons med fröken Ingrid Hagberg 1918. (Vilken lycka!)

2) Deras lysningsannons några månader senare (Underbart!)

3) Ett år senare föddes deras äldsta dotter Margit! (Kan lyckan bli större?) De fick en son två år senare – min far Lars, och en dotter (Märta) två år efter sonen.

SvD 17 november 1924
SvD 17 november 1924

4) 1924 hände olyckan. Det hände som aldrig skulle hända en lycklig familj! En sorg i familjen som ännu 2016 inte försvunnit.

Ingrid Brink med dottern Margit i famnen. Ingrid Brink avled i olyckan 1924. Margit Brink avled inte, men blev handikappad för livet. Hon fick senare Sveriges första transplanterade urinblåsa. Margit Brink gifte sig, bodde i Helsingborg och blev 93 år. "Vi hade en nära kontakt sedan jag flyttat tillbaka till l Sverige 2005. Vi hade alltid en särskild relation hon och jag. Kanske pga namnet", berättar SvD-läsaren Ingrid Brink som har mejlat in bidraget.
Ingrid Brink med dottern Margit i famnen. Ingrid Brink avled i olyckan 1924. Margit Brink avled inte, men blev handikappad för livet. Hon fick senare Sveriges första transplanterade urinblåsa. Margit Brink gifte sig, bodde i Helsingborg och blev 93 år. "Vi hade en nära kontakt sedan jag flyttat tillbaka till l Sverige 2005. Vi hade alltid en särskild relation hon och jag. Kanske pga namnet", berättar SvD-läsaren Ingrid Brink som har mejlat in bidraget. Foto: Privat

Ingrid Brink fortsätter: ”Jag bor numera i Skillinge på Österlen (efter 30 år i Grekland) och för att komma till ”stan”, till Simrishamn, måste jag köra över järnvägsspåren både dit och hem. Det finns inte en enda gång jag korsar dem när jag inte tänker på denna olycka. Jag har ärvt min fars, min farfars, min farfars fars och min farfars farfars släktforskning. Jag har hört alla historier om mitt namn och familjens namn nästan till leda. Men att se deras liv i fyra små annonser påverkade mig känslomässigt. Jag såg deras liv plötsligt. Tack för artikeln i söndagens SvD!”.

SvD den 26 oktober 1919. Här finns Ingrid Brinks släktingar Lars och Maria Lovisa Brink med.
SvD den 26 oktober 1919. Här finns Ingrid Brinks släktingar Lars och Maria Lovisa Brink med.

”Jag har också hittat en notis som bekräftar den övriga släktforskningen jag har i min hand. Se bara via denna länk en artikel från den 26 oktober 1919. Här ser man att lakan och täcke verkligen kommer från släktskapet med Erik XIV. Detta är ju skitkul!”.

Annons
Annons

SvD den 25 september 1947.

Bild 1 av 6

Bengt Westesson.

Foto: Privat Bild 2 av 6

SvD den 14 november 1947.

Bild 3 av 6

SvD 23 juni 1887.

Bild 4 av 6

SvD 25 juni 1887.

Bild 5 av 6

Nils Westesson till höger. Kortet är taget 1900, 13 år efter hans cykelfärd. Till vänster står Weste, farfar till SvD-läsaren Yvonne Hellsten. Weste är på kortet 13 år. Han föddes 10/6 1887. Lillebror Weste föddes alltså under Nils cykelfärd.

Foto: Privat Bild 6 av 6

3 / 18

Vinnare 3: "Släkting anklagades av spritpolisen"

SvD den 25 september 1947.
SvD den 25 september 1947.

Yvonne Hellsten belönas eftersom hon bidrog med flera intressanta släktfynd – bland annat ett som tydligt målar upp hur 1940-talets Stockholm skiljde sig från dagens. Så här skriver hon: ”Förr fanns det tydligen spritpoliser. Min pappas bror Bengt Westesson som en period i sitt liv arbetade som hovmästare på Rosenbad blev förhörd av dem 1947. Det var lite märkligt att läsa artikeln ”Åttatimmarslunchen inför spritpolisen”, daterad torsdagen den 25/9 1947”.

Bengt Westesson.
Bengt Westesson. Foto: Privat

”En före detta anställd på Rosenbad beskyllde honom för att ha serverat för mycket sprit. Jag blev lättad när jag sedan läste artikeln: ”Rosenbadlunchens proportioner minskas”, daterad 14/11 1947. Polisens utredning fastslog att den mängd alkohol som konsumerats var lägre än vad anmälaren hade påstått och det blev inga påföljder. Det måste ha varit pinsamt för Bengt och hans prominenta gäster som bankdirektör Bertil Wallenberg och fru Zarah Leander, att bli omnämnda i tidningen i ett sådant sammanhang. Det hade varit intressant att höra hans egna ord så här efteråt. Det måste ha varit tufft att arbeta inom restaurangbranschen men också roligt att få träffa kändisar”.

SvD den 14 november 1947.
SvD den 14 november 1947.

Yvonne Hellsten mejlade även över flera andra fynd. Bland annat detta: ”Jag hittade två roliga artiklar: ”På velociped till Avasaksa daterad 23/6 1887 och ”En bicyclefärd till Avasaksa ” daterad 25/6 1887.

SvD 23 juni 1887.
SvD 23 juni 1887.

Hon fortsätter: ”De handlade om Nils Westesson, en bror till min farfar, som cyklade från Helsingborg ända till Avasaksa. Under sin resa stötte han på ilskna kor och andra husdjur. Nils Westesson var då endast 16 år gammal. Imponerande! Det visste jag inte. Jag kände inte till platsen och var tvungen att kolla var det låg på kartan. Det hade varit kul att åka dit, men då får det bli med flyg och bil”.

SvD 25 juni 1887.
SvD 25 juni 1887.
Nils Westesson till höger. Kortet är taget 1900, 13 år efter hans cykelfärd. Till vänster står Weste, farfar till SvD-läsaren Yvonne Hellsten. Weste är på kortet 13 år. Han föddes 10/6 1887. Lillebror Weste föddes alltså under Nils cykelfärd.
Nils Westesson till höger. Kortet är taget 1900, 13 år efter hans cykelfärd. Till vänster står Weste, farfar till SvD-läsaren Yvonne Hellsten. Weste är på kortet 13 år. Han föddes 10/6 1887. Lillebror Weste föddes alltså under Nils cykelfärd. Foto: Privat

Det var verkligen mycket svårt att utse de tre vinnarna denna vecka. Stort tack till alla er som mejlade in! Här följer några av de andra fina bidragen:

Annons
Annons

SvD 28 januari 1885.

Bild 1 av 2

SvD 6 oktober 1887.

Bild 2 av 2

4 / 18

Okänt släktingdrama: Brand, konkurs och fängelse

SvD 28 januari 1885.
SvD 28 januari 1885.

Cecilia Nordin Van Ganberghe: ”Vilken toppenidé att lägg ut alla utgåvor sökbara! Hittade en släkting som fått se sin mangårdsbyggnad brinna upp 1885, göra konkurs året därpå, men lyckades tydligen komma igen bara för att göra konkurs igen... Det var väl inte så lätt att vara "redlig mot borgenär" så till slut fick han sitta i fängelse 9 månader”.

SvD 6 oktober 1887.
SvD 6 oktober 1887.

”Verkligen roligt att kunna följa över åren vad som hänt – man kan konstatera att Stockholmsfokuset för 100 år sedan inte alls var lika stort. Jag hade inte en susning om detta! Hittade också att min morfarsfar blivit anklagad för mened men genast släppt fast han fick inte tillbaka sin bokföring utan klagade till justitiekanslern... Vem vet vad mer man kan hitta?!”.

Annons
Annons

SvD 2 juni 1974.

Bild 1 av 2
Bild 2 av 2

5 / 18

Malin hittade sin bröllopskyss från 1974

SvD 2 juni 1974.
SvD 2 juni 1974.

Malin Warkander: ”Vilken kul idé!! Så mycket av min historia "kom till liv" när jag tittade på mitt namn i SvD:s arkiv – från min farfar och farmors förlovning den 23 augusti 1915 till artiklarna om min härliga trädgård och balkong stort uppslagna i Magasinet den 17 augusti 2013 och 5 juli 2014. Men det roligaste var nog förstasidan den 2 juni 1974 med rubriken "En bröllopskyss i Pingst" från mitt bröllop i Täby Kyrka. Fotografen tyckte det var kul att både brud och brudgum var vit-klädda och att jag hade prästkragar i håret. Gullig bild!! Jag såg bilden då men hade glömt bort den så det var jättekul! Jag var bara 23 år då...”.

Annons
Annons
Bild 1 av 1

6 / 18

"Konstruerade ett korsord i SvD när jag var 13 år"

Birgitta Rudeskog: Alldeles nyss var jag inne på arkivsidorna och hittade en hel del där! Jag hittade mitt korsord, som jag konstruerat, och som kom in i SvD 1952-01-13. Enormt stolt att få in något i en tidning för vuxna, då jag bara var tretton år, skulle fylla fjorton på hösten. Ett litet arvode utgick också”.

Annons
Annons

SvD 27 november 1944

Bild 1 av 1

7 / 18

Boxarens supportrar skrek "ös på"

SvD 27 november 1944
SvD 27 november 1944

Jan Lundbäck: ”Var verkligen kul att söka i ert arkiv. Och att allt är sökbart! Verkligen häftigt. Min far Arne Lundbäck boxades i slutet på 40-talet liksom min farbror Harald Lundbäck. Sökte på dessa och fick flera träffar. Den här tycker jag är otroligt kul. Journalisten som skrev får första priset. Elegant och kul skrivet. Supportrarna till Skuruboxaren får andrapriset. Skrika "Ös på" till en som knappt kan försvara sig. Dom måste också haft kul”.

Annons
Annons
Bild 1 av 1

8 / 18

"Jag nästan skrek av lycka"

Inger Johansson: ”Jag nästan skrek av lycka när jag hittade Alexander Alexanderssons (1820-1887) minnesruna i SvD från 1887-03-23. Jag släktforskar om Alexander som var sjökapten. Det är inte min släkt men jag bor i huset som han lät bygga 1866. I minnesrunan står att han avled på Dalarö där han ägde sin bostad. Det är i dag min bostad. Dessutom står att han var en av stiftarna av ångfartygbefälhavarsällskapet. Jag tog då kontakt med Sjöfartshuset som skulle försöka hitta någon information om honom. Stort TACK för att man har fått möjlighet att söka efter nyheter från förr”.

Annons
Annons

SvD 22 september 1921.

Bild 1 av 4

Johan Fenger-Krogs far Eilert på bild 1920-21.

Bild 2 av 4

Franska ockuptionssoldater delar ut soppa till hemlösa barn efter explosionskatastrofen.

Foto: IBL Bild 3 av 4

Befolkningen drabbades hårt i Ludwigshafen.

Foto: IBL Bild 4 av 4

9 / 18

"Pappa var med om katastrofen i Oppau"

SvD 22 september 1921.
SvD 22 september 1921.

Johan Fenger-Krog: ”Den sida jag först sökt är SvD torsdagen den 22 september 1921. Nu fick jag en fördjupning av en för mig och min släkt viktig händelse tack vare arkivsidorna. Den behandlar en av världens största industrikatastrofer som skedde i Oppau Badsiche Anilinfabrik. Den 21 september kl 07.29 och 07.31 small det i denna petrokemiska fabrik i vilken min far Eilert Fenger-Krog arbetade som praktikant efter ingenjörsexamen i Köthen, Tyskland. Hans praktiktjänst var på en färgavdelning med avsikt att som blivande pappersingenjör på Fengerfors Bruks AB lära sig något om hur pappersmassa kan färgas. Mellan 500 och 600 personer dog och 2000 skadades. Min fars kontorsfönster blåstes ut och en decimetertjock vägg flyttades och han skriver i brev den 24 september 1921 att han inte vet hur det skulle gått med honom om han varit på arbetsplatsen när det small kl 07.29 och 07.31. Han skulle börja arbetet kl 08.00. I SvD står att det var en tornsilo som lagrade 4 500 ton med en blandning av ammoniumsulfat och ammoniumnitrat, gödningsmedel, som exploderade”.

Johan Fenger-Krogs far Eilert på bild 1920-21.
Johan Fenger-Krogs far Eilert på bild 1920-21.
Franska ockuptionssoldater delar ut soppa till hemlösa barn efter explosionskatastrofen.
Franska ockuptionssoldater delar ut soppa till hemlösa barn efter explosionskatastrofen. Foto: IBL
Befolkningen drabbades hårt i Ludwigshafen.
Befolkningen drabbades hårt i Ludwigshafen. Foto: IBL

Johan Fenger Kong fortsätter: ”Jag uppskattade också arkivsidor från december 1918 och januari 1919 om Spartakistupproret i Berlin med huvudpersonerna Karl Liebknecht och Rosa Luxemburg, som min farfar kommenterade i brev från Sverige till sin son i Tyskland. En oerhörd händelse som pågick, där Liebknecht/Luxemburg försökte driva Tyskland in i kommuniststyre under Ryssland. Upproret drev Liebknecht och Luxemburg in i döden och Tyskland räddades undan kommunismen”.

Annons
Annons
Bild 1 av 1

10 / 18

Är elefanten Babar en mullig mansgris?

Magnus Karlsson: ”Först ett stort tack för öppnandet av detta fantastiska horn att ösa ur. Timmarna framför skärmen har gått fort. Det var lustigt att förstasidan från dagen då jag föddes (22 mars 1978) innehöll ämnen som påminner om dagens: Inbrotten minskar men få klaras upp samt en genusanalys av sagofigurer. Ingemar Stenmark hade visst krockat med en älg också”.

För er som vill läsa om artikeln ”Är elefanten Babar en mullig mansgris” – följ denna länk till den aktuella sidan i arkivet. Här berörs även Sovjetunionens succéserie Drutten och Jena samt Barbapappa.

Annons
Annons

SvD 1 december 1906.

Bild 1 av 1

11 / 18

"Vi trodde att han dog i Narvik"

SvD 1 december 1906.
SvD 1 december 1906.

Bengt Randers: ”Vi hade en ingift släkting Georg Fredrik Follin, som vi trott dog i Narvik. Men nu hittade jag en uppgift i SvD om en olycka på fartyget SS Helge på väg till Kristiansand. Så nu kanske jag kan komma vidare när jag vet fartygets namn. Har även hittat uppgifter om en annan släkting som dog i en spårvagnsolycka på Folkungagatan 1951”.

Annons
Annons

SvD 1 november 1916.

Bild 1 av 1

12 / 18

"En sak slog mig – stavfelet"

SvD 1 november 1916.
SvD 1 november 1916.

Ulf Ulfvarson: ”Den 1:a november 2016 var förstasidan i SvD ett faksimil av en precis 100 år äldre förstasida i tidningen. Tack för den! Min blick föll på en annons om Själfbindande Halmpressar. Det var i mitten av 1930-talet och jag var 5 år. Min farfar var lantbrukare. Jag kom plötsligt ihåg att vid ett besök hos mina farföräldrar, hörde jag att de vuxna talade om en Självbindande. Så slog mig en helt annan sak: Stavfelet. Nystavningen genomdrevs år 1906, 10 år tidigare. Visserligen var beslutet att den skulle genomdrivas succesivt, men stavningen borde ändå vara konsekvent. Annonsören kunde ha skrivit ”Sjelfbindande” eller ”Självbindande”, men inte gärna något mitt emellan”. 

Annons
Annons

SvD 30 november 1958.

Bild 1 av 1

13 / 18

Hittade sig själv på bild 1958

SvD 30 november 1958.
SvD 30 november 1958.

Vera Sundberg (född Sisefsky): ”Vilken fantastisk möjlighet att hitta information! Jag hittade mig själv i en artikel från 1958 som ung folkskollärare i ett konstprojekt med Moderna muséet. Artikeln var skriven av Corinna. Det är ju nästan 60 år sedan, men jag glömmer aldrig Carlo Derkerts förmåga att stimulera annars ganska likgiltiga ungar från Nytorpsskolan”.

Annons
Annons

SvD 4 oktober 1943.

Bild 1 av 1

14 / 18

"Jag vill skura min potatis själv"

SvD 4 oktober 1943.
SvD 4 oktober 1943.

Ulf Bennetter: ”Min pappa berättade att han skickade in till SvD vad jag hade haft för synpunkter på att skära potatis vid middagstid någon gång 1943. Jag hittade klippet i arkivet genom att söka på ”vem skärde min potatis….” Det ursprungliga klippet, nu ganska gulnat har jag kvar. Jag spar det till min 80-årsdag”.

Annons
Annons

15 / 18

Björn Åström: ”Min farfars far Carl Åström var musiker vid livgardet och begick självmord 1890-07-05 vilket jag fann bekräftas i en notis i SvD-arkivet två dagar senare. Han sköt sig vid kärleksudden. Varför han gjorde detta är inte känt. Carls far är okänd men i vår familj har man under många år trott att den portugisiske diplomaten och lebemannen Soto Maior förmodats vara fadern. Han var en känd kvinnokarl men om han hade några barn är okänt. Om någon vet något om detta skulle jag gärna vilja få veta detta”.

Annons
Annons

SvD 17 juni 1937.

Bild 1 av 2

SvD 17 juni 1937.

Bild 2 av 2

16 / 18

Fick se bilden av sig själv och Gustaf V – 80 år senare

SvD 17 juni 1937.
SvD 17 juni 1937.

I juni 1937 hamnade femåriga Monica Eliaeson på SvD:s förstasida när hon gav blommor till kung Gustaf V på 79-årsdagen. Genom SvD:s nyöppnade arkiv fick den i dag 85-åriga Brommadamen nu äntligen se tidningen igen.

– Det var ju så länge sedan så jag mindes inte hur det såg ut i tidningen. Det här känns fantastiskt, säger hon.

Monica har svaga minnen av träffen med kung Gustaf V den där junidagen 1937. I SvD-artikeln får hon fler detaljer att lägga till minnesbilden. Där står bland annat att det vid Tullgarns slott ”stod en liten gratulant på gården och väntade”. När kungen väl hade kommit ut fick han blommor, samtidigt som Monica Eliason sa ”Har den äran ers majestät”.

– Jag minns inte att jag var det enda barnet som var där och gratulerade. Det måste ha varit min far Tage Ekstedt, som skrev i SvD under signaturen Chevalier, som låg bakom att det blev just jag.

I artikeln står också att ”flickan räckte fel tass i hastigheten, ty i den andra var det ett knippe luktärter”.

– Det där minns jag, men jag trodde inte att det noterades. Det var inte så lätt för en femåring och det syns att kungen hade överseende med det, säger Monica Eliaeson med ett leende.

SvD 17 juni 1937.
SvD 17 juni 1937.

Ett leende som enligt SvD-artikeln 1937 gick ”rakt in i monarkens hjärta”. Bilden blev senare även omslag till Kungaboken som gavs ut när Gustaf V fyllde 85 år 1943.

En annan läsare, Marianne Anderberg f. Boman, reagerade på Monicas fynd: ”Ett personligt ’åh vad länge se’n’ när jag läser om Monica Eliaeson. Hon nämner sin far Tage Ekstedt "Chevalier" som jag kommer ihåg mycket väl och träffade ofta då jag fick gå med min pappa Nils Boman till tidningen där även min morbror Alf Grandien arbetade. Farbror Tage hade en riktigt spjuveraktig blick och var så vänlig och rolig. Tänk så kul efter alla dessa år att komma ihåg honom!”.

Annons
Annons
Bild 1 av 1

17 / 18

Samlade Under strecket – från 1963 till 1990

Claes-Erik Bjällerud berättar om sitt samlande av Under Strecket-artiklar: ”Min historia med Under strecket började 1963. Jag läste, klippte och samlade värdefulla artiklar inom en mängd olika ämnesområden. En bärande tanke var att kunna använda dem i mitt lärar- och läromedelsarbete. Jag lärde känna skribenter som Alf Åberg, Kai Curry-Lindahl, Knut Ahnlund, Hans Krook och många, många andra kunniga personer, var och en expert inom sitt område. Mitt regelbundna samlande upphörde av olika skäl efter 27 år, 1990. Därefter har jag fortsatt läsa Under strecket utan att samla på mig nya artiklar, kanske mest beroende på ändrade förhållanden i mitt arbetsliv. Men fortfarande händer det att jag tar fram registret och letar upp en intressant artikel från min samlarperiod. Så kan jag jämföra nu och vad man förutsade då. I dag kan jag förstås underlätta för mig och snabbt besöka SvD-arkivet när jag så önskar. Dock måste jag tillstå att det ibland känns fint att läsa en gammal Under Strecket-artikel på papper också”.

Annons
Annons
Bild 1 av 2

SvD den 3 september 1897.

Bild 2 av 2

18 / 18

Morfars morfar importerade ryska galoscher

Själv har jag redan gjort några egna släktfynd i arkivet. Att min morfars morfar Axel Abramson var grosshandlare är känt för flera i släkten, men en enkel sökning i SvD-arkivet plockade fram okända detaljer. Som att han importerade ryska gummigaloscher enligt en artikel den 24 juli 1896.

Året efter visar också en notis med rubriken ”oärlig magasindräng” att drängen Jan Jansson-Forsberg ska ha stulit saker för ett värde av 10 kronor från min morfars morfar.

SvD den 3 september 1897.
SvD den 3 september 1897.

Stadsarkivets Mats Hayen säger att privatpersoner kan få ut väldigt mycket personligt i arkivet.

– Jag skulle säga att det finns mycket mer än vad du tror om din släkt i tidningsarkiven. Jag testade själv lite snabbt och sökte på min hustrus flicknamn och fann då en artikel från 1963 där det stod att min svärmor hade kommit sexa i en uppsatstävling med en text som handlade om Brasilien. Den typen av enkla men okända fakta tror jag att de flesta som testar att söka i arkivet kommer att hitta. Här finns ju inte bara nyhetsartiklar utan även allt från konkursansökningar till privatannonser.

Ni som hittar arkivfynd får förstås gärna fortsätta att mejla till johan.lindberg@svd.se och berätta! Nästa utmaning kommer att handla om att ta fram formuleringar eller ord ur SvD:s arkiv som ni inte tror skulle få publiceras idag.

Via denna länk kommer ni till SvD:s historiska sidarkiv svd.se
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons