Annons

”Arvsmassan kan vi inte ändra – dock vår tarmflora”

Julia König (till höger) och hennes doktorand Savanne Holster vid Örebro universitet ansvarar för världens första studie som ska ta reda på om ett byte av tarmflora kan hjälpa patienter med IBS och lindra både fysiska och psykiska besvär.
Julia König (till höger) och hennes doktorand Savanne Holster vid Örebro universitet ansvarar för världens första studie som ska ta reda på om ett byte av tarmflora kan hjälpa patienter med IBS och lindra både fysiska och psykiska besvär. Foto: Tatiana Milena Marques

Om magen mår bra så mår hjärnan bra. Att många med magproblem som IBS, irritable bowel syndrome, också mår dåligt psykiskt är inte heller särskilt överraskande. I Örebro testas en ny metod för att lindra symtomen.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Robert Brummer, professor i gastroenterologi vid Örebro universitet.

Foto: Ulla-Carin EkblomBild 1 av 1

I Örebro pågår en forsknings-studie som ska ta reda på om en förändring av tarmfloran både påverkar den fysiska och den psykiska hälsan till det bättre. Julia König och hennes doktorand Savanne Holster har låtit 16 patienter genomgå en så kallad fekaltransplantation. Det är en dubbelblind studie så forskarna vet inte själva vilka som fått vad. Hälften har fått en utvald blandning som tros vara särskilt gynnsam, den andra hälften har fått tillbaka sin egen bakterieflora.

Hur väljer ni vilken mikrobiota som ska transplanteras?

–  Vi har en hypotes om att vissa bakterier gör mer nytta än andra. Att ha många bakterier som producerar smörsyra är bra, det finns det evidens för, säger Julia König.

Parallellt har patienterna fått fylla i frågeformulär om sin psykiska hälsa.

–  Vi vill fortsätta med en studie med hjärnavbildning för att se om transplantationen av tarmbakterier påverkar hjärnan, säger Julia König, forskarassistent vid Örebro universitet.

Örebroforskarna lär vara först i världen med att testa detta. Resultaten från studien kommer i höst. För att få veta ännu mer om tankarna bakom tarmbakterieforskningen ringer jag upp professor Robert Brummer som leder forskningen i Örebro.

Annons
Annons

Robert Brummer, professor i gastroenterologi vid Örebro universitet.

Foto: Ulla-Carin EkblomBild 1 av 1

Hur mycket kan man förändra sin tarmflora?

–  Det är svårt att säga, men man kan i alla fall ändra funktionen hos tarmbakterierna ganska mycket, säger Robert Brummer.

Helheten är en sak, den är lite som ett fotbollslag, förklarar han.

–  Men det är inte de individuella spelarna som är viktigast utan hur de fungerar ihop. En Zlatan-bakterie gör inget genialt tarmflora-lag.

Robert Brummer, professor i gastroenterologi vid Örebro universitet.
Robert Brummer, professor i gastroenterologi vid Örebro universitet. Foto: Ulla-Carin Ekblom

I ett sammanhang kan en enda spelare ha en jättestor effekt på helheten, men om du byter hen till ett annat lag så har det ingen effekt alls.

Våra kroppar har runt 100 biljoner bakterier och än så länge är funktionen hos de flesta av dem okända. Robert Brummer varnar för att tänka alltför enkelt. Att tarmfloran har stor inverkan på psykisk hälsa har bevisats i djurstudier, men vad gäller människor är det fortfarande huvudsak-ligen beskrivande studier.

Men han tycker ändå att vi ska tänka förhoppningsfullt kring det faktum att tarmfloran är möjlig att ändra till skillnad från generna.

–  Tänk att man har en viss risk för cancer. Arvsmassan kan vi inte göra något åt, men tarmbakterierna kan vi däremot ändra på och vi har tio gånger mer tarmbakterier än celler.

Mycket talar för att vi genom tarmfloran skulle kunna modifiera hantering av stress, menar Robert Brummer och ger ett exempel.

Annons
Annons

Alla moderna antidepressiva mediciner har en verkan på serotonin. 95 procent av allt serotonin i kroppen finns i tarmen.

För ett antal år sedan gjorde Robert Brummer ett experiment där han sänkte serotoninnivån hos försökspersoner under några timmar.

–  Då såg man delvis att de får en annan känslighet för tarmen. Om man blåser upp en ballong i tarmen så känner de av den mycket mer när de har låg serotoninnivå.

Vissa patienter med IBS får antidepressiv medicin, delvis för att ändra känsligheten för tarmen och tarmens rörelser.

–  Om vissa centra i hjärnan är väldigt aktiva så hinner de inte trycka ned signalerna från tarmen. Ger man dem mer lugn och ro så dämpas signalerna från tarmen.

Men generellt tycks inte antidepressiva mediciner fungera mer än hos ungefär hälften av alla som får dem.

–  Inom IBS-området vet vi inte från början hos vilka patienter det kommer att fungera. Många är inte så pigga på att ta SSRI-preparat, men jag har också de som säger ”Varför lät du mig vänta så länge? Jag har ett liv före och efter.”

I ett stort projekt letar man efter att hitta karakteristiken på IBS-patienterna för att se vilka som passar för vilken behandling, om det är probiotika, antidepressiv eller antiinflammatorisk medicin eller kbt, kognitiv beteendeterapi.

–  I dag har vi bara symtom som styr, men de säger inte så mycket om vad som är fel. För den ena beror det på inflammation, för den andra på fel tarmflora. Eller ångest-påverkan.

Robert Brummer uttrycker sig gärna i metaforer för att förklara hur kroppen fungerar.

–  Säg att hjärnan är pianot, patienten är pianisten och tarmfloran musiken. Om pianisten är distraherad och inte lyssnar av sitt instrument så blir det kanske inte vacker musik. Det måste inte vara fel på den ena eller den andra när det blir fel. Men fungerar inte samspelet blir det inte någon riktigt bra funktion i magen. Kanske inte i hjärnan heller. Det är ett delikat samspel.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons