Annons

Asiens svar i batterikriget: Gigaparker i Europa

Kinesiska arbetare sammanställer batterier för eldrivna fordon vid Delta Electronics fabrik i Suzhou City, östra Kina.
Kinesiska arbetare sammanställer batterier för eldrivna fordon vid Delta Electronics fabrik i Suzhou City, östra Kina. Foto: TT

Batterikriget är i full gång. När Europa börjar satsa är svaret från Asien kraftfullt – nu bygger asiatiska tillverkare ännu fler gigafabriker i Europa. Det brådskar för svenska Northvolt att komma igång med sin fabrik.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

BONN. I norra Sverige råder guldgrävarstämning när svenska företaget Northvolt bygger sin gigafabrik för batterier till elbilar. Men de stora spelarna, alla från Asien, är redan på plats i Europa och expanderar nu i rasande takt.

Innebär det att svenska företaget Northvolt kommer för sent?

– Knappast, säger Ferdinand Dudenhöffer vid Center Automotive Research. Marknaden är enorm och efterfrågan kommer under överskådlig tid att vara långt större än utbudet.

Enbart Volkswagen behöver senast om tio år köpa batterier i Europa motsvarande en årlig produktion på mer än 150 GWh, som kan driva uppåt 2,7 miljoner bilar, och ungefär lika mycket för tillverkningen i Asien. Sammanlagt ska koncernen redan ha säkrat batterileveranser på omkring 40 miljarder euro.

För Northvolt talar också satsningen på klimatet och på miljövänlig energi. Omvänt är detta en klar nackdel för länder som Polen där lönerna är lägre men energin smutsigare.

– Polens stora kolberoende är en klar nackdel, tror Ferdinand Dudenhöffer.

Trots detta är det mycket som tyder på att Northvolt måste lägga på en rem. De stora konkurrenterna från Asien har finansiella muskler och hemmamarknader som ger enorma fördelar. Detta försprång utnyttjas nu för att bygga ut positionerna i Europa – och att knyta biltillverkarna till långsiktiga kontrakt.

Annons
Annons

Kina är i dag den med avstånd största marknaden med 3,5 miljoner elbilar. De stora tillverkarna har namn som många i Europa förmodligen aldrig har hört talas om: Build Your Dream, BAIC Motors och dussintals nya företag som Nio eller Karma Motors som alla spottar ur sig nya elbilar.

I Europa går Volkswagengruppen i täten. Fram till 2028 lanseras 70 nya modeller med eldrift. Daimler satsar omräknat över 100 miljarder kronor på 10 nya elbilsmodeller under de kommande tio åren. Samma väg går franska PSA där gruppens alla fem märken – Citroën, Peugeot, DS, Vauxhall och Opel - snabbt går över till elmotorer.

Transformationen är alltså i full fart. Och det i en tung industrigren som i EU svarar för nästan 14 miljoner arbetstillfällen. Men det finns en kritisk flaskhals: batterierna som ska driva elbilsoffensiven. I synnerhet som Europa ännu inte har en enda egen stor tillverkare.

Fram till 2030 väntas den globala efterfrågan på batterier öka med minst 14 gånger, enligt beräkningar av World Economic Forum (WEF). Från 184 Gigawattimmar (GWh) 2018, där Kina svarar för två tredjedelar, till svindlande 2623 GWh som behövs för att utrusta cirka 45 miljoner personbilar. Nästan 90 procent av behovet kommer från fordonsindustrin, varav 60 procent från tillverkarna av personbilar.

Detta är kalkylens basscenario där efterfrågan växer med i genomsnitt 25 procent årligen. Går utvecklingen mot elbilar ännu snabbare väntas en ökning med 19 gånger.

För att matcha behoven planeras för närvarande 70 stora batterifabriker, så kallade gigafabriker. Men trots att efterfrågan växer snabbast i Europa ska mer än hälften – 46 stycken – uppföras i Kina, enligt en sammanställning av konsultbolaget McKinsey.

Annons
Annons

I Europa växer batterifabriker som svampar ur jorden. Men med undantag av Northvolt i Sverige ligger alla fabriker nära de stora biltillverkarna på kontinenten. EU-tillverkade batterier är hett efterfrågade men utbudet fortfarande blygsamt.

EU-kommissionen pockar nu på en rask utbyggnad av egen europeisk batterikapacitet med ett 20-tal gigafabriker och lovar stöd på omräknat drygt 10 miljarder kronor för att skapa en ”batteriernas Airbus” - som det har kallats med anspelning på den paneuropeiska flygplanstillverkaren Airbus.

Visionen är ett eget europeisk batterilandskap med storskalig tillverkning, forskning och utveckling och ett nätverk av specialiserade underleverantörer. Detta för att bryta beroendet av Kina som pumpar ut miljardstöd till de egna tillverkarna och som har köpt gruvor för strategiska råvaror i bland annat Afrika och samtidigt bygger ut heltäckande laddstrukturer med billig el på hemmamarknaden.

– Kina låser in användare i nya beroendeförhållanden och rör sig sedan aggressivt upp i förädlingskedjan, manade i somras EU-kommissionären Maros Sefcovic som är ansvarig för EU:s energiunion.

Tyskland och Frankrike är beredda att satsa en miljard euro respektive 750 miljoner euro och räknar med att fler EU-länder ska ansluta sig till initiativet. Förhoppningen är att detta ska initiera investeringar på mer än 100 miljarder euro under de kommande åren.

Northvolt, som bygger Europas första egna gigafabrik i Skellefteå, ingår i den av Bryssel stödda så kallade batterialliansen, har fått löften om lån på 350 miljoner euro av Europeiska investeringsbanken EIB.

Annons
Annons

Ännu är fabriken i Skellefteå inte färdig. Men Northvolt kan redan redovisa beställningar på över 13 miljarder dollar fram till 2030 och har ett dussintal strategiska partner i Europa. Bland dem Volkswagen som tillsammans med Northvolt ska bygga en batterifabrik i tyska Salzgitter.

Senast i början av 2024 ska serieproduktion med planerad kapacitet på årligen 16 GWh börja. I ett senare steg ska anläggningen kunna byggas ut till 24 GWh. Totalt investerar VW nästan en miljard euro i både det gemensamma bolaget och direkt i Northvolt.

Northvolts satsning är i dag det mest ambitiösa europeiska projektet. Men stora asiatiska aktörer har kommit längre och har europeiska fabriker som redan spottar ut sig batterier eller är under uppförande.

Till stor del sker det nära bilfabrikerna. Framför allt i Östeuropa där allt från VW, Audi, Kia och Skoda till Mercedes har tillverkning. Där är också lönerna är låga och det finns gott om universitet och forskningsinstitut. Inte minst så kallade industriella zoner med skattelättnader och andra förmåner vid stora direktinvesteringar.

Så sent som i början av oktober invigde GS Yuasa en fabrik i ungerska Miskolc. I Ungern sätter också Samsung och SK Innovations upp ny tillverkning. Den hittills största investeringen är LG Chems fabrik i närheten av Wroclaw i Polen som är i gång sedan början av 2017 och som levererar batterier till bland annat Volkswagen, Renault och Volvo. Kapaciteten på i dag 20 GWh om året ska mer än trefaldigas till 70 GWh i slutet av nästa år.

En gigantiskt satsning gör också den kinesiska världsmarknadsledaren CATL i östtyska Erfurt där investeringen nu har höjts från ursprungligen planerade 240 miljoner euro till 1,8 miljarder euro, och tillverkningen från 14 GWh år 2022 till över 100 GWh senast 2026.

På gång är troligen också Tesla som enligt uppgifter i medierna planerar sin fjärde gigafabrik - efter två i USA och en som just uppförs i Shanghai - i Tyskland med produktionsstart förmodligen redan 2021.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons