Annons

Assange kräver 9 miljoner av Sverige – ”lucka i lagen”

Wikileaks-grundaren Julian Assange kräver drygt nio miljoner kronor av den svenska staten för juridiska kostnader i samband med utredningen om sexualbrott.

På grund av vad som kallats en lucka i lagen har han inte fått ersättning för sina privata försvarare.

Under strecket
Publicerad

Julian Assange kräver nio miljoner av Sverige.

Foto: Frank Augstein /AP Bild 1 av 1

Julian Assange kräver nio miljoner av Sverige.

Foto: Frank Augstein /AP Bild 1 av 1
Julian Assange kräver nio miljoner av Sverige.
Julian Assange kräver nio miljoner av Sverige. Foto: Frank Augstein /AP

Mellan 2010 och 2017 var Julian Assange, som grundade visselblåsarsajten Wikileaks, misstänkt för bland annat våldtäkt i Sverige. De många turerna i fallet bevakades över medier i hela världen.

Vad som inte varit känt är att Assange sedan förundersökningen lades ner försökt få ersättning av den svenska staten för de advokater och den expertis han anlitade under åren som brottsmisstänkt. Det rör sig om stora summor.

SvD:s sammanräkning visar att Assange kräver totalt 9 250 000 kronor för sina juridiska kostnader. I beloppet ingår framför allt ersättning till advokater i Sverige, Storbritannien och Ecuador.

Wikileaks-grundaren kräver också bland annat knappt 600 000 kronor i ersättning för ”översättning av handlingar”, och över en miljon kronor för förfrågningar till FN och andra internationella organ.

Annons
Annons

Assange har fått nej från både tingsrätten och hovrätten för sina anspråk. Nyligen överklagades ärendet till Högsta domstolen. Per E Samuelson, en av Assanges svenska advokater, påpekar att Elisabeth Massi Fritz, målsägandebiträde åt en av kvinnorna i målet, fick 450 000 kronor i ersättning av staten.

– Vi har bett HD titta på det här eftersom det är en principiellt viktig fråga att personer som blir utsatta för brottsmisstankar under flera år på det här sättet får ersättning för kostnaderna. Det är orimligt att han ska bära kostnaderna själv, säger han.

Huvudskälet till domstolarnas nekande till Assanges miljonkrav är att han 2011 sparkade sin offentliga försvarare och i stället anlitade så kallade privata försvarare. Offentliga försvarare utses av domstolarna – ofta efter begäran av den misstänkte – och bekostas som regel av staten, förutom när den misstänkte fälls i domstol.

Den som väljer att själv utse en privat försvarare har däremot enligt rättspraxis sällan rätt till ersättning vid en nedlagd förundersökning. I så fall krävs enligt rättegångsbalken ”synnerlig anledning”, exempelvis att förundersökningen inletts på felaktig grund.

Domstolar har tidigare påpekat att dagens system är ogynnsamt för den som anlitar privata försvarare och att politikerna omedvetet skapade en lucka i lagen när det nuvarande systemet infördes på 70-talet. I ett tidigare HD-avgörande sägs också att ”det kan inte uteslutas att den [SvD:s anm.: lagregleringen] beror på ett förbiseende”.

Enligt regelverket får nämligen åtalade personer ersättning för privata försvarare vid friande dom, men alltså i princip aldrig vid nedlagda förundersökningar, vilket vissa domstolar menat är motsägelsefullt.

Högsta domstolen har vid flera tillfällen uppmanat riksdagen att justera regelverket.

– Jag är kritisk mot att lagstiftarna inte följt Högsta domstolens uppmaning att häva den paragrafen. Att den finns kvar drabbar Julian Assange väldigt hårt, säger Per E Samuelson.

Assanges advokater har dock inte varit helt utan statlig ersättning. Fram till 2011 var först Leif Silbersky och sedan Björn Hurtig utsedda som offentliga försvarare, och de har fått ersättning på totalt 140 000 kronor av staten för sitt arbete.

I sitt överklagande skriver Per E Samuelson och Assanges sex övriga svenska advokater dels att det föreligger ”synnerliga skäl” att ersätta kostnaderna eftersom han varit häktad i sin frånvaro i sju år.

En orsak till den utdragna rättsprocessen är att Assange inte ville återvända till Sverige för att förhöras av utredarna. Hans argument var att han då skulle kunna utlämnas till USA.

Advokaterna menar att åklagarens beslut att under flera år inte förhöra Assange i London inneburit ”fel eller försummelse”.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons