Annons

Astrologin trendar – men har den stöd i vetenskapen?

Astrologi anses vara pseudovetenskap, ändå är fenomenets dragningskraft stor. Finns det något stöd i forskningen? SvD:s Emma Frans undersöker.

Publicerad
Illustration: Thomas Molén
Illustration: Thomas Molén Foto: Colourbox

Påstående

Nyligen debatterades riskerna med den så kallade astrologitrenden i SVT:s ”Opinion live”. Förespråkaren hävdade att matematiska beräkningar och empiriska studier ger stöd åt astrologin.

Stämmer det?

Annons

Genomgång

Astrologi handlar om att genom studier av himlakroppar dra slutsatser om människors egenskaper och framtid. Läran var från början en del av vetenskapen, men anses i dag vara pseudovetenskap. Det innebär att förespråkarna hävdar att astrologin är vetenskaplig, trots att den inte uppfyller vetenskapliga kriterier.

Bekräftelsebias innebär en tendens att lägga märke till sådant som bekräftar det vi redan tror, och bortse från det som går emot vår världsbild.

Astrologins träffsäkerhet har testats, bland annat i en klassisk dubbelblindad studie som publicerades 1985 i Nature¹. I studien deltog 28 astrologer som ansågs vara framstående inom sitt fält.

Den första delen av experimentet gick ut på att astrologerna gjorde en tolkning om ett antal försökspersoners egenskaper utifrån information om deras födelsetid och födelseplats. Försökspersonerna fick sedan identifiera den tolkning som passade in på just dem utifrån tre möjliga val – tolkningen som faktiskt baserades på deras information och två slumpmässigt utvalda tolkningar som baserades på andra personer.

I studiens andra del fick astrologerna uppgiften att para ihop försökspersonernas födelseinformation med resultat från personlighetstester. Ett test tillhörde personen de skulle identifiera och två test var från andra, slumpmässigt utvalda personer.

Resultatet från den första delen av studien visade att försökspersonerna valde rätt tolkning lika ofta som man skulle kunna förvänta sig om det enbart var slumpen som styrde, det vill säga en gång av tre. I det andra experimentet parade astrologerna ihop rätt test med rätt födelseinformation 40 av 116 gånger, vilket också motsvarar förväntad träffsäkerhet om slumpen fått avgöra.

Astrologiska tolkningar slår alltså inte slumpen. Ändå trendar fenomenet och det tycks finnas en attraktionskraft i att tro på astrologin. Varför? En del av förklaringen kan ligga i två psykologiska fenomen – bekräftelsebias och Forer-effekten.

Bekräftelsebias innebär en tendens att lägga märke till sådant som bekräftar det vi redan tror, och samtidigt bortse från det som går emot vår världsbild. Om vi till exempel tror på horoskop kommer vi minnas de tillfällen då de stämmer men strunta i de gånger horoskopen har fel.

Forer-effekten innebär en benägenhet att uppleva att vagt formulerade och allmängiltiga uttalanden passar in specifikt på oss.

Forer-effekten, även kallad Barnum-effekten, innebär en benägenhet att uppleva att vagt formulerade och allmängiltiga uttalanden passar in specifikt på oss. Detta fenomen kan bidra till att vi överskattar horoskopens träffsäkerhet².

Även om det saknas vetenskapligt stöd för astrologiska förklaringsmodeller, finns det faktiskt vissa belägg för att vårt födelsedatum, eller snarare när på året vi är födda, faktiskt kan påverka oss. Schizofreni³ och diabetes⁴ är exempel på diagnoser som kopplats till födelseårstid.

Orsaken kan vara att risken för dessa diagnoser ökar vid virusinfektion i fosterstadiet och att fler drabbas av dessa infektioner under vinterhalvåret. Det finns också belägg för att sämre skolprestation⁵ är vanligare bland dem som är födda sent på året. Inte heller här skyller forskarna på himlakropparnas positioner utan föreslår att det beror på barnets relativa ålder. Barn som är födda sent på året är nästan ett år yngre än vissa klasskamrater och skillnaden i intellektuell mognad tros kunna påverka barnens förutsättningar under lång tid.

Slutsats

Det finns inga vetenskapliga belägg för astrologi. Att somliga trots allt tror på horoskop skulle kunna förklaras av olika psykologiska fenomen.

Det finns dock vissa belägg för att när på året vi föds kan påverka oss senare i livet. Relativ mognad kan till exempel förklara varför personer som är födda sent på året i genomsnitt presterar sämre i skolan.

Annons
Annons

Illustration: Thomas Molén

Foto: Colourbox Bild 1 av 2
Bild 2 av 2
Annons
Annons
Annons