Annons

Atombomben – ett fortsatt hot mot världen

Världen har infört förbud mot biologiska och kemiska vapen, landminor och klusterbomber. Men det dödligaste vapnet av dem alla, atombomben, är fortfarande tillåten och nya, mer effektiva versioner av den utvecklas. Drömmen om den totala kärnvapennedrustningen är långt borta.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Den ryska atomubåten Yuri Dolgoruky, av Borei-klass, i havet utanför den nordliga ryska staden Arkhangelsk. Ubåten opereras av 130 man och officerare och kan utrustas med torpeder, kryssningsmissiler och ballistiska missiler med bland annat kärnvapen-laddningar.

Foto: Alexander Zemlianichenko/APBild 1 av 8

Klicka på bilden för att se fler bilder.

Foto: Grafik: Lars ArvestålBild 2 av 8
Foto: Grafik: Lars ArvestålBild 3 av 8
Foto: Grafik: Lars ArvestålBild 4 av 8
Foto: Grafik: Lars ArvestålBild 5 av 8
Foto: Grafik: Lars ArvestålBild 6 av 8
Foto: Grafik: Lars ArvestålBild 7 av 8
Foto: Grafik: Lars ArvestålBild 8 av 8

Den ryska atomubåten Yuri Dolgoruky, av Borei-klass, i havet utanför den nordliga ryska staden Arkhangelsk. Ubåten opereras av 130 man och officerare och kan utrustas med torpeder, kryssningsmissiler och ballistiska missiler med bland annat kärnvapen-laddningar.

Foto: Alexander Zemlianichenko/APBild 1 av 8

Klicka på bilden för att se fler bilder.

Foto: Grafik: Lars ArvestålBild 2 av 8
Foto: Grafik: Lars ArvestålBild 3 av 8
Foto: Grafik: Lars ArvestålBild 4 av 8
Foto: Grafik: Lars ArvestålBild 5 av 8
Foto: Grafik: Lars ArvestålBild 6 av 8
Foto: Grafik: Lars ArvestålBild 7 av 8
Foto: Grafik: Lars ArvestålBild 8 av 8
Den ryska atomubåten Yuri Dolgoruky, av Borei-klass, i havet utanför den nordliga ryska staden Arkhangelsk. Ubåten opereras av 130 man och officerare och kan utrustas med torpeder, kryssningsmissiler och ballistiska missiler med bland annat kärnvapen-laddningar.
Den ryska atomubåten Yuri Dolgoruky, av Borei-klass, i havet utanför den nordliga ryska staden Arkhangelsk. Ubåten opereras av 130 man och officerare och kan utrustas med torpeder, kryssningsmissiler och ballistiska missiler med bland annat kärnvapen-laddningar. Foto: Alexander Zemlianichenko/AP

**En hel mansålder **efter att atombomberna föll över Hiroshima och Nagasaki, och snart tre decennier efter att kalla krigets kapprustning mellan Sovjetunionen och västmakterna avslutades så har världens kärnvapenarsenaler visserligen minskat.

Antalet kärnvapen var i mitten av nittiotalet omkring 70 000. I dag är siffran 16 000, främst för att både Ryssland och USA har skrotat stora delar av sina förråd.

– Men viljan att rusta ner är kanske främst retorisk: i dag är kärnvapnen färre men nyare, säger Shannon Kile, expert på kärnvapenutveckling på Fredsforskningsinstitutet Sipri i Stockholm.

Grafik: Kärnvapenhotet i världen

1/7

Klicka på bilden för att se fler bilder.

Foto: Grafik: Lars Arvestål
2/7
Foto: Grafik: Lars Arvestål
3/7
Foto: Grafik: Lars Arvestål
4/7
Foto: Grafik: Lars Arvestål
5/7
Foto: Grafik: Lars Arvestål
6/7
Foto: Grafik: Lars Arvestål
7/7
Foto: Grafik: Lars Arvestål

Den nya generationens kärnvapen är mindre, mer sofistikerade och lätthanterliga, och de har långt bättre träffsäkerhet än ”Little Boy” och ”Fat Man” – de båda atombomberna som fälldes över Japan för 70 år sedan.

Annons
Annons

Med bättre precision i nedslaget kan man i varje kärnvapenspets använda mindre explosivt material och därmed drastiskt minska de civila förlusterna.

Av de omkring 66 000 personer som dog direkt vid detonationen i Hiroshima och Nagasaki, och de hundratusentals som därefter dog i sviterna av strålningen och bränderna efter de två bomberna, var 95 procent civila.

Enligt det globala icke-spridningsavtalet från 1970 om att bara fem länder – USA, Storbritannien, Frankrike, Kina och Ryssland – får ha kärnvapen så ska länderna på lång sikt skrota alla sina kärnvapen.

Men kärnvapenförråden används fortlöpande både som militärt hot och som bekräftande på ett lands plats i den internationella hierarkin.

Storbritannien meddelade till exempel nyligen att kärnvapenubåtsprogrammet Trident ska uppgraderas med en helt ny flotta och teknik till ett värde av motsvarande 13,5 miljarder kronor.

Förre premiärministern Tony Blair skrev i sina politiska memoarer för ett par år sedan att kärnvapenprogrammet var både kostsamt och militärt oanvändbart, men att det inte gick att göra sig av med Trident så länge inte de andra fyra kärnvapenländerna gjorde det, eftersom det vore att skriva ner Storbritanniens status.

Icke-spridningsavtalet säger också att de fem kärnvapenländerna inte får lov att sälja eller överföra kärnvapenteknologi till andra stater.

Men i dag har nio länder (vad man vet), kärnvapen: Indien och Pakistan, som aldrig skrev på icke-spridningsavtalet; Nordkorea som skrev på men lämnade avtalet år 1985 och så med allra högsta sannolikhet också Israel, som aldrig skrev på avtalet och aldrig har erkänt sitt kärnvapenprogram.

Tidigare har länder som Ukraina, Vitryssland, Argentina, Kazachstan, Sydkorea och, under några korta år också Sverige, arbetat med egna program. För två år sedan provsprängde Nordkorea en kärnbestyckad långdistansmissil, och så sent som i förra månaden kom världens stormakter överens med Iran om ökad handel och förbättrade diplomatiska relationer mot att landet inte bygger sin egen atombomb.

Avtalet med Iran tros kunna spela en stor roll för att avvärja hotet om ett kärnvapenkrig i Mellanöstern, där man oroat sig för en framtida iransk attack mot Israel, följt av israelisk vedergällning – eller tvärtom.

Samtidigt så har Ukrainakonflikten, den ryska annekteringen av Krimhalvön och den all frostigare tonen mellan västvärlden och Moskva har gjort vikten av att i avskräckande syfte skramla med sina kärnvapen mer aktuell än på flera decennier.

– Utsikterna för nedrustning ser inte lovande ut, säger Shannon Kile på Fredsforskningsinstitutet Sipri.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons