Annons

Saeed Alnahhal:Att leva i två världar – fredens Sverige och krigets Syrien

Syrier i Sverige lever ett närmast perfekt liv om man jämför med livet deras släktingar fortfarande lever i Syrien. Men de flesta av oss syrier här följer ständigt vad som händer i landet som vi lämnat – som fortfarande härjas av krig sedan sju år tillbaka.

Under strecket
Publicerad

Ett barn framför en vägg med kulhål i Kobane, Kurdistan, Syrien. Arkivbild från 2015.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 2

Syrien i mars 2018. Grafik: Alexander Rauscher.

Bild 2 av 2

Ett barn framför en vägg med kulhål i Kobane, Kurdistan, Syrien. Arkivbild från 2015.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1
Ett barn framför en vägg med kulhål i Kobane, Kurdistan, Syrien. Arkivbild från 2015.
Ett barn framför en vägg med kulhål i Kobane, Kurdistan, Syrien. Arkivbild från 2015. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

En av mina vänner som bor i Syrien blev förvånad under ett videosamtal som vi hade medan jag promenerade i Stockholm. Varför finns alla de där lamporna på gatorna, frågade han. Trots att jag lämnade Syrien för bara fyra år sedan, kändes det som en konstig fråga.

Tillräcklig belysning, uppvärmning och varmt vatten hemma, vård och medicin, god tillgång till olika typer av hälsosam mat – allt detta är självklart för oss syrier som haft lyckan att fly kriget och nu bor i länder som respekterar mänskliga rättigheter och garanterar grundläggande behov. Men för de som fortfarande är kvar i Syrien, är situationen väldigt annorlunda.

Även om solen skiner oftare i Syrien, är det många som inte ens kan se den vissa dagar, eftersom de är tvungna att gömma sig i källare medan stridsflygplanen bombar. Mödrar försöker hålla hårt om alla sina barn, men har bara två händer och kanske fyra, fem barn som lyckligtvis inte dödats av bomberna än. Men mammas händer skyddar alla barnen, tänker de medan en annan del av hjärnan funderar på hur de kan skaffa bröd till barnen när flyganfallet tagit slut.

Annons
Annons

Detta händer nästan dagligen i östra Ghouta, som ligger väldigt nära huvudstaden Damaskus. Situationen i hela landet är dålig, även för de som bor i regimens områden. Men det blir så mycket sämre i städer där det pågår strider med belägringar och bombningar.

Där bor civila. Många av dem har släktingar i Sverige och i andra europeiska länder. Även om vi ”nya svenskar” går till skolor och kurser för att etablera oss och hitta jobb här, följer vi samtidigt ständigt vad som händer i vårt gamla hemland. Det påverkar hela livet i nya landet. Det känns ibland som att kroppen är här och själen där.

För oss som försökte ändra systemet i Syrien och misslyckades finns ytterligare stora utmaningar: att i framtiden låta Syrien få del av det vi lär oss här.

Det är en tröst att det finns svenskar som visar intresse för vad som händer i Syrien. En av de första saker som svenskar frågar syrier när de träffas första gången är: Har du släktingar i Syrien? Bor de i något stridsområde? Har du kontakt med dem? Svenskarna frågar med enkla ord, på lätt svenska, och vi försöker att svara utan så många detaljer eftersom vi ser att de är lättrörda – ögonen tåras – och de förtjänar inte att vi gör dem ledsna.

När kriget nu inleder sitt åttonde år väcks frågan: var revolutionen verkligen ett bra val för oss syrier? Var det värt allt blod och all förödelse? Krävs alla dessa offer för att få demokrati i landet – ett land som länge varit ett av Mellanösterns mest stabila länder? Men stabilitet är inte alltid bra. Kriser kan även innebära en möjlighet till utveckling. Här finns ett hopp om att syrierna ska kunna gå vidare och hitta rätt väg framåt efter det långa kriget.

Annons
Annons

Syrien i mars 2018. Grafik: Alexander Rauscher.

Bild 1 av 1

Syrier i Sverige vet nu också att medborgarna i landet är viktigare än politikerna.

När syrier kom till Europa i stora antal, särskilt mellan 2014 och 2016, lärde de känna hur folk i västvärlden levde och hur samhället fungerar i utvecklade länder. Inte bara demokratin – som är ny för oss – utan också den sociala ordningen, lagar, att alltid ta det lugnt och tro på det som SFI-läraren säger: ”Det kommer”.

Syrier i Sverige vet nu också att medborgarna i landet är viktigare än politikerna. Välfärdssamhället skyddar människor och deras rättigheter. Folket tar hand om landet, demokratin och friheten. Om en politiker gör något fel, får hen avgå. Det är inga människor som måste dö för att politikerna ska stanna kvar.

Situationen i Syrien med all sin komplexitet och de svårigheter som vi upplevde för att komma hit och etablera oss i Sverige är mycket motiverande för vår fortsatta framtid här. Vi lär oss ett helt nytt språk, lär oss att förstå samhället, lär känna nya vänner och kämpar för att hitta jobb så vi kan försörja oss.

För oss som försökte ändra systemet i Syrien och misslyckades finns ytterligare stora utmaningar: att i framtiden låta Syrien få del av de kunskaper som vi lär oss här. Att låta våra barn växa upp som svenskar – utan att glömma att Syrien också behöver dem.

Syrien i mars 2018. Grafik: Alexander Rauscher.
Syrien i mars 2018. Grafik: Alexander Rauscher.
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons