X
Annons
X
Kommentar

Mårten Schultz: Att Löfven borde avgå är en åsikt, inte juridik

Plötsligt fick grundlagsnördarna något att glädja sig åt: Frågan om när en statsminister bör avgå. Men det är något som skorrar i de juridiska resonemangen om att Löfven – rättsligt sett – borde ha lämnat efter valet.

Efter reklamen visas:
Efter valet- detta är datumen att hålla koll på
Grundlagen ger inget stöd för att statsministern måste avgå omedelbart efter ett riksdagsval, skriver Mårten Schultz.
Grundlagen ger inget stöd för att statsministern måste avgå omedelbart efter ett riksdagsval, skriver Mårten Schultz. Foto: Lars Pehrson

Vi går i väntans tider. Riksdagsvalet är avklarat och rösträkningen landade i ett oerhört jämnt läge mellan de traditionella blocken samtidigt som Sverigedemokraterna har gått kraftigt framåt.

SD har nu fått in betydligt fler riksdagsledamöter än i förra valet och har makten att blockera alla förslag som delar Alliansen och S-V-MP. Det gäller även valet av ny statsminister.

I politiskt oroliga tider är det trösterikt att ha något att falla tillbaka på. I många länder är det konstitutionen som kan ge tröst. I Sverige har vi inte riktigt den traditionen. Våra fyra grundlagar är sällan föremål för folkets kärlek eller ens folkets intresse.

Annons
X

Inte heller i den politiska debatten brukar grundlagsfrågor få så mycket uppmärksamhet. Politikerna gör måhända bedömningen att väljarna inte är så intresserade av konstitutionell rätt. Det kan nog dessvärre också stämma.

Men så, plötsligt, får även grundlagsnördarna något att glädja sig åt. Efter ett svårhanterbart valresultat och en osäkerhet kring vad detta innebär för regeringsmakten har lagboken dammats av.

Det är principiellt fel att betrakta utredningsuttalanden som om de var lag.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV VALET 2018 – veckans viktigaste fördjupningar och granskningar

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Så vad säger egentligen grundlagen om regeringsskiften i en sådan här situation?

    Inte så mycket.

    Regeringsformen (RF), vår viktigaste grundlag och den som hanterar frågor om hur riket ska styras, säger att när en ny riksdag har valts så ska den senast två veckor efter den samlats fatta beslut om huruvida en sittande statsminister har stöd i riksdagen. Om fler än hälften säger nej så måste statsministern avgå. Det är inget konstigt. En ny riksdag måste ta ställning till hur den ser på den sittande statsministerns framtid. Men det är också det enda intressanta som sägs i RF om hur regeringsmakten mer konkret ska eller kan övergå efter ett val.

    Den fråga som nu aktualiserats är om Stefan Löfven borde ha avgått omedelbart efter valet. Grundlagen ger i sig inget stöd för det. Men grundlagsutredningen, den statliga utredning som för ungefär tio år sedan utredde RF, tog upp frågan. I denna utredning gjordes reflektioner kring om en statsminister omedelbart borde avgå efter ett riksdagsval som medfört att det parlamentariska underlaget för regeringen förändrats/försämrats.

    Härvid framhölls bland annat: "Det bör emellertid förutsättas att en regering efter ett valresultat som lett till oklarhet om regeringens stöd i riksdagen väljer att avgå." (Det står dock inget om när det i så fall skulle behöva ske.) Å andra sidan säger utredningen också: "regeringsavgång är en så betydelsefull politisk händelse att den bara bör tas till när omständigheterna verkligen kräver det." Det finns alltså argument för båda sidorna.

    Moderaterna har i eftervalsdebatten tagit fasta på argumenten som utredningen framför för att statsministern ska avgå. Det finns goda politiska skäl för denna inställning. Men som juridiskt argument är det inte övertygande.

    Utredningen hade möjlighet att föreslå ändringar i grundlagen om den verkligen hade ansett att det var viktigt att statsministern omedelbart klev ned efter ett svårtolkat valresultat (eller efter ett nederlag) för att ge alla statsministerkandidater en chans att konkurrera på lika villkor. Men utredningen föreslog inga sådana ändringar. Och grundlagen ger lika lite stöd i denna fråga som tidigare. Det finns alltså inga regler i lagen som kan tolkas i ljuset av dessa uttalanden i förarbetena.

    Det finns ingen lagregel att hänga upp en tolkning på, utifrån resonemanget i grundlagsutredningen, om att statsministern bör avgå när valresultatet inte går hans/hennes väg. Det gör i sin tur att resonemanget om att Löfven borde avgå innan riksdagen hinner rösta om saken är en åsikt, inte juridik.

    Resonemanget skorrar särskilt för sådana som liksom jag intar en generell skepsis mot lagstiftning genom förarbeten. Det är principiellt fel att betrakta utredningsuttalanden som om de var lag, alldeles oavsett hur kloka dessa uttalanden är.

    Den offentliga makten utövas under lagen, står det i en annan paragraf i regeringsformen. Och grundlagen ger inget stöd för att statsministern måste avgå omedelbart efter ett riksdagsval.  ​

    Efter reklamen visas:
    Hur styrs Sverige tills vi har en ny regering?
    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X

    Grundlagen ger inget stöd för att statsministern måste avgå omedelbart efter ett riksdagsval, skriver Mårten Schultz.

    Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X