Annons
Kommentar

Kristoffer Leandoer:Att snåla in på bibliotek är att snåla in på demokrati

Stockholms stadsbibliotek blir av med elva tjänster på grund av besparingar.
Stockholms stadsbibliotek blir av med elva tjänster på grund av besparingar. Foto: Daniel Kalker/TT

Bibliotek är ett sant demokratiskt rum som bidrar till det som politiker lyfter fram som särskilt viktigt: integration. Därför är det svårt att förstå varför de styrande i Stockholms stadshus väljer att spara just på detta.

Under strecket
Publicerad

Efter 2018 års valrörelse, som till stor del kom att handla om demokratiska basfrågor – medborgarnas rätt till trygghet i det offentliga rummet – får vi nu se valets vinnare i Stockholms stadshus ogenerat sätta igång en nedmontering av det kanske viktigaste av våra gemensamma offentliga rum: biblioteket.

Inget är en demokratifråga i lika hög grad som bibliotek, de är yttrandefrihet i praktiken, yttrandefrihet i tredimensionell form.

En fråga som påstods vara särskilt viktig för politiker och väljare i 2018 års valrörelse var integrationen. Jamen, vad bra – här finns en fungerande institution som redan sköter om detta till vardags! Gå in på vilken biblioteksfilial som helst och se efter vilka som faktiskt brukar den: utlandsfödda, skolungdomar, pensionärer. Med andra ord exakt de grupper som valet 2018 sades handla om.

Men vad gör då de styrande i Stockholms stadshus?

90 tjänster i kulturförvaltningen skärs bort, samtidigt som alla vikariat avslutas. Bara i Asplundhuset vid Odenplan kommer elva tjänster att ha försvunnit i juni 2019. Samtidigt säger Kulturnämnden upp hyresavtalet med Internationella biblioteket vid Odenplan, en plats som tillhandahåller handfast integration till vardagsbruk och alltså borde älskas ihjäl av vår politiska representation. Resultatet blir att Internationella biblioteket flyttas till väsentligt mindre lokaler i Kungsholmens bibliotek. Det kommer sannolikt att krävas en del gallring.

Annons
Annons

Biblioteket ger unga människor just det som andra delar av samhället är alltför snåla med: tillit till deras omdöme att själva välja och söka sig fram.

Biblioteket är redan till sin funktion en enkel och fungerande klassutjämnare: ett demokratiskt rum som är tillgängligt för alla, ett sant demokratiskt rum där bokstavsordning ersätter popularitet och social hierarki när tankar, idéer och författarnamn ska sorteras. Biblioteket ger unga människor just det som andra delar av samhället är alltför snåla med: tillit till deras omdöme att själva välja och söka sig fram.

Det är fler bibliotekarier och ännu öppnare bibliotek som kan förhindra att ungdomar rekryteras till gängkrig eller politisk extremism, snarare än fler poliser och ännu hårdare fängelser.

Kulturförvaltningens chef Robert Olsson säger att ”ambitionen är att det inte ska påverka över huvud taget”. Man kunde tro att verksamheten hittills skötts på ett irrationellt och resursslösande sätt. Alla vi som dagligen möter personalen i verksamhet på Stockholms stadsbibliotek eller andra offentliga bibliotek vet att det är precis tvärtom: de trollar med redan knappa resurser.

Det som magasineras på biblioteken är vårt kollektiva minne, det ska man vara försiktig med att rensa i.

Det kommer att bli färre bemanningspunkter på Stadsbiblioteket, färre bibliotekarier ute bland låntagarna, färre för villrådiga att fråga. För resursstarka som är vana att katalogsöka gör det kanske mindre, men för nya besökare blir vägen in till kunskap betydligt brantare. Det vill säga: biblioteken riskerar att i framtiden bli lite mindre demokratiska, lite mindre härkomstutjämnande, lite mer som samhället i övrigt har blivit: ”Ty den som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.”

Om vi snålar in på biblioteken så snålar vi in på den demokratiska fostran och gör oss därmed mer oskyddade mot totalitära tendenser. Det som magasineras på biblioteken är vårt kollektiva minne, det ska man vara försiktig med att rensa i.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons