Annons

”Att vägra handslag kan kränka kunder”

Lars Bäckström är arbetsrättsjurist på Almega och var ombud för arbetsgivarsidan i det aktuella AD-målet. Han svarar här på Tommy Iseskogs debattartikel.
Lars Bäckström är arbetsrättsjurist på Almega och var ombud för arbetsgivarsidan i det aktuella AD-målet. Han svarar här på Tommy Iseskogs debattartikel. Foto: Anders Wiklund/TT
Under strecket
Publicerad

Lars Bäckström.

Foto: Pressbild Bild 1 av 1

REPLIK | DISKRIMINERING

Undertecknad var ombud i Arbetsdomstolen (AD) för företaget och det förbund inom Almega som företaget är medlem i. Almega anser att AD:s resonemang är felaktigt i viktiga delar, och svarar härmed på arbetsrättsjuristen Tommy Iseskog som tagit upp frågan på SvD Debatt.

Särskilt missgynnande?

När domstolen tar ställning till om indirekt diskriminering har skett ska den pröva om den regel arbetsgivaren tillämpar särskilt missgynnar medlemmar av den grupp den påstått diskriminerade personer tillhör. Denna prövning ska visa att det i den gruppen finns betydligt fler personer som missgynnas av regeln än det finns i andra grupper. Den kvantitativa skillnaden mellan grupperna ska vara betydande. Det är arbetstagarsidan som har bevisbördan för att en sådan skillnad finns.

Den diskrimineringsgrund DO åberopade var religion. Islam och undergrupper till islam, till exempel sunni och shia, är religioner i diskrimineringslagens mening.

AD placerar dock inte kvinnan i någon sådan grupp. Istället anser AD att hon tillhör ”den grupp av muslimer som upprätthåller en tolkning av islam som förbjuder handhälsning mellan kvinnor och män som inte är nära släkt”. Religionen är alltså enligt AD synonym med manifestationen att inte ta i hand över könsgränsen.

Annons
Annons

Enligt Almegas uppfattning kan inte en manifestation i sig vara en religion. Om det skulle vara så träffas per definition alla som tillhör den gruppen av regeln. Definitionen innebär i praktiken att den kvantitativa jämförelsen inte behöver ske och att DO slipper sin bevisbörda. Det korrekta hade varit att pröva om DO lyckats styrka att det bland muslimer i Sverige, eller i någon undergrupp av ovan nämnt slag, finns betydligt fler som inte tar i hand på grund av religion än bland övriga grupper. Som vi ser det skulle DO inte ha kunnat styrka det och därmed inte kunnat visa att något särskilt missgynnande skett. Målet skulle då ha fått motsatt utgång.

Kan kränkning på grund av kön undvikas om en anställd på grund av religion vägrar att ta i hand över könsgränsen?

DO åberopade en professor i islamisk teologi. Enligt honom finns det muslimska rättslärda som anser att kroppskontakt över könsgränsen är förbjuden medan andra anser att muslimer ska ta i hand med båda könen och att ett nekande av handslag kan uppfattas som ytterst kränkande.

AD skriver i domen att man inte ifrågasätter att den manlige chef, vars framsträckta hand kvinnan inte tog emot, blev kränkt och att det finns skäl att tro att många skulle reagera likadant.

Om någon utsätter en annan person för kränkning på grund av kön utgör det trakasserier i diskrimineringslagens mening. Av lagens förarbeten (till exempel prop 2002/03:65 sid 98) framgår att det är den drabbades subjektiva upplevelse som avgör om beteendet är kränkande. Därutöver krävs att den som kränker förstår att den andre kan bli kränkt. I målet var det uppenbart att kvinnan förstod att ett uteblivet handslag kunde kränka. Av det skälet avstod hon från att ta även kvinnor i hand när det fanns män i samma rum.

Annons
Annons

AD kommer sedan fram till att chefens upplevelse av kränkning tycks bero på att han och kvinnan har olika förståelse av vad ett vägrat handslag står för. AD anser nämligen, på grundval av vad bland annat professorn i islam har sagt, att ett vägrat handslag enligt islam inte är uttryck för nedvärdering eller avståndstagande mot det andra könet. AD:s slutsats av detta är att kränkningar inte ska behöva inträffa på en arbetsplats där en person som inte tar i hand på grund av kön arbetar om arbetsgivaren ser till att sprida kunskapen om det vägrade handslagets rätta innebörd.

AD tycks anse att det finns en objektiv sanning om hur ett vägrat handslag ska uppfattas. En domstol kan i ett mål fastslå att en viss omständighet som en part åberopar till stöd för sin talan anses styrkt genom till exempel ett utlåtande från en sakkunnig. Däremot kan en domstol inte, enligt vår uppfattning, fastslå något som sant i största allmänhet. Men det gör AD när de menar att personer som förvägras handslag på grund av kön inte blir kränkta om de har kunskap om denna förmenta sanning. Innebörden blir att det är sådan objektiv kunskap som avgör om en person blir kränkt, inte hans eller hennes subjektiva upplevelse.

Ett korrekt resonemang hade varit att eftersom chefen blev kränkt och att många andra skulle ha blivit det i en liknande situation är det sannolikt att kränkningar kommer att inträffa igen i ett företag som anställer en person som vägrar handslag på grund av kön. Om AD hade resonerat så hade utgången i målet rimligen blivit annorlunda.

Annons
Annons

Lars Bäckström.

Foto: Pressbild Bild 1 av 1

Enligt vår uppfattning kan kränkningar på grund av kön därför inte undvikas om det finns anställda som vägrar ta i hand över könsgränsen. Det finns därför ingen annan metod att förhindra sådana kränkningar än att kräva att alla tar i hand. Metoden är därför nödvändig.

Vilka konsekvenser får domen?

Enligt en dom från EU-domstolen 2017 får en arbetsgivare ha en policy enligt vilken anställda som träffar kunder får förbjudas att manifestera religiös, politisk eller filosofisk uppfattning inför kunderna. En sådan neutralitetspolicy är giltig förutsatt att den tillämpas konsekvent och lika för alla anställda. Om en arbetsgivare har en sådan policy innefattar den, enligt Almegas uppfattning, också förbud för anställda att manifestera sin religiösa tro inför kunder genom att inte ta i hand över könsgränsen.

Rätten att kräva att anställda har kroppskontakt oavsett kön gäller också, vare sig det finns en neutralitetspolicy eller inte, om arbetets utförande kräver kroppskontakt. Det är fallet bland annat i många yrken inom vård, skola och omsorg.

Detta innebär att om en arbetsgivare väljer att ha en neutralitetspolicy påverkar den nu aktuella domen endast sådana anställda som inte träffar kunder och som inte har arbetsuppgifter som kräver kroppskontakt.

Lars Bäckström
arbetsrättsjurist på Almega och ombud för arbetsgivarsidan i det aktuella AD-målet

Lars Bäckström.
Lars Bäckström. Foto: Pressbild
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons