Annons

”Black friday har ingen som helst svensk anknytning”

Svengelskan är på framväxt. Trodde du att detta är en artikel? Glöm det, det är content. SvD:s Anders Q Björkman ondgör sig över 17 exempel på riktigt fånig svengelska.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Foto: Janerik Henriksson/TT

1 / 17

Rea och utförsäljning

Foto: Janerik Henriksson/TT

Man anar att svenskar konsumerar mer om de får göra det i en engelskspråkig miljö. De välkända begreppen realisation och total utförsäljning ersätts allt oftare av signalordet sale. Är det för att det ska se billigare ut? Som om det inte räckte har svensk handel nu infört Black friday, en amerikansk readag med anknytning till den amerikanska helgen Thanksgiving. Och ingen som helst anknytning till Sverige.

Annons
Annons
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

2 / 17

Filmfestivaler

Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Filmfestivalerna i Cannes, Berlin och Venedig lockar till sig regissörer, skådespelare och filmarbetare från hela världen. Trots att de inte har stöpt om sina namn till engelska versioner – de heter alltjämt Festival de Cannes, Internationale Filmfestspiele Berlin respektive Mostra Internazionale d’Arte Cinematografica på klingande franska, tyska och italienska – så har de alla tre en starkt internationell prägel. I Sverige heter den största filmfestivalen inte Göteborgs filmfestival och inte heller Gothenburg Film Festival – utan en oskön blandning av båda två: Göteborg Film Festival. I år har man dessutom introducerat ett nytt pris som fått namnet Nordisk Film & TV Fond Prize. En särskriven och svengelskklingande pinsamhet som borde få upphovsmannen att rodna.

Annons
Annons
Foto: Anders Wiklund/TT

3 / 17

Färskt bröd

Foto: Anders Wiklund/TT

Den som är hungrig går kanske till ett bageri för att köpa färskt bröd. Den som däremot nöjer sig med det livsmedelsbutiker tillhandahåller konfronteras med att det som kommer ur ugnarna är bake off. Som konsument föredrar jag alla gånger nygräddat bröd – både för smakens och för språkets skull*. Bake off* smakar inte lika gott som bagarens nygräddade limpor, men framför allt låter det illa.

Annons
Annons
Foto: Damian Dovarganes/TT

4 / 17

Mediebranschen

Foto: Damian Dovarganes/TT

För att vara en bransch som sysslar med ord är mediebranschen väldigt benägen att byta ut dem mot engelska diton. Sedan länge kallas en artikelförfattares signatur för byline och vi gör då och då scoop, i alla fall om vi lyckas få tag i en riktigt bra story.

I takt med digitaliseringen och allt vad den har inneburit av att sökmotorer och plattformar för sociala medier växer sig starka, ökar också insikten av behovet av det som journalister alltid har gjort: fylla medier med innehåll som artiklar samt tv- och radioprogram. Det räcker liksom inte med en anslagstavla – det måste också sitta lappar på den för att någon ska vilja ta en titt. I vår nya sköna digitala värld kallas detta för content. Nyligen utlovade en firma som skriver artiklar på uppdrag – en leverantör av content – att den kunde ”ta din content marketing till nästa nivå”. Med ett sådant språk kan man fråga sig om det inte trots allt vore bättre om vi slapp contentet...

Annons
Annons
Foto: Henrik Montgomery/TT

5 / 17

Föda blir food

Foto: Henrik Montgomery/TT

Om man inte nöjer sig med en brödbit finns andra alternativ för den hungrige. På gallerior äter man numera på en food court, en ansamling av restauranger som inte har egna bord utan låter besökarna sitta tillsammans på en högljudd men kal yta. Det går annars också att införskaffa föda från gathörnet vid de rullande gatukök som utgör ett relativt nytt inslag i gatubilden. En matbil, tänker du? Nej, då. De heter food trucks.

Annons
Annons
Foto: Marcus Ericsson/TT

6 / 17

Gallerior

Foto: Marcus Ericsson/TT

När vi ändå är ute och shoppar kan vi också tala om galleriorna. Gallerior förresten – numera handlar vi allt oftare i en mall. Vi har de senaste åren saliggjorts med Mood, Bromma Blocks och nyligen öppnade Mall of Scandinavia i Solna. Glöm heller inte Umeås shoppingstolthet: Utopia Shopping. Men visst låter det mer som en dystopi?

Annons
Annons
Foto: Marcus Ericsson/TT

7 / 17

Arenor

Foto: Marcus Ericsson/TT

Granne med den nya gallerian i Solna ligger en jättelik fotbollsarena som har ersatt Råsunda, men fått det dagisbanala namnet Friends Arena. Och man är naturligtvis inte ensam om att tro att anläggningen känns mer spännande med ett engelskt namn. Globen heter ju, som vi alla vet, inte Globen, utan Ericsson Globe Arena. Och bredvid den ligger inte Tele 2-arenan, som det skulle ha hetat på svenska, utan Tele 2 Arena. I Södertälje har man de senaste åren spelat ishockey i Axa Sports Center. Glädjande är att hockeyladan nu har fått tillbaka det mer svenskklingande Scaniarinken.

Annons
Annons
Foto: TT

8 / 17

Idrottsklubbar

Foto: TT

Många namn på sporttyper är ju i sig själva svengelska. Vi spelar ishockey och basket och kör speedway (vilket på svenska skulle kunna beskrivas som vänstersväng med motorcykel). Betydligt fjantigare är att sportklubbar pyntar sig med svengelska namn: Frölunda Indians och Växjö Lakers till exempel.

Annons
Annons
Foto: TT

9 / 17

Sportiga skor

Foto: TT

Om man besöker vilken sportbutik som helst, finner man att promenadskor och löparskor inte längre saluförs. I stället kränger man walkingskor, runningskor, trekkingskor och streetskor. Exakt på vilket sätt de sistnämnda ska användas är oklart, men helt klart är att dessa skobenämningar kan gå en på nerverna.

Annons
Annons

Nytorget i Stockholm.

Foto: Jessica Gow/TT

10 / 17

Ortnamn

Nytorget i Stockholm.
Nytorget i Stockholm. Foto: Jessica Gow/TT

Inget är fånigare än när Stockholm låtsas vara New York. Nytorget ligger numera i Sofo, Norra Djurgårdsstaden beskrivs som Stockholm Royal Seaport, och vissa kvarter på Norrmalm lanseras med benämningen Midtown av mäklare. Och i Solna – ständigt detta Solna – hävdar man på allvar att Virebergs industriområde numera heter Solna Business Park. Obegripligt nog har man fått med sig SL på tåget – också på Tvärbanan finns nu stationen Solna Business Park.

Annons
Annons
Foto: Erik Mårtensson/TT

11 / 17

Hotellnamn

Foto: Erik Mårtensson/TT

Visst förstår man att hotell vill utstråla en internationell känsla och därför gärna heter Continental eller Grand Hôtel. Men när Scandic-kedjan börjar döpa sig efter Stockholms stadsdelar – fast på engelska – blir det bara larvigt. Scandic Grand Central ligger förvisso mycket centralt i korsningen Kungsgatan–Vasagatan... men ändå! Ännu värre låter dock namnet på det nyöppnade hotellet på Hötorget i gamla PUB-huset – Scandic Haymarket. Tänk om SL följer med här också och döper om tunnelbanestationen Hötorget till Haymarket! Tanken svindlar.

Annons
Annons
Foto: Janerik Henriksson/TT

12 / 17

Kommuner vill ta plats

Foto: Janerik Henriksson/TT

Svenska kommuner som vill sätta sig själva på kartan tar självklart till kommunsloganer – och naturligtvis med fördel på engelska. ”When in Europe, don't miss Skurup” har en gullig ironi över sig, men det går inte att säga om ”Let's create Norrköping”, ”From brains to business” (Flemingsberg i Huddinge), ”Spirit of food” (Kristianstad), ”Green clean fair” (Mariestad), ”Where Sweden begins” (Sigtuna), ”Center of innovation” (Vårgårda) och så, självklart kaxigast av alla, ”The Capital of Scandinavia” (Stockholm).

Annons
Annons
Foto: Wally Santana/AP

13 / 17

Förkortningar

Foto: Wally Santana/AP

Att obegripliggöra språket genom att bryta ner det i sina beståndsdelar och presentera orden i förkrympt version, är något man ofta sysslat med i militära sammanhang. I lumpen fanns inte värnpliktiga utan vpl och man verkar ibland ha förkortat för förkortandets skull. Samma beteende har i dag tagits över av civilister, men för att krångla till det ytterligare utgår förkortningarna nu från engelska fraser. På nätet kan man till exempel inte ses irl, men däremot ha så roligt att man måste lol – och eftersom yolo vill man ju faktiskt lol ibland.

Annons
Annons

14 / 17

Filmtitlar

Varför ska franska, spanska, tyska och danska filmtitlar översättas till engelska när de sätts upp på den svenska repertoaren? Varför fick Pedro Almodóvars ”La piel que habito” den ”svenska” titeln ”The skin I live in”? Hur gick det till när franska ”Bande de filles” blev ”Girlhood” i Sverige? Hur tänkte filmdistributören när ”Der Baader Meinhof Komplex” döptes till ”The Baader Meinhof Complex”? Och varför i hela friden fick danska ”En kongelig affære” – fullt begripligt för alla som talar svenska – titeln ”A royal affair” på svenska biografer?

Annons
Annons
Foto: Colourbox

15 / 17

Yrkestitlar

Foto: Colourbox

Förr hade man en personalchef på personalavdelningen, nu har man en HR-chef på Human Resources. Förr hade man en kundvärd, nu sköts jobbet av en floorwalker. Och den som förr nådde så långt att han eller hon blev chefsjurist, kallar sig i dag för senior legal adviser. Var det ändå inte aningen bättre förr?

Annons
Annons
Foto: Colourbox

16 / 17

Corporate bullshit

Foto: Colourbox

Varför säga upp personalen när man kan downsiza eller outsourca? Varför sälja direkt till konsument när man kan ägna sig åt affärer inom kategorin business to customer (eller B2C – se förkortningar här ovan)? Varför skulle vi vara ett arbetslag på jobbet när vi kan vara ett team? Och varför skulle svenska företag ha kärnvärden när de kan ha core values? Självklart formuleras de sistnämnda på engelska, så att personalen inte riktigt inser hur floskulösa de är.

Annons
Annons
Foto: Anders Wiklund/TT

17 / 17

Svengelska

Foto: Anders Wiklund/TT

Värst av allt är när svenska och engelska blandas på ett alldeles onödigt och framför allt jättetramsigt sätt. Tyvärr finns det exempel på detta i tidningsbranschen: för några år sedan kom gratistidningen Stockholm News ut och en publikation som möjligen läses i Sofo heter Södermalm Paper. Men kronan på verket i denna konstart att göra sig bonnig genom att försöka vara kosmopolitisk, är de svenska branschorganisationerna för bilföretag och grisuppfödare – de har på fullt allvar valt att kalla sig för Bil Sweden respektive Svenska Pig!

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons