Annons

8 akademiledamöter: Inte nog starka skäl att utesluta

Uteslutning av ledamot är en unik åtgärd i Akademiens historia. Här vill vi ange våra skäl för att ha röstat emot en uteslutning av Katarina Frostenson, skriver åtta ledamöter i Svenska Akademien.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Övre raden från vänster: Tomas Riad, Kristina Lugn, Sture Allén, Horace Engdahl. Nedre raden: Jayne Svenungsson, Bo Ralph, Anders Olsson, Göran Malmqvist.

Foto: SvD och TT

Katarina Frostenson.

Foto: Olafur Steinar Gestsson/TT

Övre raden från vänster: Tomas Riad, Kristina Lugn, Sture Allén, Horace Engdahl. Nedre raden: Jayne Svenungsson, Bo Ralph, Anders Olsson, Göran Malmqvist.

Foto: SvD och TT
Övre raden från vänster: Tomas Riad, Kristina Lugn, Sture Allén, Horace Engdahl. Nedre raden: Jayne Svenungsson, Bo Ralph, Anders Olsson, Göran Malmqvist.
Övre raden från vänster: Tomas Riad, Kristina Lugn, Sture Allén, Horace Engdahl. Nedre raden: Jayne Svenungsson, Bo Ralph, Anders Olsson, Göran Malmqvist. Foto: SvD och TT

”Sedan det nått offentlighetens kännedom att Svenska Akademien haft en omröstning om ett förslag att utesluta ledamoten Katarina Frostenson, och sedan flera ledamöter offentligt angivit sina skäl för att rösta för uteslutning, vill vi här ange våra skäl för att ha röstat emot. Det kan tyckas märkligt att det i den mediala bild som nu dominerar har framstått som mer förklarligt att rösta för en uteslutning än att rösta emot. Uteslutning av ledamot är en unik åtgärd i Akademiens historia och har bara tillämpats en gång tidigare, 1794, och då mot en ledamot som i sin frånvaro i juridisk instans hade dömts till döden för konspiration. Genom att utesluta Katarina Frostenson skulle Akademien ha utdömt ett utomjuridiskt straff som till sina verkningar vida skulle ha överskridit en aldrig så hård juridisk dom, därtill ett straff utan appell och nåd. Det bör också noteras att förslaget om uteslutning lades fram för omröstning i kölvattnet av den omfattande mediedebatten kring teaterchefen Benny Fredrikssons tragiska bortgång, vilket påminde åtminstone några av oss om det obarmhärtiga medieklimat vi nu lever i.

Annons
Annons

Katarina Frostenson.

Foto: Olafur Steinar Gestsson/TT

För att utesluta en ledamot ur Svenska Akademien, därtill en ledamot som inte juridiskt åtalats eller straffats för någonting, krävs kort sagt mycket starka skäl. Efter moget övervägande kunde vi inte finna att skälen för uteslutning, därtill i en mycket snabbt genomdriven omröstning, var starka nog.

Katarina Frostenson.
Katarina Frostenson. Foto: Olafur Steinar Gestsson/TT

Ett skäl som anfördes för att utesluta Katarina Frostenson var att hon via sin make, Jean-Claude Arnault, ”systematiskt och långvarigt” hade läckt Nobelpristagare. Ett annat skäl var att hon genom sitt icke-rapporterade delägarskap i Kulturplats Forum, en institution som regelmässigt mottagit bidrag från Akademien, hade brutit mot elementära jävsregler och missbrukat sin ställning i Akademien. Underlaget för båda dessa skäl fanns att hämta i den utredning från advokatbyrån Hammarskiöld & Co som Akademien hade givit i uppdrag att utreda huruvida Akademiens samröre med Kulturplats Forum hade haft någon påverkan på Akademiens beslut och prisarbete. Akademiens slutsatser av advokatbyråns utredning skulle ha presenterats i ett pressmeddelande och vid en presskonferens fredagen den 13 april (skrock är i Akademiens värld bara ett vackert ord), men efter att valda delar av utredningens rekommendationer och slutsatser de senaste dagarna kommit till offentlig kännedom, ser vi oss oförhindrade att åberopa oss på de delar som varit relevanta för vårt ställningstagande.

Annons
Annons

Vad gäller underlaget i advokatutredningen för anklagelsen om läckage av Nobelpristagare och därmed sekretessbrott så finner vi det både otillräckligt och rättsosäkert. De enda ”bevis” som åberopas i advokatbyråns utredning är vittnesmål från anonymiserade källor. Dessa vittnesmål har också hållits anonyma för Akademiens ledamöter. Det betyder att Akademien som både beställt och bekostat utredningen och därmed ”äger” den inte tillåtits veta på vilka precisa grunder anklagelsen mot Katarina Frostenson om sekretessbrott vilar. Detta är för oss en djupt rättsosäker grundval för vilken anklagelse som helst, men i synnerhet en anklagelse med uteslutning ur Akademien som rekommenderad påföljd.

I fråga om underlaget i advokatutredningen för anklagelsen om jäv är detta starkt och till synes otvetydigt. Medel har under en följd av år utgått till ett bolag som en ledamot varit delägare i. Försvårande är också att övriga ledamöter har hållits ovetande om detta delägarskap. Hur allvarligt vi än ser på detta, har dock ingen av oss funnit detta vara skäl nog för ett så drastiskt beslut som en uteslutning av ledamot. Något uppsåt att skada Akademien har ej heller påvisats. Den slutsats som Akademiens majoritet har dragit är att reglerna för jäv och sekretess måste ses över, och i vissa fall skärpas.

Den största uppmärksamheten har fullt förståeligt väckts av anklagelserna mot Jean-Claude Arnault för sexuella trakasserier och övergrepp. Den fråga Akademien därmed har ställts inför är i vad mån ledamöterna känt till detta och haft en möjlighet att ingripa, eller om det funnits en tystnadskultur som tillåtit detta att fortgå med Akademiens vetskap. Av advokatutredningen framgår att det inte har förekommit vad som skulle kunna rubriceras som sexuella trakasserier i juridisk mening mot personer inom eller nära Akademien. Vad som har framkommit är fall av plumpt och opassande beteende, vilket givetvis är illa nog. Men hur allvarligt vi än ser på Jean-Claude Arnaults agerande och misstänkta sexuella övergrepp så menar vi att dessa rimligen måste åtskiljas från Katarina Frostenson och hennes plats i Akademien.

Vi är alla medvetna om bristerna i Akademiens arbete och att vi behöver bli bättre på att lösa motsättningar internt. Vi är också medvetna om behovet av ökad öppenhet och av tydlighet i vår kommunikation med omvärlden. Som en konsekvens av detta kommer informationen om den egna verksamheten, om ordboksarbetet, om pågående projekt och om det omfattande prisarbetet att förstärkas.

Svenska Akademien är en oberoende kulturinstitution som varken erhåller statligt stöd eller offentliga medel för sin verksamhet, men det har förekommit många svåra missförstånd om dess status i medierna. Det är hög tid att dessa undanröjs.  ”

Sture Allén

Horace Engdahl

Kristina Lugn

Göran Malmqvist

Anders Olsson

Bo Ralph

Tomas Riad

Jayne Svenungsson

Efter reklamen visas:
Kristina Lugn om Kulturprofilen
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons