Annons

”Åtta råd till nya regeringen – så stärker vi ekonomin”

Partierna har tävlat om att erbjuda generösa och ofinansierade reformer som riktar sig mot medianväljaren. Men utan ett starkt och växande entreprenörskap kommer inte Sverige ha råd med några reformer, skriver professor Pontus Braunerhjelm tillsammans med ett flertal entreprenörer.

Under strecket
Publicerad

Saeid Esmaeilzadeh, Martin Lorentzon och Catharina Tavakolinia är tre av undertecknarna till artikeln.

Foto: SvD, TT Bild 1 av 1

Saeid Esmaeilzadeh, Martin Lorentzon och Catharina Tavakolinia är tre av undertecknarna till artikeln.

Foto: SvD, TT Bild 1 av 1
Saeid Esmaeilzadeh, Martin Lorentzon och Catharina Tavakolinia är tre av undertecknarna till artikeln.
Saeid Esmaeilzadeh, Martin Lorentzon och Catharina Tavakolinia är tre av undertecknarna till artikeln. Foto: SvD, TT

DEBATT | NÄRINGSPOLITIK

Det finns en allt större samsyn bland såväl forskare som policyorganisationer att entreprenörskap och innovation är avgörande för en framtida ökad tillväxt och en högre levnadsstandard. Entreprenörerna, oavsett om de verkar inom befintliga företag eller startar nya, utvecklar nya produkter och tjänster och bidrar till en ekonomis förnyelse. Det är dessa processer som leder till ökad konkurrenskraft, ökade marknadsandelar och en högre produktivitet som i slutändan leder till ökad efterfrågan på arbetskraft och högre löner.

I valdebatten ägnades inte frågor om näringslivet någon större uppmärksamhet, det är som om att företag och entreprenörer skulle fortsätta som tidigare oavsett politikens inriktning. Sverige har befunnit sig i en högkonjunktur sedan 2015, men nu tornar orosmolnen upp sig. Samtidigt blir teknik, talanger och lokalisering av investeringar och företag allt rörligare internationellt. Utan samma förutsättningar i Sverige som i våra konkurrentländer kommer näringslivet på sikt att försvagas. Vi vill peka på några avgörande, men negligerade omständigheter, som vi bedömer vara avgörande för ett fortsatt innovativt och växande näringsliv och som en ny regering måste ta i beaktande:

Annons
Annons

1. Skatterna är ett av regeringens främsta tillväxtinstrument men i debatten har det bara handlat om omfördelning. Undvik att lansera ogenomtänkta skatteförslag (till exempel bankskatt, försämrade entreprenörsskatter, höjda marginalskatter, exitskatt) som hämmar innovation, entreprenörskap och incitament till utbildning. Detta skapar osäkerhet och stör både nyföretagande, investeringsbeslut och tillväxtambitioner i befintliga bolag och urholkar skattebasen.

2. Sverige har blivit en startup-nation med många nya företag under de senaste 15 åren, men är långt ifrån en scale-up-nation. Få företag har ambition att öka sysselsättningen, endast Grekland, Italien och Spanien placerar sig lägre än Sverige. Utvecklingen har försämrats avsevärt under de senaste åren, vi anser att det speglar en ökande osäkerhet om de näringspolitiska förutsättningarna. Generösare personaloptionsregler är sannolikt avgörande för nya företags tillväxt.

3. S- och MP-regeringen sade sig sätta jobben i fokus – särskilt den privata sysselsättningen – och 2020 skulle Sverige ha den lägsta arbetslösheten i EU. Men kraftigt subventionerade sysselsättningsåtgärder under en kortare tid är inte rätt väg. Flertalet tidigare åtgärder har haft små effekter, till exempel det numer avvecklade så kallade trainee-initiativet som förväntades sysselsätta 30 000 men bara blev 393. Verka i stället för enklare jobb kopplade till lägre ingångslöner, det skulle underlätta för marknadsinträde, lönekarriär och fast anställning. Skattedelen i arbetsgivaravgifterna bör successivt fasas ut och den särskilda löneskatt på arbetskraft över 65 år som infördes under den tidigare mandatperioden bör avvecklas.

Annons
Annons

4. Vinstbegränsningar på företag i välfärdssektorn är fel väg att gå och kommer sannolikt att hämma såväl sysselsättning, produktivitet som mångfald. I stället bör kontrollen av privata aktörer inom välfärdssektorerna vara betydligt tuffare och kombineras med tydliga krav. Funktion och kvalitet bör sättas i fokus, inte antal anställda i viss verksamhet eller vinstnivåer.

5. Minska regelkrånglet och återinför mål om en minskad regelmassa under nästa mandatperiod. Färre och mer transparenta regler är ett kostnadseffektivt sätt att öka entreprenörskap och få fram fler innovationer.

6. Ett framgångsrikt näringsliv bygger på välutbildade individer. Kompetensförsörjningsproblemen måste åtgärdas. Trots att allt fler utbildar sig ökar företagens problem med att hitta rätt kompetens. Ett skäl är den låga utbildningspremien i Sverige och de höga marginalskatterna. Stoppa de så kallade kompetensutvisningarna och intensifiera satsningarna på kombinerade språk- och yrkesutbildningar för nyanlända.

7. Forskning visar att tidigare erfarenheter av företagande och entreprenörskap är den kanske bästa skolan för ett starkt framtida entreprenörskap. Avveckla regelverk som företrädaransvaret så att inte entreprenörerna hamnar i en livslång skatteskuld och förenkla rekonstruktionsreglerna.

8. Främja en sund konkurrens, ge företag rätt att utmana verksamheter som lika gärna kan ske i privat regi. Styr de cirka 40 miljarder som årligen satsas på olika näringspolitiska stödinsatser mot klimatsmarta lösningar. Förenkla upphandlingsreglerna så att också små och medelstora företag kan vara med och konkurrera.

Annons
Annons

Vi har saknat de näringspolitiska frågorna i valdebatten. Partierna har tävlat om att erbjuda generösa och ofinansierade reformer som riktar sig mot medianväljaren. Men utan ett starkt och växande entreprenörskap kommer inte Sverige ha råd med några reformer, inte heller finns förutsättningar för en stark och kvalitetsdriven offentlig sektor. Det kräver en förståelse för det risktagande det innebär att satsa på att starta och skala upp företag. Motsvaras inte detta av möjliga framtida vinster kommer allt färre vara benägna att ta steget. I en snabbt föränderlig värld, präglad av kunskapssatsningar och en ökad rörlighet, riskerar Sverige att på sikt halka efter andra nationer om vi inte är attraktiva för nya, innovativa och växande företag.

Lars Backsell
grundare Recipharm
Pontus Braunerhjelm
Entreprenörskapsforum, professor KTH & BTH
Per Arwidsson
grundare Granen
Saeid Esmaeilzadeh
grundare Serendipity Group
Giovanni Fili
grundare Exeger
Christer Fransson
grundare Sommarvik
Sofia Hagelin
grundare Heart of Lovikka
Pär Hedberg
grundare Sting
Anna Lithagen
grundare Talent Tribe
Peter Lindell
grundare Rite Ventures
Martin Lorentzon
grundare Spotify
Catharina Tavakolinia
före detta vd och ägare Kavat vård

Undertecknarna ingår i den referensgrupp som var kopplad till Entreprenörskapsutredningen (SOU 2016:72) som leddes av Pontus Braunerhjelm.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons