Annons

Polis: Au pair-systemet ett osynligt fängelse

Illustration: Staffan Löwstedt
Illustration: Staffan Löwstedt

Inga myndigheter kontrollerar att reglerna i au pair-systemet följs. Men enligt polisen kan kvinnorna i SvD:s granskning vara utsatta för grova brott. ”Man kan kalla det för ett osynligt fängelse”, säger Per Englund på Nationella operativa avdelningen.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

SvD har i en rad artiklar berättat hur svenska småbarnsfamiljer i välbärgade områden utnyttjar au pair-systemet för att få billig arbetskraft i hemmet. Filippinska au pairer vittnar om hur de arbetar upp till 15 timmar per dag, har ständig jour och måste be om lov när de ska gå ut.

Dessutom betalar en del familjer långt under minimiersättningen på 3 500 kronor i månaden. En au pair har även berättat att värdfamiljen tagit hennes pass.

Per Englund, på Nationella operativa avdelningen NOA, säger att vissa barnfamiljer kan ha begått grova brott.

– Man måste titta på hela bilden. Det kan till exempel röra sig om människoexploatering. I fallen där betalningen understiger Migrationsverkets bestämmelser kan även lagstiftningen om ocker tillämpas. När man tar passet börjar det närma sig frihetskränkande brott, säger han.

Au pairerna som SvD talat med har också berättat hur de saknar sjukförsäkring och inte tillåts uppsöka vård när de blir sjuka eller skadar sig. Även det är omständigheter som polisen, enligt Per Englund, tittar på i utredningar om människoexploatering.

Annons
Annons

En del au pairer har blivit hotade av sina värdfamiljer. I ett fall har värdpappan vid ett flertal tillfällen sagt att han ska köra kvinnan till flygplatsen och sätta henne på ett plan till Filippinerna om hon inte gör som han säger. En annan kvinna har berättat att hon betalat alla omkostnader för resa och visum själv, och att familjen har sagt att de ska ersätta henne för kostnaden först när hon stannat kontrakttiden ut.

– Det är mycket pengar så det är ett sätt att hålla mig kvar, sade kvinnan.

Man kan kalla det för ett osynligt fängelse.

En au pair har berättat att hon inte får ersättning från familjen, utan att pengarna skickas direkt till en tredje part i Filippinerna.

– Man kan kalla det för ett osynligt fängelse. För att det ska klassas som människohandel måste man kunna visa att de inte har någon annan utväg än att acceptera situationen. När det gäller människoexploatering är ribban lägre, det kan till exempel handla om att gärningsmannen utnyttjar att offret är i beroendeställning eller skyddslöst, förklarar Per Englund.

Arbetsmiljöverket har tillsyn över att bestämmelserna om au pairernas arbetstid följs enligt Lagen om arbetstid i husligt arbete.

Enligt Peter Burman, enhetschef vid region syd, har inga inspektioner gjorts i närtid utifrån den lagstiftningen eftersom myndigheten inte fått några signaler om missförhållanden.

Efter att SvD:s artiklar publicerats skriver han i ett mejl:

Jag blir både ledsen och upprörd av att läsa att människor arbetar i svenska familjer under sådana oacceptabla arbetsmiljöförhållanden som beskrivs i artiklarna. Vi tar självklart med dessa uppgifter i vår omvärldsbevakning och i andra underlag som vi har när vi gör nödvändiga prioriteringar för vår inspektionsverksamhet.”

Annons
Annons

Även Migrationsverkets presschef Per Ek tycker att det är allvarligt att personer utnyttjas på det sättet som beskrivs i SvD:s artiklar. Inte heller Migrationsverket har hittills fått signaler om att det sker något systematiskt missbruk av au pair-systemet.

”För att vi ska kunna komma åt missförhållanden är Migrationsverket beroende av att den som är med om exempelvis det som beskrivs av SvD, informerar oss så att vi kan vidta åtgärder”, skriver Per Ek i ett mejl.

Från och med första januari i år har reglerna skärpts och värdfamiljerna måste till exempel teckna en olycksfallsförsäkring för sin au pairer. Per Ek betonar att Migrationsverket har möjlighet att avslå en au pair-ansökan om reglerna inte följs.

Jag skulle säga att det är lättare att jobba mot prostitution eftersom det ändå är någonting som syns.

Mats Paulsson, utredare på Nationellt metodstöd mot prostitution och människohandel, NMT, säger att det kan vara svårt att hjälpa au pairer som utnyttjas eftersom de bor hos sin arbetsgivare.

– Jag skulle säga att det är lättare att jobba mot prostitution eftersom det ändå är någonting som syns, till exempel på nätet. Men detta är det ingen som ser, säger han.

Mats Paulsson tror dock att myndigheterna med enkla åtgärder kan göra skillnad, genom att till exempel se till att au pairerna i samband med ett beviljat tillstånd också får information om vilka regler som gäller i Sverige och vart de kan vända sig om de behöver hjälp.

– Det är något vi kommer att ta upp i vårt nätverk och jobba vidare med, säger han och berättar att det redan finns ett upparbetat återvändarprogram där au pairer kan få hjälp att ta sig till sina hemländer.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons