Annons

Avskogningen – näst störst orsak till klimatförändring

Avskogningen och utarmningen av skog står för 20 procent av de globala växthusgasutsläppen, enligt FAO.
Avskogningen och utarmningen av skog står för 20 procent av de globala växthusgasutsläppen, enligt FAO. Foto: Mia Holmberg Karlsson

27 fotbollsplaner – så mycket skog huggs ner varje minut, enligt WWF. Den globala avskogningen har effekter för både klimat, miljö, flora, fauna och människa – här listar vi några av dem.

Under strecket
Publicerad
Foto: Mia Holmberg Karlsson
Foto: Yvonne Åsell
Foto: Yvonne Åsell
Foto: Yvonne Åsell
Foto: Mia Holmberg Karlsson

Mer växthusgaser i atmosfären

Världens skogar utgör en naturlig förvaringsplats för kol. Träd absorberar koldioxid från luften och lagrar det i sina rötter, stam och blad. När träden fälls eller bränns frigörs det organiskt bundna kolet och hamnar i atmosfären i form av växthusgasen. På så sätt bidrar avskogning till klimatförändringarna – då mer koldioxid släpps ut och mindre absorberas från luften.

Mer koldioxid i atmosfären innebär en snabbare växthuseffekt. Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, är avskogning den näst största
orsaken till klimatförändringarna. Avskogning och utarmning av skog står för runt 20 procent av de globala utsläppen av växthusgaser – den näst största andelen efter förbränningen av fossila bränslen.

Hotar den biologiska mångfalden

Foto: Mia Holmberg Karlsson
Annons
Annons
Foto: Yvonne Åsell

Avskogning och utarmning av skog har en negativ inverkan på den biologiska mångfalden. Enligt WWF är avskogningen en anledning till att många av världens djurbestånd har minskat under de senaste decennierna. Enligt organisationens “Living Planet Report” från 2018 har det skett en genomsnittlig minskning på 60 procent i de drygt 4 000 arter av ryggradsdjur som undersökts.

Fyra femtedelar av jordens flora och fauna återfinns i tropiska skogar, vilka är de skogar som är mest utsatta för avskogning. När träd huggs ner förlorar många djur sitt naturliga habitat vilket kan göra att de minskar i antal eller till och med utrotas. Många arter finns bara på små geografiska områden, vilket gör dem extra utsatta. Utan skyddet från träd blir många djur också mer utsatta för tjuvjägare.

Jord eroderar och vattentillgång sätts ur balans

Foto: Yvonne Åsell

Träd stabiliserar jorden och gör att den bibehåller fukt och näring. Avskogning leder därmed ofta till erosion, då vind och vattenflöden tar med sig den mer näringsrika jordmånen. Erosion gör att träd och växter får svårare att växa där. När markskiktet skadas minskar jordens förmåga att hålla vatten och utjämna vattenflöden, vilket leder till torka, översvämningar, försumpning och försaltning.

Det internationella forskningsinstitutet World Resources Institute (WRI) understryker trädens roll i vattnets kretslopp. Skogen är oumbärlig för balansen mellan vattenmängd i atmosfären och på land, då den absorberar vatten från jorden och producerar vattenånga som fuktar luften och kyler jorden. Avskogning och utarmning av skog påverkar denna balans.

Annons
Annons
Foto: Yvonne Åsell
Foto: Yvonne Åsell

Detta innebär förändrade regnmönster och vattenflöden, även långt bort från det avverkade området, vilket bland annat påverkar jordbruk och temperatur på jorden.

Hotar tillgång till mat och levebröd

Foto: Yvonne Åsell

1,6 miljarder människor är direkt beroende av skogen för sin överlevnad: för mat, vatten, träprodukter och medicin. En miljard av dessa tillhör världens fattigaste. Avskogning och utarmning av skog påverkar alltså i hög grad redan utsatta samhällen.

Enligt miljöorganisationen Internationella naturvårdsunionen, IUCN, är drygt hälften av all mark som används för matproduktion delvis eller allvarligt påverkad av erosion, vilket leder till att livsmedelstryggheten för människor i dessa områden försämras avsevärt.

Minskar motståndskraften mot klimatförändringar

Foto: Yvonne Åsell

Områden där träd växer har större möjlighet att hantera klimatförändringar och extremväder, jämfört med områden där skog har avverkats eller utarmats. Enligt forskningscentret World Agroforestry (ICRAF) har träd och skog möjlighet att öka motståndskraften i områden som drabbas av klimatförändringarnas effekter, såsom exempelvis vid extrem torka och översvämningar.

Exempelvis klarar träd klarar torka bättre än odlade grödor och boskap och ger människor en möjlighet att ha en buffert av ved som både går att använda och sälja under torra perioder. Träd har även en positiv inverkan på grundvatten samt jordens bördighet och möjlighet att hålla fukt, vilket ökar produktiviteten i jordbruk och boskapshållning och förbättrar näringsinnehållet i maten. I kustområden skyddar träd, exempelvis mangrove, mot översvämning.

Efter reklamen visas:
"Jag håller en hel skog i handen."

Källor: Världsnaturfonden, (WWF), FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation,
(FAO), World Resources Institute, (WRI), Internationella naturvårdsunionen, (IUCN) och Nationalencyklopedin (NE).

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons