Annons

Elsa Westerstad:Alice Bah Kuhnke förödande för det politiska samtalet

Alice Bah Kuhnke.
Alice Bah Kuhnke. Foto: Janerik Henriksson/TT

Politikerlingo finns i alla läger, men vassaste spelaren i denna genre är Alice Bah Kuhnke – Miljöpartiets toppnamn i Europa.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Alice Bah Kuhnke dansar segerdans på Miljöpartiets valvaka, trots att partiet förlorar två mandat i EU-parlamentet.

Foto: Janerik Henriksson/TT Bild 1 av 2

Alice Bah Kuhnke.

Foto: Anders Wiklund/TT Bild 2 av 2

”Det är ett löfte att det är en målsättning som vi lovar att vi har som mål att arbeta för.”

Konsten att som folkvald säga absolut ingenting varken började eller slutade med Ingela Thalén, dåvarande socialminister, som i en intervju 1990 pressades på ett svar om ett vallöfte rörande föräldraförsäkringen.

Politikerlingo är en sjuka det inte finns något penicillin mot.

Snackarna finns i alla läger, men vassaste politikern i denna genre just nu är Miljöpartiets toppnamn i Europa: Alice Bah Kuhnke.

Ger en förkrossande bild av att Alice Bah Kuhnke ingenting kan.

Hon må ha bytt fokus, från kultur till klimat, men fluffet består. Om demokrati och mänskliga rättigheter var Alice Bah Kuhnkes svar på kulturens alla problem, heter svaret på klimatfrågan en vetenskapligt grundad ”metod”.

Att förklara vad det faktiskt innebär, verkar mindre viktigt.

Något som blev tydligt under ”P1-morgons” utfrågning inför EU-valet. Hon sa då att EU:s klimatpolitik bygger på frivilliga utsläppsmål, och att Miljöpartiet går till val på att införa en tvingande utsläppsbudget. Att programledarna flera gånger påpekade att lagstiftningen redan är tvingande, var inget som bet på Bah Kuhnke. ”Per land och per år”, upprepade hon, utan minsta ansats till att göra sig mer begriplig.

Annons
Annons

Alice Bah Kuhnke dansar segerdans på Miljöpartiets valvaka, trots att partiet förlorar två mandat i EU-parlamentet.

Foto: Janerik Henriksson/TT Bild 1 av 2

Alice Bah Kuhnke.

Foto: Anders Wiklund/TT Bild 2 av 2
1/2

Alice Bah Kuhnke dansar segerdans på Miljöpartiets valvaka, trots att partiet förlorar två mandat i EU-parlamentet.

Foto: Janerik Henriksson/TT
2/2

Alice Bah Kuhnke.

Foto: Anders Wiklund/TT

Det får mig att tänka på Johar Bendjellouls intervju i oktober 2014 (även den i ”P1-morgon”) när Bah Kuhnke var nytillträdd kultur- och demokratiminister. Hade hon stoppat TV4:s nedläggning av lokala tv-kanaler om hon hade varit kulturminister? Hypotetisk fråga! Vad tyckte hon om att SVT friserat Pippi Långstrump? Smålöjlig hypotetisk fråga! Och så höll det på.

"Det är elva minuter ren plåga att lyssna på hur Alice Bah Kuhnke duckar för varenda relevant fråga", skrev Gunilla Brodrej i Expressen och menade att intervjun ”ger en förkrossande bild av att Alice Bah Kuhnke ingenting kan".

En väl hård dom kanske, men varför kan inte Bah Kuhnke bara, när hon får en fråga, tillstå att hon inte har någon uppfattning, om hon nu faktiskt inte vet.

Hon är skicklig på att sabotera samtal.

I stället för att göra som hon gjorde i intervjun i SVT:s ”Agenda” våren 2017 då hon som ansvarig minister skulle redogöra för hur svenska myndigheter hanterade återvändande IS-krigare, och hon efter en stunds svamlande gav Umeå som exempel på en kommun där det arbetet fungerat ”väldigt väl”. Till kommunens förvåning – någon IS-terrorist hade de inte sett till.

Efteråt tillstod Alice Bah Kuhnke att hon kunde ha varit tydligare. Så har det inte blivit. Alls.

Eller för att citera Torbjörn Nilsson i Expressen som i samband med EU-valet skrev:

”Att tala med Alice Bah Kuhnke är lite som att tala med ett hav. Man sveps liksom i en våg av ordmassor som drar en ut i skummet, långt bort från där man var, och kan man någon gång sticka upp näsan och kippa efter andan kommer det snart en ny våg och sköljer bort allt vad man sagt. Hon är skicklig på att sabotera samtal.”

Trots den massiva kritik som riktades mot Alice Bah Kuhnke i början av hennes karriär som kulturminister, lyckades hon uträtta en hel del (vilket hon har fått kredd för).

Så kan det givetvis också bli nu när hon som en av 20 svenska ledamöter tar plats i EU-parlamentet.

Borde vi inte vara nöjda då?

Nej, jag tycker inte det. För det politiska samtalet är det förödande med någon som kommer så långt med att i stort sett inte säga någonting.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons