Annons

Bah Kuhnke: ”Samernas rätt väger tyngre än gruvnäringen”

Konflikten i regeringen om samernas rättigheter är total. Kulturminister Alice Bah Kuhnke, med ansvar för minoriteters rättigheter, går emot näringsminister Mikael Damberg (S) om samernas rättigheter att säga nej till gruvor. Och varnar för större och våldsammare konflikter om politikerna inte tar tag i frågan – nu.

Under strecket
Publicerad

Kulturminister Alice Bah Kuhnke

Foto: Bezav MahmodBild 1 av 1

Kulturminister Alice Bah Kuhnke

Foto: Bezav MahmodBild 1 av 1
Kulturminister Alice Bah Kuhnke
Kulturminister Alice Bah Kuhnke Foto: Bezav Mahmod

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) sätter sig i sin egen soffgrupp i tjänsterummet. Solen silas in genom gardinen och det tar några sekunder innan sprickan i regeringen om samers rätt till mark blottläggs.

Är din syn att samernas rätt till mark behöver stärkas?
– Ja, milt uttryckt.

På vilket sätt?
– Utifrån mänskliga rättigheter har Sverige väldigt mycket mer att göra vad gäller samernas rättigheter och möjligheter till mark och till att kunna leva ett samiskt liv.

Hon går därmed rakt emot regeringskollegan Mikael Damberg (S) som nyligen i en SvD-intervju svarade på frågan om den rättigheten ska stärkas med orden: ”Vi har inte gått fram med något sådant”. Han är i rollen som näringsminister ansvarig för samers rätt till mark.

Annons
Annons

Alice Bah Kuhnke är ansvarig för minoriteter och samernas rätt till sin kultur. Sverige har åtagit sig att skydda den samiska urfolkskulturen. Renskötseln som behöver stora landområden är central för den.

För oss i MP handlar det om mänskliga rättigheter och om samers rättigheter som urfolk.

Sverige får allt starkare internationell folkrättslig kritik för brister i urfolket samernas rätt att påverka markfrågor. Samtidigt har den regering som hon sitter i ambitiösa planer på nya gruvor och ny vindkraft. SvD:s granskning visar att nio av tio planerade gruvor och vindkraftverk ligger i renbetesland.

Frågan är hur det går ihop. Alice Bah Kuhnke är, till skillnad från regeringskollegan Mikael Damberg, starkt kritisk mot hur samråd med samerna inför både gruv- och vindkraftsetableringar sköts idag.

– Jag har under fyra år ofta nåtts av sorgliga beskrivningar på hur makt utövas; att man bara vill checka av rutan att man har ”samrått” med samer utan att ha mött en part som har fått tid eller har resurser att komma med motargument.

Hon kommer sedan in på den så kallade Konsultationsordningen – lagförslaget som SvD nyligen avslöjade har fastnat i regeringskansliet med allt mindre chans att bli verklighet innan valet, ett lagförslag som ska bland annat säkerställa samernas samrådsprocess.

– Jag hade förhoppningar att kunna lämna in Konsultationsordningen till Lagrådet innan de stängde för sommaren, nu blev det tyvärr inte så.

Blir det något före valet?

– Det är för tidigt att säga, arbetet fortsätter. Lagrådet öppnar igen i augusti.

Flera källor säger att Kulturdepartementet motarbetats av Näringsdepartementet och Socialdemokraterna som innehar statsrådsposterna där.

Annons
Annons

Stämmer det?

– Det finns många starka intressen, det handlar om inflytande och
pengar. För oss i MP handlar det om mänskliga rättigheter och om samers rättigheter som urfolk.

Vad har det konkret fastnat i?

– Det får du fråga Mikael Damberg och Sven-Erik Bucht om.

Sven-Erik Bucht (S), boende i Haparanda, har som landsbygdsminister på Näringsdepartementet ansvar för rennäring. Näringsminister Mikael Damberg kommenterade frågan i sin SvD-intervju med att ”den bereds i regeringskansliet”.

En politisk het fråga på regeringens bord som som fångar hela problematiken är den planerade gruvan i Kallak utanför Jokkmokk. Där står två så kallade riksintressen – områden som av en myndighet utpekats som särskilt viktiga för en specifik verksamhet – mot varandra. I det här fallet den samiska renskötseln mot mineral.

Tycker du att riksintressen för rennäring generellt är starkare än riksintressen för mineralnäring?
– Om det enbart är ett kortsiktigt vinstintresse som står emot att marken förstörs för överskådlig tid och man inte kan bedriva rennäring, så väger den över mineralintresset. Men det ska bygga på noggranna studier av varje enskilt fall.

Internationell urfolksrätt pratar om termen med det något besvärliga namnet ”fritt informerat förhandssamtycke”, men där det finns olika tolkning av samernas konkreta rätt att säga nej om renskötseln störs mycket.

Ska samerna kunna säga nej och att andra respektera det som ett nej?
– De ska bli respekterade och hörda, precis som en exploatör och en myndighet blir respekterad och hörd. Om ett urfolk inte ens i grunden blir respekterade så det blir ett spel för galleriet.

Annons
Annons

Är det acceptabelt att tvinga igenom exempelvis en gruva mot en
samebys vilja?

– Nej, för mig är det inte det. Jag vill mena att man genom konsultation och samråd kan komma väldigt långt.

Men att tvinga igenom en gruvetablering där samebyn säger nej, ska man kunna göra det?
– För mig som miljöpartistisk minister är det helt främmande.

Enligt Alice Bah Kuhnke finns erfarenheter från andra länder som visar att noggranna regler för hur samråd med urfolk ska gå till vid markexploateringar, kombinerat med utökade rättigheter för det urfolk som berörs, ger smidigare processerna för alla inblandade.

– Jag vill mena att när de här samråden sköts på ett bra sätt och man tar in miljöperspektiv och så vidare blir konflikterna mycket färre. Det har man sett i exempelvis Kanada.

Jag vill mena att urfolksrätten står högst.

Men när det finns en fungerande samrådsprocess på plats i Sverige, och en sameby säger nej till exempelvis en gruva, betyder det att det inte kan bli någon gruva?

– Jag vill mena att urfolksrätten står högst. Då är ett nej ett nej. Men det är alltså hypotetiskt utifrån perspektivet att en omfattande samrådsprocess har kommit på plats.

Samtidigt har lagstiftningen kring samernas rätt till mark inte förändrats nästan alls på 100 år. Många samer som SvD har pratat med tycker att det bara kommer varm luft från politiker.

Kan du förstå en sådan frustration?
– Absolut och det är sorgligt att Sverige som har så hög svansföring utomlands inte kan prioritera samernas rättigheter högre.

Starkare rättigheter för samer är inte bara en konflikt mellan samisk kultur och ett antal näringsverksamheter. Det är också en hett debatterad fråga lokalt i de områden där renskötsel bedrivs.

Annons
Annons

Det finns vissa som menar att 2 500 renägande samer inte kan
bestämma över marken i halva Sverige. Vad tycker du om den ståndpunkten?

– Det är en fruktansvärd sak att säga. Det visar på en enorm okunskap om Sveriges historia och de övergrepp som varit statligt sanktionerade och som fortfarande har konsekvenser för samiskt liv.

Kulturministern är samtidigt medveten om lokala motsättningar mellan samer och den övriga befolkningen som gror på vissa håll i renbetesområden. Vissa skogsägare och bönder pekar på att skador på skog och åkrar från betande renar och tillfälliga skoterförbud i fjällen för att värna renarna, skapar motsättningar.

Bah Kuhnkes bestämda åsikt är att politiker måste ta ett större ansvar i frågan - nu.

Vi har ett politiskt ansvar att visa vägen.

Hur ska man komma framåt?

– Politiskt mod, att vi blir fler som lär oss om det här. Det handlar vilket politiskt ansvar vi tar lokalt, regionalt och nationellt, säger hon och fortsätter:

– Det här kommer inte att vara enkelt men vi måste ta tag i det här nu. Jag har satt mig in i urfolksfrågor i Sydamerika och Kanada och jag är orolig. konflikterna kommer att bli fler och större om vi inte tar tag i de här frågorna.

På vilket sätt då?

– Jag har läst era artiklar om frustration från näringslivet och från lokala politiker, men också häpnadsväckande uttalanden från vissa gruvbolag som hade dålig kunskap om samer som urfolk. Jag är rädd för att vi lever i en tid när mänskliga rättigheter inte står på allas banér. Vi har ett politiskt ansvar att visa vägen.

Din regeringskollega Mikael Damberg säger att vi får leva med den här osäkerheten och otydligheten?

– Det kan väl ändras.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons