Illustration: Josefin Herolf
Illustration: Josefin Herolf

Så smet coronaviruset igenom Sveriges försvar

Hur hamnade vi här? Från Wuhan via skidfrälsta stockholmare till ett lamslaget Sverige – på bara några veckor har allas tillvaro vänds upp och ner. SvD har kartlagt hur viruset smitit igenom Sveriges försvar.

Uppdaterad
Publicerad

Små som frimärken blir de på varandras skärmar, Sveriges 21 smittskyddsläkare, när de kopplar upp sig via Skype klockan 11 en torsdag i januari för sitt vanliga veckomöte.

De vet att det finns en till synes oförklarlig lunginflammation i Wuhan i Kina. Den gänglige, gråhårige statsepidemiologen Anders Tegnell, som leder mötet, har kanske fått flest rapporter om saken.

Han har haft jobbet i sju år och har kontakter med Världshälso­organisationen, WHO, med European Center for Disease Control, ECDC, och med andra länders smittskyddsinstitut.

Nu försöker smittskyddsläkarna från Sveriges 21 regioner få grepp om den mikroskopiska virusbollen med sina spretiga utväxter.

Vad är det här för virus? Hur uppför det sig i laboratoriet? Hur rapporterar Kina sina fall? Kan vi tro på att de hittat alla fallen? Hur är testtillförlitligheten? Hur många testas? Hur stort är mörkertalet? Får vi korrekt information från Kina? Vad gör vi?

Folkhälsomyndigheten bedömer att de kinesiska myndigheterna har saken under kontroll. Det ser ut att kunna bli detsamma som med de betydligt dödligare virusen sars och mers – smittan sprids till en del länder, men det blir ingen pandemi.

Ändå vet de att droppsmitta – som sker när sjuka hostar, nyser eller kräks – nästan är hopplös att stänga in.

De beslutar att förbereda sig för det värsta. Regionerna dammar av sina pandemiplaner och ökar beredskapen i sjukvården. Men planerna gäller en pandemi av influensa, som det finns läkemedel och vaccin emot, inte en pandemi orsakad av ett helt nytt virus.

Fredagen den 31 januari får Sverige sitt första fall, en kvinna som har varit i Wuhan.

Annons

Samma dag samlas alla remissinstanser, främst myndigheter, på socialdepartementet eftersom Folkhälsomyndigheten vill att regeringen för in den nya sjukdomen, covid-19, i smittskyddslagen – snabbt.

Dagen därpå klassar regeringen covid-19 som en både allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom. I ett slag blir den därmed anmälningspliktig och smittskyddsläkare får rätt att vidta tvångsåtgärder, som karantän, avspärrningar, förhållningsorder, sjukhusbehandling och tvångsisolering.

Då finns runt 12 000 smittade i världen och 259 dödsfall. Men utanför Kina finns endast drygt 130 smittade och ett dödsfall, i Filippinerna. Det ser ut som om det skulle kunna bli en kinesisk, och till en liten del asiatisk, affär.

Det var olyckligt att det sammanträffade med stockholmarnas sportlov.

Vissa stockholmare har bokat sina resor till Alperna ett år i förväg. De längtar efter snö mitt i den varmaste Stockholmsvintern sedan mätningarna började på 1700-talet. Men hur är det med risken för coronasmitta?

Den 8 februari säger Anders Tegnell att det inte finns någon anledning att oroa sig för sportlovsresor eftersom viruset inte spridits i Alperna eller Sydeuropa.

Annons

En vecka senare, den 14 februari, dör en 80-årig man från Hubeiprovinsen – där Wuhan ligger – på ett sjukhus i Paris. Det är det första dödsfallet utanför Asien.

Den 19 februari aviserar Iran att landet har två fall. Timmar senare meddelar myndigheterna att båda patienterna har dött.

Dagen därpå, den 20 februari, rapporterar WHO att antalet fall globalt är 76 000. Då har några få personer testat positiva i Lombardiet i Italien.

På fredagskvällen den 21 februari spänner många stockholmare fast sig i flygplanstolar och bilsäten. Andra kollar att de packat allt inför avfärden på lördagen, skidglasögon och solkräm är ett måste.

Illustration: Josefin Herolf
Illustration: Josefin Herolf

Samma dag inser Italiens regering att den norra delen av landet har okontrollerad smittspridning. Den stänger skolor, barer och gudstjänster i tio mindre städer i norr.

Annons

Dagen därpå ringer, vibrerar och piper mobiltelefonerna hemma hos Sveriges smittskyddsläkare. Alle man på däck.

Samtidigt är mellan 15 000 och 20 000 stockholmare på väg till Alperna.

– Det var olyckligt att det sammanträffade med stockholmarnas sportlov, säger Helena Hervius Askling, som fram till nyligen var Sörmlands smittskyddsläkare.

Det hade varit samma för oss i Sverige om vi hade fått det så tidigt som Italien.

Anders Tegnell överlägger med smittskyddsläkarna runtom i landet, med ECDC och med WHO. Han håller sig som vanligt lugn, trots att Folkhälsomyndighetens bedömning om att viruset skulle stanna i Kina har visat sig vara fel.

Nu är risken mycket hög för att det kommer in personer i Sverige som har smittats i andra länder, men med noggrann smittspårning och isolering av sjuka kan det gå att hejda virusets framfart.

Om bara Italien kan hindra farsoten från att sprida sig vidare går det att förhindra en pandemi. Men Italien har tagits på sängen. Sjukvården orkar inte med.

– Är man inte det minsta beredd på en översvämning svämmar allting över. Italien hann inte riktigt bygga sina vallar. Det hade varit samma för oss i Sverige om vi hade fått det så tidigt som Italien, säger Anders Nystedt, chef för smittskyddet i Norrbotten.

Annons

Samtidigt händer saker i Iran.

Vice hälsominister Iraj Harirchi hostar och torkar svetten ur pannan när han avfärdar hotet från viruset på en presskonferens måndagen den 24 februari. Dagen därpå står det klart att han har covid-19. Iran drabbas värre än något annat land, utom Kina.

Mitt i stockholmarnas sportlov, onsdagen den 26 februari, testar en göteborgare i 30-årsåldern positivt. Han har kommit hem från Italien tre dagar tidigare.

Samma dag höjer Anders Tegnell risken för allmän smittspridning i Sverige från ”mycket låg” till ”låg”. Budskapet är att ”risken är liten”.

Anders Tegnell låter lugn. Kommunikation är av yttersta vikt, det förstår Folkhälsomyndigheten, eller ”Folkan” som Anders Nystedt kallar den.

Både WHO och ECDC klassar risken för smittspridning i Europa som "låg till måttlig". Risken för att liknande smittohärdar som i norra Italien ska uppstå även i andra EU-länder är "måttlig" till "hög".

Det är även Anders Tegnells syn, viruset kan hoppa från olika ”hot spots” som Wuhan och norra Italien.

Annons

Regeringen ger Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen utökade befogenheter att se över beredskapen.

Vilken vård kan skjutas upp? Vilken personal kan vidareutbildas för att hantera ett utbrott? Vilka sjukvårdsavdelningar kan öppnas för smittade? Hur många intensivvårdsplatser går det att ordna?

Men framför allt, hur många intensivvårdsplatser behövs? Folkhälsomyndigheten kör olika matematiska modeller, men Anders Tegnell och andra anser att de inte fungerar. Det är för många osäkra parametrar. Svaret kan bli precis hur som helst.

Torsdagen den 27 februari testar ytterligare fem personer positivt och dagen därefter kommer fyra nya fall. Alla smittspåras till Italien eller Iran.

Samtidigt fortsätter stockholmarna att svischa nerför backarna i Alperna – och fira på afterski. Den vitgnistrande alpsnön känns underbar.

Vi satsade en massa resurser på folk som bara hade en vanlig förkylning.

Med dova dunsar landar fem plan från Milano – och plan från Teneriffa, Peking och Teheran – på Arlanda i slutet av stockholmarnas sportlovsvecka. Andra skidfrälsta huvudstadsbor parkerar sina bilar hemmavid efter den långa körningen genom Europa.

Annons

Den helgen ringer åter de svenska smittskyddsläkarnas telefoner mer eller mindre oupphörligt. Vad är det som händer?

Italien har nu 800 smittade. Fall i 14 andra europeiska länder, inklusive Sverige, kommer snart att kunna spåras dit. Landet är en europeisk smitthärd.

Eftersom det är sjuka personer som sprider viruset, inte friska, ska endast de svenskar som känner sig sjuka och har varit i ett högriskområde testas, beslutar Folkhälsomyndigheten. All eventuell smitta ska spåras.

Det finns inget vetenskapligt belägg för att det fungerar att tvinga ett stort antal friska att stanna hemma från jobbet, enligt Helena Hervius Askling. Det är lätt att de göra andra saker än vanligt, vilket skulle skulle försvåra smittspårningen.

– Vi satsade en massa resurser på folk som bara hade en vanlig förkylning, säger hon om att alla sjuka från högriskområden testades.

Vad de svenska läkarna inte vet är att Italiens mörkertal är enormt. Smittan är betydligt mer spridd än myndigheterna där känner till.

– Italien kan ha haft start av smittspridning redan strax efter nyår då många kinesiska turister var i Florens och Milano, men det visste varken vi eller Italien om, säger Helena Hervius Askling.

Annons

Måndagen den 2 mars höjer Anders Tegnell risken för allmän smittspridning från ”låg” till ”måttlig”, men säger lugnande att ”beredskapen är bra” och ”det finns ingen anledning att tro att vi inte ska kunna bryta smittkedjan”.

Den 3 mars får Sverige 15 nya fall, 13 av dem har varit i Italien, en är närstående till en person som har varit där och en har varit i Iran.

– Även om vi hade isolerat alla som kom från Italien hade smittan kommit till Sverige i alla fall. Det var en stor grupp som kom från Iran och andra länder, säger den tidigare statsepidemiologen Johan Giesecke.

Första gången de senaste 40 åren vi har en pandemi som vi inte har läkemedel eller vaccin emot.

Hostande och snörvlande hörs runtom i Sverige. Runt en femtedel av befolkningen är förkyld på vintern och det är svårt att skilja förkylningar från covid-19.

– Om ett virus gör att man blir grön i ansiktet och det växer ut horn i pannan är det lättare att upptäcka vilka som är smittade, säger Anders Nystedt.

Fortfarande är planen att stoppa den lilla virusbollens utväxter från att haka tag i svenskarnas lungor urskiljningslöst.

Annons

Men fredagen den 6 mars kommer två patienter till S:t Görans sjukhus i Stockholm. De testar positivt, men smittspårningen leder ingen vart. De har inte varit i kontakt med någon som har varit utomlands eller några andra kända covid-19-fall.

Viruset har smitit ut. Samhällssmittan är ett faktum i Stockholm, snart även i Västra Götaland.

Illustration: Josefin Herolf
Illustration: Josefin Herolf

Tisdagen den 10 mars höjer Folkhälsomyndigheten risknivån till den högsta – ”mycket hög risk” för samhällsspridning.

Nu är det inte fråga om att stoppa den förrädiska droppsmittan längre, utan att bromsa den.

Plötsligt är det meningslöst att testa varenda förkyld svensk som kommer från ett riskområde, nu kan vem som helst bli smittad.

Dagen därpå klassar WHO covid-19 som en pandemi.

– Det är första gången de senaste 40 åren som vi har en pandemi som vi inte har läkemedel eller vaccin emot, säger Helena Hervius Askling.

Annons

Samma dag dör den första patienten i Sverige i covid-19, på Karolinskas intensivvårdsavdelning.

Regeringen beslutar att inte tillåta folksamlingar på fler än 500 personer. Dessutom slopas karensdagen vid sjukdom. Alla som är det minsta förkylda ska stanna hemma från jobbet.

Det ingår att ha en verklighetsförankring, att diskutera och ta hänsyn till samhället och ekonomin.

Den mikroskopiska rymlingen rör sig alltså fritt i samhället. Anders Tegnell och de andra läkarna vet att den är kapabel att fördubbla antalet smittade var femte dag.

Det betyder att det skulle ta 111 dagar, drygt tre månader, innan hälften av befolkningen är smittad, om alla umgås som vanligt. Då skulle Sverige få så kallad flockimmunitet, det vill säga att så många personer är immuna att viruset endast kan föröka sig långsamt.

Flockimmunitet vore väldigt bra. Men problemet är att sjukvården inte skulle orka med en sådan anstormning av svenskar i behov av intensivvård på så kort tid.

Det finns för få intensivvårdsplatser, för få respiratorer, för lite skyddskläder och framför allt – det finns alldeles för lite personal.

Annons
Illustration: Josefin Herolf
Illustration: Josefin Herolf

Nu gäller det att sprida ut sjukdomsperioden över en längre tid och därigenom ta bort vårdtopparna. Inbromsning är vad som gäller, men smittskyddsläkarna vill inte ha några riktiga ”tokåtgärder”, som att alla tvingas låsa in sig och inte träffa någon på två veckor.

– När man sedan öppnar dörren igen kommer epidemin tillbaka, säger Anders Nystedt.

Anders Tegnell får massiv kritik för att han inte stänger ner landet. Han anklagas bland annat för att offra liv genom att ta hänsyn till ekonomin.

– Uppgiften är att ge råd ur smittskyddsperspektiv, men det ingår att ha en verklighetsförankring, att diskutera och ta hänsyn till samhället och ekonomin, säger Anders Nystedt.

Målet nu är att inte alla ska bli sjuka samtidigt.

Annons

Anders Tegnell har dock allvarligare problem än ekonomin. Vården i Stockholm har inte hunnit mobilisera i tid. Den måste få ett andrum. Viruset okontrollerade dans måste bromsas ännu mera.

Måndagen den 16 mars uppmanar han alla som kan att jobba hemifrån. Två dagar senare stänger regeringen gymnasier och högskolor. Dagen därpå stoppar regeringen resor till Sverige från länder utanför EU.

Ändå sticker Sverige fortfarande ut som ett av de länder som har agerat minst.

– En sak vet vi säkert, att man ska tvätta händerna. Det har vi vetat i 150 år. Men det här med att stänga ner skolor och bära munskydd är det väldigt lite vetenskap bakom. Det enda riktigt verkningsfulla alternativet är att rusta sjukvården så att den klarar av även den här toppen, säger Johan Giesecke.

Vid det här laget, den 16 mars, har fler än tusen personer i Sverige smittats och sju personer avlidit.

– Det finns andra epidemier som är mer omfattande och som tar fler människoliv, men inte renderar samma uppmärksamhet, som antibiotikaresistens, gonorré, mässling och lunginflammation hos barn, säger Helena Hervius Askling.

Annons

Men det är coronaviruset som hotar att lägga krokben för sjukvården.

Samhället släcker ner, flygbolag, restauranger och hotell drabbas hårt. Börsen rasar. Regeringen och Riksbanken snickrar ihop stödpaket. Fältsjukhus börjar sättas upp i Stockholm och Göteborg. Ministrar ringer runt till sina europeiska kollegor för att få loss skyddsutrustning som fastnat vid stängda gränser.

Onsdagen den 25 mars smäller det till. På ett dygn har antalet patienter som vårdas på sjukhus i Stockholm för covid-19 ökat med 64 patienter till 300. Av dem får 65 intensivvård. Enbart det senaste dygnet har 18 personer dött.

– Stormen är här. Vi vet inte hur stark den kommer att bli, men vi är mitt uppe i den, säger Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör i region Stockholm på en pressträff.

Det råder bland annat brist på skyddsutrustning, som masker och visir, och desinfektionsmedel. Men regionerna kan hjälpa varandra eftersom viruset sprider sig olika snabbt över landet.

– Målet nu är att inte alla ska bli sjuka samtidigt, säger Johan Giesecke.

Två dagar senare, fredagen den 27 mars, vill Folkhälsomyndigheten att regeringen förbjuder allmänna sammankomster på fler än 50 personer. Regeringen fattar omedelbart beslutet.

Illustration: Josefin Herolf

Illustration: Josefin Herolf

Illustration: Josefin Herolf