Annons

Banbrytande fynd – ny syn på orsaken till ätstörningar

”En hypotes är att anorexia hänger ihop med hur vi reagerar på hunger”, säger professor Cynthia Bulik, världsledande expert på ätstörningar.
”En hypotes är att anorexia hänger ihop med hur vi reagerar på hunger”, säger professor Cynthia Bulik, världsledande expert på ätstörningar. Foto: Veronica Johansson

Lyft skulden från mammorna. Professor Cynthia Bulik har hittat genetiska förklaringar till anorexia nervosa. Fokus har alltför länge legat på smala kroppsideal och andra miljöfaktorer, menar hon.

Under strecket
Publicerad

Under arbetsperioderna i Sverige är Cynthia Bulik gästtränare i Nacka teamåkningsklubb. Konståkningen ger avkoppling och kreativ energi – och ledde en gång i tiden in henne på sitt forskningsämne.

Foto: Simon Rehnström Bild 1 av 9

En viktig drivkraft för Cynthia Bulik är att förmedla fakta och sanningar om ätstörningar. Krossa myter. Här undervisar hon Amanda Kelkay i Björknäs ishall.

Foto: Simon Rehnström Bild 2 av 9

Cynthia Bulik har alltid med sig skridskorna till Sverige.

Foto: Veronica Johansson Bild 3 av 9

I Cynthia Buliks nästa studie ska forskarna även inkludera de andra ätstörningsdiagnoser som bulimi och hetsätningsstörning.

Foto: Veronica Johansson Bild 4 av 9

”På isen måste koncentrationen vara total, det går inte att tänka på arbetet. Vilket är bra, då får idéerna mogna i bakhuvudet.”, säger Cynthia Bulik.

Foto: Simon Rehnström Bild 5 av 9

Här instruerar Cynthia Bulik Alfred Fredin och Anna Larsson i konståkning i Björknäs ishall i Nacka.

Foto: Simon Rehnström Bild 6 av 9

Cynthia Bulik, Rosa Lindgren och Herman Fredin i Björknäs ishall.

Foto: Simon Rehnström Bild 7 av 9

Alfred Fredin, Anna Larsson och Cynthia Bulik i Björknäs Ishall.

Foto: Simon Rehnström Bild 8 av 9
Foto: Simon Rehnström Bild 9 av 9

Under arbetsperioderna i Sverige är Cynthia Bulik gästtränare i Nacka teamåkningsklubb. Konståkningen ger avkoppling och kreativ energi – och ledde en gång i tiden in henne på sitt forskningsämne.

Foto: Simon Rehnström Bild 1 av 1

En piruett, en elegant åtta. För professor Cynthia Bulik är konståkningen nära sammanlänkad med hennes livslånga dedikation till forskning om ätstörningar. Under timmarna på isen samlar hon ny energi efter täta arbetsveckor. Och medan fokus ligger på rörelsen, på rytmen, på balansen, kan idéerna växa till sig i bakhuvudet. Mogna, i lugn och ro. Kanske kommer insikten mitt i ett skär, pusselbiten på vägen till att lösa gåtan:

Vad beror ätstörningar på? Och hur kan vi bota dem?

– Att de här sjukdomarna också är ärftliga har man vetat länge. Nu försöker vi ta reda på exakt på vilket sätt.

 Under arbetsperioderna i Sverige är Cynthia Bulik gästtränare i Nacka teamåkningsklubb. Konståkningen ger avkoppling och kreativ energi – och ledde en gång i tiden in henne på sitt forskningsämne.
Under arbetsperioderna i Sverige är Cynthia Bulik gästtränare i Nacka teamåkningsklubb. Konståkningen ger avkoppling och kreativ energi – och ledde en gång i tiden in henne på sitt forskningsämne. Foto: Simon Rehnström

Amerikanska Cynthia Bulik är psykolog i grunden, och har bedrivit forskning och behandling inom ätstörningsområdet i 35 år. I synnerhet har hon intresserat sig för genetikens betydelse. Hur ser biologin bakom sjukdomarna ut?

Annons
Annons

En viktig drivkraft för Cynthia Bulik är att förmedla fakta och sanningar om ätstörningar. Krossa myter. Här undervisar hon Amanda Kelkay i Björknäs ishall.

Foto: Simon Rehnström Bild 1 av 1

– Forskarvärlden har länge varit alltför ensidigt fokuserad på den psykiatriska delen. Vi har tittat på psykosociala faktorer, sökt orsakerna i miljön. Vilket självklart är viktigt. Men ätstörningar är komplicerade sjukdomar som kräver förståelse på flera nivåer.

Anorexia nervosa är den av alla psykiatriska sjukdomar som har högst dödlighet.

Breddningen av vår kunskap om ätstörningar är nödvändig, menar hon. Inte minst om vi i framtiden ska kunna hitta mer verksamma behandlingsmetoder, och bli bättre på förebyggande insatser.

– Anorexia nervosa är den av alla psykiatriska sjukdomar som har högst dödlighet. Vi måste bli bättre på att hjälpa de här patienterna. I dag är läkarnas verktyg alldeles för få, vilket delvis beror på att vi inte har varit tillräckligt intresserade av att förstå den genetiska delen. Där finns en lucka.

Den luckan vill Cynthia Bulik täppa till. Och är på god väg att göra. Tidigare i år publicerades resultaten av den internationella studien ANGI, anorexia nervosa genetics initiativ, som Cynthia Bulik har varit forskningsledare för. Det är den största genetiska undersökningen av ätstörningar som hittills har genomförts.

En viktig drivkraft för Cynthia Bulik är att förmedla fakta och sanningar om ätstörningar. Krossa myter. Här undervisar hon Amanda Kelkay i Björknäs ishall.
En viktig drivkraft för Cynthia Bulik är att förmedla fakta och sanningar om ätstörningar. Krossa myter. Här undervisar hon Amanda Kelkay i Björknäs ishall. Foto: Simon Rehnström

Resultaten av studien bekräftar sjukdomens genetiska komponent. Det pekar också på överlappningar med andra psykiatriska sjukdomar som tvångssyndrom och depression, och även med metabola faktorer som till exempel insulinnivån. I synnerhet metabolismen, ämnesomsättningen, finner Cynthia Bulik intressant att studera vidare.

Annons
Annons

Cynthia Bulik har alltid med sig skridskorna till Sverige.

Foto: Veronica Johansson Bild 1 av 1

– En hypotes är att anorexia hänger ihop med hur vi reagerar på hunger. Svält tycks ha en lugnande effekt för den som är genetiskt disponerad för anorexia. Det skulle kunna vara en grundläggande biologisk skillnad som förklarar varför vissa personer utsätter sig för en risk när de till exempel börjar banta. Dieten lugnar dem. De mår bra av den – vilket får en triggande effekt.

Forskarna föreslår i studien att anorexia nervosa borde kallas en metabolisk-psykiatrisk sjukdom, i stället för enbart psykiatrisk.

– En hypotes är också att när ens kropp når en extrem vikt, låg eller hög, rubbas ämnesomsättningen. Och det är något vi måste studera vidare. Hur kan vi rätta till den igen?

Cynthia Bulik har alltid med sig skridskorna till Sverige.
Cynthia Bulik har alltid med sig skridskorna till Sverige. Foto: Veronica Johansson

En viktig drivkraft för Cynthia Bulik är att förmedla fakta och sanningar om ätstörningar. Eller som hon uttrycker det: ”rätta till felaktigheter”.

– Det florerar så många myter och missuppfattningar om de här sjukdomarna. Vilket drabbar såväl den sjuka som de anhöriga.

En myt hon brinner för att krossa är detta med skuldbeläggningen av familjen. Att det är familjens fel om en person blir sjuk, att till exempel outredda konflikter eller ett överbeskyddande beteende ligger bakom. Så såg förklaringsmodellerna ut när hon själv utbildades till psykolog på 1980-talet, säger hon. Vilket lade en enorm skuldbörda på föräldrarna, och särskilt på mammorna.

Annons
Annons

I Cynthia Buliks nästa studie ska forskarna även inkludera de andra ätstörningsdiagnoser som bulimi och hetsätningsstörning.

Foto: Veronica Johansson Bild 1 av 2

”På isen måste koncentrationen vara total, det går inte att tänka på arbetet. Vilket är bra, då får idéerna mogna i bakhuvudet.”, säger Cynthia Bulik.

Foto: Simon Rehnström Bild 2 av 2

– Tyvärr lever det till viss del kvar, vilket är fruktansvärt. Vi måste lyfta skulden från mammornas axlar. Föräldrarna är tvärtom en enorm tillgång för de här patienterna.

I Cynthia Buliks nästa studie ska forskarna även inkludera de andra ätstörningsdiagnoser som bulimi och hetsätningsstörning.
I Cynthia Buliks nästa studie ska forskarna även inkludera de andra ätstörningsdiagnoser som bulimi och hetsätningsstörning. Foto: Veronica Johansson

Hon talar med eftertryck. Hon är engagerad i sitt ämne: ”Oh yes, I’m pretty passionate about it”. Fast när jag berättar att jag i en podd hörde att hon kallas ”doyenne of dna” inom ätstörningsforskningen, ungefär ”den mest respekterade inom dna”, brister hon ut i gapskratt.

– Really? That was funny!

Men visst, erkänner hon, har hon hängt i med generna länge, långt innan dagens teknik revolutionerade möjligheterna att studera dem. Hon är rätt ihärdig också, säger hon. Energisk när hon får upp ett spår. Som när hon på ett hotellrum i Tyskland fick den första embryoidén till ANGI – hon insåg att det sakandes en genstudie av ätstörningar. Så varför skulle inte hon sätta igång den? Hon började direkt, där på rummet, att ringa runt till sina kollegor runt om i världen och fråga om de hade några blodprover i frysarna?

– Vilket många såklart hade! säger hon.

”På isen måste koncentrationen vara total, det går inte att tänka på arbetet. Vilket är bra, då får idéerna mogna i bakhuvudet.”, säger Cynthia Bulik.
”På isen måste koncentrationen vara total, det går inte att tänka på arbetet. Vilket är bra, då får idéerna mogna i bakhuvudet.”, säger Cynthia Bulik. Foto: Simon Rehnström
Annons
Annons

Här instruerar Cynthia Bulik Alfred Fredin och Anna Larsson i konståkning i Björknäs ishall i Nacka.

Foto: Simon Rehnström Bild 1 av 3

Cynthia Bulik, Rosa Lindgren och Herman Fredin i Björknäs ishall.

Foto: Simon Rehnström Bild 2 av 3

Alfred Fredin, Anna Larsson och Cynthia Bulik i Björknäs Ishall.

Foto: Simon Rehnström Bild 3 av 3

Sedan 2014 är hon professor på halvtid på Karolinska institutet i Stockholm, ett tioårigt förordnande finansierat av Vetenskapsrådet. Här har hon byggt upp ett forskningscentrum för ätstörningar. Den andra halvtiden ägnar hon på University of North Carolina i Chapel Hill, USA, där hon har startat – och leder – ett centrum för både forskning och behandling.

Fullt upp alltså. Hon skojar om att det ibland är svårt att hålla sig på rätt sida om Atlanten. Tur att hennes man Patrick F Sullivan också är tillförordnad professor på Karolinska institutet. Och tur att hon har skridskoåkningen. Den viktiga pausen som ger kreativiteten näring.

Skridskorna står lutade mot väggen i rummet på Karolinska institutet när vi ses. Lite senare ska hon iväg till Björknäs ishall i Nacka. Under sina perioder i Sverige är hon gästlärare i Nacka skridskoklubb, och undervisar i isdans och soloisdans

1/3

Här instruerar Cynthia Bulik Alfred Fredin och Anna Larsson i konståkning i Björknäs ishall i Nacka.

Foto: Simon Rehnström
2/3

Cynthia Bulik, Rosa Lindgren och Herman Fredin i Björknäs ishall.

Foto: Simon Rehnström
3/3

Alfred Fredin, Anna Larsson och Cynthia Bulik i Björknäs Ishall.

Foto: Simon Rehnström

Det var också via konståkningen som Cynthia Bulik först kom i kontakt med sitt framtida forskningsämne. Då var det 1970-tal och tolvåriga Cynthia åkte skridskor flera gånger i veckan. Efter träningen gick hon och kompisarna hem och åt mellanmål hos varandra. Fast hos en av vännerna satt det en kedja med hänglås på kylskåpet och de var tvungna att be vännens mamma om nyckeln varje gång. Själva funderade de inte så mycket det, det var som det var. Men Cynthias mamma reagerade. Vännens mamma förklarade för henne att om hon inte låste, så tömde dottern kylskåpet på mat – och kräktes upp den igen.

– Den berättelsen lever kvar i mig. Vi blev så omskakade. Ingen kände till ätstörningar då. Bulimi existerade inte ens som diagnos.

Annons
Annons
Foto: Simon Rehnström Bild 1 av 1

Också under åren som följde såg hon i konståkningsvärlden flera skrämmande exempel på sjukdomen. Flickor som plötsligt ”krympte ihop och försvann”, som hon uttrycker det. Ena månaden energiska och vibrerande, nästa bleka och trötta. De tycktes slungade ner i svälten, dragna av en mörk kraft.

Foto: Simon Rehnström

När hon studerade till psykolog fick hon möjlighet att fördjupa sig i ämnet. 

– Mina vägar gled samman där. Jag förstod att det var det här jag ville göra. Jag ville förstå den här sjukdomen. Vad är det som gör att vissa drabbas och inte andra? Vad bestod den där kraften i?

Den frågan kretsar hon runt än idag. Och nu ligger hon och forskargruppen i startgroparna för att dra igång nästa studie, EDGI – Eating Disorder Genetic Initiativ – en fortsättning och en utvidgning av ANGI. Nu ska även andra ätstörningsdiagnoser som bulimi och hetsätningsstörning inkluderas i forskningen, och antalet prover bli många fler. Ju fler prover, desto tydligare framträder de genetiska variationerna. Och möjligheterna att hitta fler behandlingsvägar ökar.

– Tänk om vi till exempel kan utveckla en medicin som specifikt riktar in sig på att rätta till en störd ämnesomsättning. Det vore enormt.

Efter reklamen visas:
"Idag finns ingen medicin mot ätstörningar"
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons