Annons

”Bankerna har råd – 106 miljarder i vinst”

Björn Eriksson, kontantupproret.
Björn Eriksson, kontantupproret. Foto: Erik Nylander/TT
Under strecket
Publicerad

REPLIK | KONTANTER

Nina Wenning, det gläder mig att du säger dig vilja värna kontanterna. Men låt oss vara ärliga. Ditt bolag ägs till 100 procent av Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Att de jobbar hårt för att få bort kontanterna är ingen hemlighet. Det är ju också därför vi ser ditt bolag lydigt montera ner bankomaterna i landet. ”Men vi följer bara utvecklingen”, säger du. ”Ja, men det är dina ägare som driver den”, säger jag.

Jag har varit med så många gånger i det politiska spelet så att jag känner igen de olika passningarna. Här är det uppenbart att dina ägare ser som sin enda utväg att försöka förhala processen så att kontanterna hinner försvinna innan en lagstiftning är på plats.

I stort tycker vi ändå lika. Kontantupproret, liksom den eniga parlamentariska kommittén, anser också att staten ska ta ansvaret för kontantförsörjningen i landet. Däremot har vi olika syn på hur själva organiseringen och finansieringen ska gå till. Vi ser det som självklart att det praktiska åtagandet läggs på bankerna vars affärsidé är att hantera pengar och därför har infrastrukturen på plats.

Vad gäller finansieringsfrågan blir den närmast semantisk. Staten är vi alla och det liggande förslaget innebär i praktiken att staten via bankerna finansierar kontantinfrastrukturen. Jag är inte orolig att dina ägare inte har råd med detta. De drog ändå ihop skapliga 106 miljarder kronor i vinst 2017.

Det finns alltså ingen anledning att stoppa förslaget, utan vi ser fram emot att det nu remissbehandlade förslaget skyndsamt blir föremål för en proposition i Riksdagen.

Björn Eriksson
kontantupproret

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons