Annons

Bankvinster på 120 miljarder – men bolånefesten snart slut

De svenska storbankerna fortsätter tjäna storkovan på lån, och framför allt bolån, visar en sammanställning av storbankernas rapporter. Men det finns tecken på att bolånefesten är på väg att ta slut.

– Bankerna tvingas erbjuda mer attraktiva räntor, säger Håkan Larsson, boendeekonom på organisationen Villaägarna.

Publicerad
De fyra storbankerna Swedbank, Nordea, SEB och Handelbanken.
De fyra storbankerna Swedbank, Nordea, SEB och Handelbanken. Foto: SvD, TT

För första gången på minst 16 år krympte Nordeas totala utlåningsvolymer till svenska bolånekunder gradvis under det fjärde kvartalet. Det framgår av färsk statistisk från Statistiska centralbyrån.

Fallet är anmärkningsvärt: det är första gången som en storbanks utlåning fallit tre månader i rad sedan SCB började följa utvecklingen 2001.

Håkan Larsson, boendeekonom på Villaägarna, tror att nedgången beror på att kunder har flytt Nordea på grund av bråket med regeringen som gjort att bankens styrelse beslutat att flytta bankens huvudkontor från Stockholm till Helsingfors.

Annons

– Det här är första gången som kunderna visar sin makt emot bankerna. Det har aldrig skett tidigare. Folk är arga, men flyttar normalt inte sina lån. Men nu har de gjort det, säger Håkan Larsson.

SCB:s siffror visar också att Nordeas andel av storbankernas bolån föll till 18,7 procent i det fjärde kvartalet efter att banken gradvis tappat mark mot de andra bankerna det senaste året. I det fjärde kvartalet noterade Nordea den lägsta andelen på mer än fyra år om man tittar på utlåningen i slutet av varje kvartal.

Konkurrensen på bolånemarknaden har ökat.

Samtidigt finns tecken på att konkurrensen på bolånemarknaden har ökat. En sammanställning från Bloomberg visade nyligen att SBAB, Länsförsäkringar och Danske Bank tar en allt större del av nyutlåningen – hela 40 procent för 2017, mot 15 procent 2016. Ett annat tecken på ökad konkurrens kan vara att svenska boräntor har fallit trots att bankernas upplåningskostnader har ökat. Ett tredje tecken är att Nordea nyligen sänkte sin rörliga ränta.

Håkan Larsson pekar också på att nya aktörer nyligen har slagit sig in på bolånemarknaden den senaste tiden, som till exempel Avanza och Landshypotek.

Människor är kanske inte lika villiga att ta lån, vilket tvingar bankerna att erbjuda mer attraktiva räntor.

– Det verkar vara mer press på bolånemarknaden nu. Det kan hänga ihop med att det är lite mer turbulent på bostadsmarknaden. Människor är kanske inte lika villiga att ta lån, vilket tvingar bankerna att erbjuda mer attraktiva räntor, säger Håkan Larsson.

Men samtidigt hävdar Håkan Larsson att konkurrensen mellan bankerna fortfarande är mycket dålig. Det menar han blir tydligt om man tittar på bankernas genomsnittliga bolånemarginal. Den visar skillnaden mellan bankernas faktiska utlåningsränta och deras finansieringskostnad.

Sedan 2002 har bolånemarginalen ökat från 1,2 procent till 1,7 procent. Som lägst var den 0,2 procent, strax innan den globala finanskrisen bröt ut 2008. Samtidigt har storbankernas räntenetto, som mäter skillnaden mellan bankens räntekostnader och ränteintäkter, skjutit i höjden. Bankernas totala räntenetto ökade med fyra miljarder till nästan 120 miljarder kronor förra året – en vinst som till stor del består av bolån.

Swedbank och Handelsbanken är störst på bolånemarknaden. Bolånens andel av deras räntenetto har ökat från en fjärdedel till runt hälften på bara några år.

Enligt Håkan Larsson beror ökningen på att bankerna gör stora vinster på bolån. Men det är inte en verklighetsbeskrivningen som alla köper. Enligt Andreas Håkansson, bankanalytiker på Exane BNP Paribas, tjänar bankerna inte mer på bolån än andra lån.

Snarare än bristfällig konkurrens, beror den ökade bolånemarginalen på nya regler som gör att bankerna måste tjäna mer pengar för att sätta undan som buffertar vid en kris, menar han.

– Kapitalkravet på bolån har flerdubblats de senaste åren. Lönsamheten på bankerna är inte högre än lönsamheten i övriga Stockholmsnoterade bolag, säger Andreas Håkansson.

Trots att vinsten föll, planerar Nordea den högsta utdelningen på mer än 15 år.

Trots det tjänade de flesta svenska storbanker förra året mer pengar än snittet de senaste tio åren. Bankerna har i dagarna föreslagit stora utdelningar till aktieägarna. Trots att vinsten föll, planerar Nordea den högsta utdelningen på mer än 15 år.

Enligt Henrik Larsson, analytiker på Finansinspektionen, förklarar striktare bankregler bara runt två tredjedelar av de ökade marginalerna på bolån de senaste åren. Han menar därför att det finns utrymme för bolånekunder att förhandla ner sin ränta.

Många bolånekunder skulle kunna få en lägre ränta genom att ta ett samtal med banken.

Han får medhåll av Maria Landeborn, sparekonom på Skandia, som dock poängterar att det är lättare för hushåll med god ekonomi att få en bra ränta. Enligt Compricer varierar bankernas snitträntor på rörliga bolån i dag mellan 1,48 procent hos SEB och 1,62 procent hos Handelsbanken.

– Det finns många bolånekunder som skulle kunna få en lägre ränta genom att ta ett samtal med banken, säger hon och fortsätter:

– Upplever man att man får ett tvärt nej, eller bara får en väldigt liten rabatt jämfört med snitträntan, har man allt att vinna på att höra med andra banker. Bankerna är så pass lönsamma i dag att de klarar lite lägre marginaler, säger Maria Landeborn.

Annons
Annons
Annons
Annons

De fyra storbankerna Swedbank, Nordea, SEB och Handelbanken.

Foto: SvD, TT Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons
Annons