Annons

Bara ett fåtal saker tycks bromsa vårt kognitiva fall

Illustration: Liv Widell
Illustration: Liv Widell

När vi åldras försämras vår kognitiva förmåga och en bunt aktiviteter föreslås för att vi ska hålla den i schack: språk, korsord, träning. Men få har stöd i forskningen – bara ett par saker tycks göra skillnad.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Martin Lövdén är professor i psykologi och forskar om intelligens på Karolinska institutet.

Foto: Karolinska Institutet

Stuart Ritchie, intelligens­forskare.

Foto: Ian Deary

När vi blir äldre blir vi långsammare i tanken. Vi blir lite sämre på att hålla saker i huvudet, vi reagerar inte längre lika snabbt.

Inom en rad kognitiva områden når vi vår peak i 20–30-årsåldern. Däremot dröjer det en bit in i medelåldern innan det börjar gå utför när det gäller att resonera och dra slutsatser och ännu lite längre när det gäller ordförståelse och att minnas händelser och faktakunskaper.

Men det går trots allt obönhörligen utför. Och för vissa tidigare än andra.

Vad vi kan göra för att stoppa – och till och med vända – nedgången har varit föremål för en mängd studier, vissa mer hoppingivande än andra. En handfull har till exempel visat att flerspråkighet skulle kunna skydda mot demens, men flera studier har inte visat på något sådant samband.

– Det har länge varit ett omdebatterat fenomen. Några studier har tytt på att tvåspråkighet var skyddande mot demens, men senare metaanalyser har inte hittat den effekten, säger Martin Lövdén, psykologiprofessor på Karolinska institutet.

Utbildning ökar den kognitiva prestationen, du får högre intelligens och bättre minnesförmåga.

Annons
Annons

Martin Lövdén är professor i psykologi och forskar om intelligens på Karolinska institutet.

Foto: Karolinska Institutet

Inte heller att lära sig ett språk senare i livet, tycks göra någon skillnad, såg hans forskargrupp.

I en studie fick 100 personer i åldern 65–75 under elva veckor studera en intensiv nybörjarkurs i italienska, och 100 andra ägnade sig åt avslappningsövningar. Deltagarnas kognitiva förmågor mättes före och efter de 11 veckorna. Och visst lärde sig deltagarna säkert en del italienska. Men någon allmänt förbättrad kognitiv prestation? Dessvärre inte.

Martin Lövdén är professor i psykologi och forskar om intelligens på Karolinska institutet.
Martin Lövdén är professor i psykologi och forskar om intelligens på Karolinska institutet. Foto: Karolinska Institutet

Men det finns en sak som tycks hjälpa: utbildning. Eller snarare, är man redan välutbildad börjar nedgången från en högre nivå, konstaterar Martin Lövdén.

– Det är en gammal hypotes att, om man lär sig mycket som ung så har man ett skydd mot kognitiva förändringar och hjärnförändringar som gammal. Som att man har en kognitiv reserv.

Men utbildning och lärande i sig tycks inte sakta ned nedgången, den blir bara inte lika djupt, har Martin Lövdén och hans kollegor sett. Det tycks dessutom handla om utbildning som sker under våra barn- och ungdomsår.

Du har så att säga längre tid på dig att falla innan du träffar marken.

Flera studier har tidigare visat att de med högre IQ tenderar att göra bättre från sig i skolan och dessutom studera längre. Men studier visar också att intelligensen tycks öka med utbildning – där dock en ny mindre studie inte såg någon påverkan efter 20 års ålder.

Annons
Annons

– Utbildning ökar den kognitiva prestationen, du får högre intelligens och bättre minnesförmåga, delvis som en orsakseffekt. Men det är också så att de som är lite smartare tenderar att gå längre i utbildningsväsendet, säger Martin Lövdén.

Men när man tittar på kurvorna över hur de kognitiva förmågorna förändras när man åldras så är de i princip identiska, påpekar Martin Lövdén – oavsett hur mycket man har studerat.

– Förändringen ser likadan ut om du har högre eller lägre utbildning. Men om du har en hög utbildning och bättre kognitiv förmåga, så tar det fler år innan din minnesförmåga blir riktigt dålig. Du har så att säga längre tid på dig att falla innan du träffar marken, säger Martin Lövdén.

Men det finns andra studier som visar att det du gör senare, som hur komplext ditt jobb är, påverkar den kognitiva förmågan i 70-årsåldern.

Edinburgh-professorn Ian Deary, som i en mängd studier fördjupat sig i de studier som testade alla skotska 11-åringars IQ 1932 och 1947 och sedan följde upp flera tusen av dem i 70-årsåldern och senare konstaterar: ”Den huvudsakliga faktorn som bestämmer den kognitiva förmågan hos äldre, är den kognitiva förmågan man hade som ung”. Detta står för ungefär hälften, konstaterar Deary. Och andra hälften? Livstilsfaktorer kan påverka, även rökning. Ja till och med personlighet.

Studier tyder på att fysisk aktivitet kan en positiv effekt på kognitiva förmågor.

Trots många försöka av forskarkåren att hitta en mirakelkur, tycks det inte finnas någon form av kognitiv träning som kan vända nedgången. Men det verkar finnas en sak som skulle kunna bromsa den.

Annons
Annons

Stuart Ritchie, intelligens­forskare.

Foto: Ian Deary

Den brittiska forskaren Stuart Ritchie, nu vid Kings college i London, studerade tillsammans med en forskargrupp hur mängden hjärnsubstans, som man vet är viktig för de kognitiva förmågorna, korrelerade med en mängd olika faktorer. Cirka 500 deltagare fick sin hjärna avbildad med magnetkamera vid 73 års ålder, och vid 76.

Stuart Ritchie, intelligens­forskare.
Stuart Ritchie, intelligens­forskare. Foto: Ian Deary

Forskarna tittade på kön, hälsa, utbildning, socioekonomisk bakgrund, gener med mera. Och så tittade de på hur vältränade deltagarna var, muskelstyrka, gånghastighet och lungkapacitet mättes. Och där tycktes det finnas en ledtråd.

– Det såg ut att vara det enda som hade effekt när vi kontrollerade för allt annat, säger Stuart Ritchie.

Men hur kan man egentligen tolka resultaten? Kommer hjärnan att växa om man börjar träna mer – eller är de som alltid varit i fysisk god form generellt hälsosammare? Där har forskarna inte något rakt svar.

– Om alla skulle börja följa ett träningsprogram så skulle det inte nödvändigtvis få effekt. Men det finns studier som tyder på att fysisk aktivitet kan en positiv effekt på kognitiva förmågor, säger Stuart Ritchie.

Men att hårdsatsa på korsord, sudoku, schack eller bridge? Det gör sannolikt att du blir bättre på just det, men det tycks inte bromsa fallet generellt.

Även om det tycks finnas få eller inga faktorer som kan stoppa eller vända nedgången, tycks det ändå ha betydelse vad vi gör – eller inte gör. Flera studier visar till exempel att ensamhet är dåligt för den kognitiva prestationen hos äldre.

– Det handlar snarare om att undvika negativa effekter när man blir äldre, att undvika att bli socialt isolerad och att fortsätta att vara socialt aktiv, inte om att man måste ge sig i kast med schack eller ladda ner något specifikt datorprogram, säger Martin Lövdén.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons