X
Annons
X
Kommentar

Caroline Elander Knip: Barn kan inte göras arvlösa men arvet går att begränsa

Rätten för barn att ärva sina föräldrar skyddas av svensk lag. Men i praktiken finns det sätt att minimera storleken på arvet.

Läs mer om Familjeadvokaten
Illustration: Thomas Molén
Illustration: Thomas Molén

En fråga jag ofta får är huruvida det går att göra barn arvlösa. Det korta svaret är nej, svensk lagstiftning skyddar barns rätt att ärva sina föräldrar. I praktiken finns det dock effektiva sätt att begränsa storleken på arvet, och ett barn som anser sig felbehandlat kan vara tvunget att själv väcka talan vid domstol för att tillgodose sina rättigheter.

En person har rätt att under sin livstid skänka sin egendom till vem han eller hon vill. En förälder kan alltså kan ge bort allt den äger – exempelvis till sin nya partner eller en välgörenhetsorganisation – utan att barnen kan protestera.

Vid första anblick blir resultatet att barnen står utan arv eftersom det helt enkelt inte finns något kvar att ärva.

Annons
X

Lagen anser emellertid att barn är skyddsvärda. Bland annat innebär detta att ett barn alltid har rätt till sin så kallade laglott, hälften av arvslotten (se faktaruta). Om någon har gett bort egendom under sin livstid så kan gåvan, under vissa omständigheter, krävas tillbaka till dödsboets övriga tillgångar när storleken på barnets laglott ska räknas fram.

För att exemplifiera:

Kerstin är skild och sambo med en ny man. I sitt tidigare äktenskap har Kerstin två barn. När Kerstin avlider visar det sig att Kerstins sambo står som ägare till såväl parets lägenhet och fritidshus som till parets bil och båt. Efter viss utredning framkommer det att Kerstin har gett sin båt, sin bil och sin hälftendel av lägenheten och fritidshuset till sin sambo i gåva. Kerstin har bara 200 000 kronor kvar när hon går bort. Den egendom hon gett till sin sambo i gåva är vid hennes dödsfall värd 2 800 000 kronor.

När man räknar på Kerstins barns laglotter, enligt skyddsregeln ovan, adderar man det som finns i dödsboet (200 000 kronor) med den bortgivna egendomen (2 800 000 kronor). Detta ger en total behållning om 3 000 000 kronor. Barnens laglotter utgör en fjärdedel vardera (hälften av deras respektive arvslotter), det vill säga 750 000 kronor, sammanlagt 1 500 000 kronor. Eftersom det bara finns 200 000 kronor i dödsboet "saknas det" 1 300 000 kronor för att barnen ska få sina fulla laglotter. Detta belopp åligger det, förutsatt att Kerstins barn väcker talan vid domstol och vinner framgång, gåvomottagaren, Kerstins sambo, att betala till barnen.

För att en gåva ska gå åter, som det heter inom juridiken, och för att värdet av gåvan ska ingå i dödsboets tillgångar kräver lagen att den avlidne endera gett bort gåvan under sådana omständigheter eller på sådana villkor att den är att likställa med testamente. Detta kan exempelvis vara att gåvan har bortgivits relativt nära inpå dödsfallet eller att den avlidne under sin livstid gett bort en fastighet till någon men fortsatt att nyttja fastigheten, betala för den och i övrigt disponera den precis som innan gåvotillfället.

En talan mot gåvotagaren och måste väckas inom ett år.

Som ovan nämnts krävs det, för att barnen ska kunna bli kompenserade för den bortgivna egendomen, att de väcker talan vid domstol. En sådan talan ska väckas mot gåvotagaren och måste ske inom ett år från det att bouppteckningen, den förteckning av tillgångar och skulder som enligt lag ska ske om någon avlidit, avslutats. Görs inte detta inom den utsatta tidsfristen har man förlorat rätten att väcka talan.

Annons
X
Annons
X

Illustration: Thomas Molén

Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X