Annons

Saeed Alnahhal:Barn skapar egna världar på flyktingboenden

Som ny i Sverige får man hitta nya sätt att leva på. På Södermalm i Stockholm skapar flyktingbarn nya världar i sitt bostadshus. Men det är inte helt utan komplikationer.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Mohammad 5, Limar 8, Miral 4, Lujain 7 sitter och leker i korridoren på Vintertullens flyktingboende.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 6

Ett barn leker i korridoren på Vintertullens flyktingboende.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 2 av 6

Mohammad 5, Limar 8 och Lujain 7.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 3 av 6

Trapphuset på Vintertullens flyktingboende bjuder också in till lek.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 4 av 6

Det blir många timmar i hemmet för barnen. De flesta av dem går inte i skolan eller förskolan mer än fem timmar per dag.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 5 av 6

Vintertullens flyktingboende på Södermalm i Stockholm.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 6 av 6

Mohammad 5, Limar 8, Miral 4, Lujain 7 sitter och leker i korridoren på Vintertullens flyktingboende.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1
Mohammad 5, Limar 8, Miral 4, Lujain 7 sitter och leker i korridoren på Vintertullens flyktingboende.
Mohammad 5, Limar 8, Miral 4, Lujain 7 sitter och leker i korridoren på Vintertullens flyktingboende. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

 Den här dockan är min dotter och den där är din.

– Kliv inte på mitt kök här!

– Vem kan räkna till tjugo på svenska?

– Jag kan räkna på svenska, engelska och arabiska.

Det finns en hel värld av tävlingar och lekar att upptäcka när man går en eftermiddag genom korridorerna i det tidigare äldreboende på Södermalm, Vintertullen, som sedan 1,5 år tillbaka är ett flyktingboende.

Många föräldrar och även personalen i huset försöker ibland hindra barnen att leka i korridorerna. Men de lyckas inte. De flesta familjer som flyttade hit under hösten och vintern 2016 – 2017 bor i små lägenheter. Familjer bestående av fyra personer bor i 1:or som kan vara cirka 40 kvadratmeter. I de största lägenheterna på 65 kvadratmeter bor 6 personer.

Att bo i en liten lägenhet skapar en stor stress på barnen och deras föräldrar.

Annons
Annons

Ett barn leker i korridoren på Vintertullens flyktingboende.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 3

Mohammad 5, Limar 8 och Lujain 7.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 2 av 3

Trapphuset på Vintertullens flyktingboende bjuder också in till lek.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 3 av 3

Barnen där har inte sina egna rum och inte ens tillräckligt utrymme för att leka inne. Så de går till de långa breda korridorerna som ibland är cirkulära – det underlättar för barnen att springa och åka skridskor och sparkcyklar. Några sitter i korridorerna och bara surfar på mobiltelefoner eller tittar på filmer på bärbar dator.

1/2

Ett barn leker i korridoren på Vintertullens flyktingboende.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
2/2

Mohammad 5, Limar 8 och Lujain 7.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Mohamad Hisham Al bakri är en av hundratals som bor på Vintertullen sedan november 2016.

– Att bo i en liten lägenhet skapar en stor stress på barnen och deras föräldrar. Barnen har inte något utrymme för att röra sig, de känner sig uttråkade och börjar att vålla problem och ibland faror för livet, säger Al bakri.

Korridorerna har blivit andningsplatser för barnen.

– De kanske går in i köket och närmar sig spisen eller får tag i en kniv och andra skarpa verktyg, fortsätter han.

Trapphuset på Vintertullens flyktingboende bjuder också in till lek.
Trapphuset på Vintertullens flyktingboende bjuder också in till lek. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Korridorerna har blivit andningsplatser för barnen. Platser där de kan släppa loss sin fantasi och bygga sina egna världar. Deras världar består av dockor och människofigurer, sagor, önskningar och bearbetningar av vad som hänt i förskolor och skolor under dagen.

Muaz Al Ghazzawi och hans fru bor i Vintertullen med deras fyra döttrar.

– Mina barn trivs perfekt här. De lärde snabbt känna de andra barnen på våningen och de lekar varje dag tillsammans. Nu är de nästan alltid glada, till skillnad från när vi bodde tidigare i ett hus där det inte bodde andra barn, säger han.

Annons
Annons

Det blir många timmar i hemmet för barnen. De flesta av dem går inte i skolan eller förskolan mer än fem timmar per dag.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1

Ungdomars lekar kan vara vilda och ibland gör de sig själva eller varandra illa. Korridorerna och trapporna städas inte på helger och röda dagar. Därför blir de smutsiga fram till första vardagen efter helgen. Det kan ibland innebära fyra dagar.

Det är bättre än att de sitter hemma och tittar på tv eller surfar på föräldrarnas mobiltelefoner.

För barn som är mellan fyra och åtta år gamla och som inte får gå ut till parker för att leka är ändå korridorerna den roligaste lekplatsen. Många av barnen försöker städa upp efter sig när de slutat leka.

Samtidigt visar de också gärna sitt missnöje, när någon som går i korridorerna närmar sig deras grejer som spritts ut på golvet, eller när föräldrarna ber dem att komma in i lägenheten för att äta mat eller borsta tänderna och lägga sig.

Det blir många timmar i hemmet för barnen. De flesta av dem går inte i skolan eller förskolan mer än fem timmar per dag.
Det blir många timmar i hemmet för barnen. De flesta av dem går inte i skolan eller förskolan mer än fem timmar per dag. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Föräldrarna ser att barnen, som gärna vill leka i korridorerna och umgås med varandra, har det roligt.

– Det är bättre än att de sitter hemma och tittar på tv eller surfar på föräldrarnas mobiltelefoner, tycker många föräldrar.

För det blir många timmar i hemmet för barnen. De flesta av dem går inte i skolan eller förskolan mer än fem timmar per dag, därför att de flesta av föräldrarna inte jobbar och ofta inte läser svenska mer än en halv dag.

I Sverige leker barn aldrig i korridorer, hävdar personalen på boendet.

Annons
Annons

Vintertullens flyktingboende på Södermalm i Stockholm.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1

Många föräldrar tror också felaktigt att de inte får gå på SFI eller att barnen inte får gå i förskolor mer än tre timmar per dag, om föräldrarna är föräldralediga. Då blir det väldigt lockande för barnen att gå ut och leka i korridorerna.

– Mina två barn är så små att jag inte låter dem leka i korridorerna, trots att de har ett stort behov att leka med andra barn framför allt på helgerna. På vardagarna kommer de hem trötta efter förskolan och har inte mycket tid. Helgerna tillbringar barnen ofta inomhus, särskilt om det är kallt ute på vintern, säger Mohamad Hisham Al bakri.

– Vi tänker också alltid på att personalen säger att det är förbjudet att barn leker i korridorerna, lägger han till.

Vintertullens flyktingboende på Södermalm i Stockholm.
Vintertullens flyktingboende på Södermalm i Stockholm. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

”I Sverige leker barn aldrig i korridorer”, hävdar personalen på boendet. Men några av mina svenska vänner säger att det händer ibland – till exempel när föräldrarna städar lägenheten. Det är inte så farligt att barnen leker i trapphuset, säger de. Men ”vanliga” bostäder har sällan säkra, långa och breda korridorer som tillåter barn att leka utan bekymmer.

De flesta svenska föräldrar jobbar åtta timmar utanför hemmet. Så barnen kan spendera cirka 9–10 timmar per dag i skolan och fritids, och har sällan tid och kraft för att leka ute på kvällen. Dessutom ogillar många grannar lek i korridoren, särskilt om de själva inte har barn, eller är äldre och känsliga för buller.

Medan familjernas framtida adresser är okända – de har bara fått 2-årskontrakt för lägenheterna där de bor – fortsätter barnen i flyktingbostäderna sina nya liv, likgiltiga inför allt annat än: ”Hur ska vi övertyga våra föräldrar att låta oss leka längre i korridorerna?”

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons