Annons

”Bättre att effektivisera än att höja avgifter”

Energikonsult Lennart Asteberg skriver i en replik till Anna König Jerlmyr att det finns flera sätt att klara elförsörjningen utan att höja skatter och avgifter.
Energikonsult Lennart Asteberg skriver i en replik till Anna König Jerlmyr att det finns flera sätt att klara elförsörjningen utan att höja skatter och avgifter. Foto: Anders Ahlgren, Privat
Under strecket
Publicerad

Lennart Asteberg.

Foto: PrivatBild 1 av 1

REPLIK | ELFÖRSÖRJNING

Anna König Jerlmyr skriver i SvD att hon är orolig för Stockholms elförsörjning. Resultatet av hennes funderingar utmynnar i kravet på högre elnätsavgifter så det finns pengar till att bygga fler ledningar.

När det gäller skatter så resonerar oftast moderater tvärtom om inte resurserna räcker. Då är svaret att effektivisera – inte att höja skatten. Det är ett resonemang som också i allra högsta grad är relevant för ett elnät. Men det hörs aldrig.

Jag vill tydliggöra att allt resonemang här nedan rör elnätet inte den del av elkostnaden som är skatter och elhandelsavgifter.

Det naturliga när det börjar uppstå brister i en tillförsel är att undersöka om man verkligen gjort allt för att minska förbrukningen. Det har man inte gjort när det gäller elkonsumtionen.

Det enklaste sättet minska konsumtionen är att öka det ekonomiska incitamentet för effektivisering, nämligen att ha en elnätstaxa som gynnar effektivisering. Det har man inte idag. I dag är nästan 50 procent av elnätskostnaden för en normalkund i Stockholm en fast kostnad som du inte kan påverka med din förbrukning. Det är ett bekvämt sätt för monopolmarknad att säkra en stabil inkomst.

Annons
Annons

Lennart Asteberg.

Foto: PrivatBild 1 av 1

Därför bör hela elnätskostnaden göras rörlig. Precis som för elhandel, bensin och diesel så bör kunden betala efter förbrukning. Det gör energieffektiviseringsåtgärder lönsammare och det sänker förbrukningen. Det finns det många vetenskapliga belägg för.

Sedan skall man ha en form av eleffektabonnemang som tillåter att så länge det inte är effektbrist så skall man få ta ut så stor effekt man kan (med avseende på kabel med mera).

När det börjar bli effektbrist så får man minska sitt uttag ner till en garanterad min. effekt. Den mineffekten får man betala för och bestämmer kWh priset. Lågt effektuttag = lågt kWh pris. Det gör laststyrning lönsam och sänker totalkostnaden för alla som utnyttjar elnätet.

De effekttariffer man har i dag tar ingen hänsyn till om effektuttaget görs en svinkall måndag morgon (när belastningen på elnätet är hög) eller om det sker söndag morgon (när det finns gott om reserver). De effektavgifterna är rent fiskala och gör inte elnätet effektivare.

Utrustning för att styra sitt elnät på detta sätt finns till stor del redan i form av våra smarta elmätare men det utnyttjas inte.

När det sedan upptäcks verkliga flaskhalsar i elnätet finns det idag stora möjligheter att åtgärda detta utan att bygga nya kraftledningar. Man kan tillföra ny produktion till exempel i form av solceller. Solcellernas produktion sammanfaller mycket väl med stora delar av handelns elkonsumtion. En livsmedelsbutik till exempel har sin största konsumtion när solen skiner och det är varmt ute och kylmaskinerna behöver jobba hårt. De har också stora ytor att placera solcellerna på.

Man kan också placera batterier som kan mata in energi när det fattas och laddas när det finns överskott på kapacitet. Det är den väg som exempelvis Kalifornien och Australien har valt. Att bygga elledningar tar många år medan batterier kan placeras ut inom några månader. Dessutom till en lägre kostnad.

Det är dags att hoppa ur de gamla hjulspåren, lyfta blicken och se ut i världen. Där finns det nya lösningar sprungna ur en nödvändighet som vi inte har drabbats av ännu.

Lennart Asteberg
energikonsult

Lennart Asteberg.
Lennart Asteberg. Foto: Privat
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons