Annons

”Ofarlig livsstilsändring kan ersätta medicin”

Nyckeln till bättre hälsa är ett större helhetstänk, menar Rangan Chatterjee. Han går i täten för en strömming som vill stöpa om sjukvården. Nu gör den brittiske läkaren succé med en egenutvecklad metod för att hjälpa patienter lägga om sin livsstil.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Vi behöver röra på oss för att må bra, men Rangan Chatterjee menar att träningen inte får gå till överdrift. ”Balansen är det viktiga. Det handlar inte om perfektion.”

Foto: TT och Simon Rehnström Bild 1 av 1

Vi behöver röra på oss för att må bra, men Rangan Chatterjee menar att träningen inte får gå till överdrift. ”Balansen är det viktiga. Det handlar inte om perfektion.”

Foto: TT och Simon Rehnström Bild 1 av 1
 Vi behöver röra på oss för att må bra, men Rangan Chatterjee menar att träningen inte får gå till överdrift. ”Balansen är det viktiga. Det handlar inte om perfektion.”
Vi behöver röra på oss för att må bra, men Rangan Chatterjee menar att träningen inte får gå till överdrift. ”Balansen är det viktiga. Det handlar inte om perfektion.” Foto: TT och Simon Rehnström

Rangan Chatterjee är allmänläkaren som tröttnade på att bara skriva ut recept och började använda sig av de kunskaper kring livsstilens betydelse som forskare sedan länge rapporterat om.

Med BBC-serien ”Doctor in the house”, Englands största hälsopodd och storsäljande böcker går han i täten för att stöpa om sjukvården mot ett större helhetsstänkande.

Egentligen kommer inte Rangan Chatterjee, vars bok ”Hälsobalansen” nyligen gavs ut på svenska, med några nya insikter om hur vi påverkas av mat, motion, stress och sömn. Hans slutsatser är knappast vetenskapligt kontroversiella.

Förklaringen till genomslaget – tv-serien har sålts till 70 länder – är snarare hur han populariserat och sammanfattat ett antal centrala forskningsrön i en enkel modell som kan användas inom sjukvården.

Annons
Annons

Allt började när Rangan Chatterjee arbetade som allmänläkare och specialist på njurmedicin i industristaden Oldham. Precis som andra läkare i den pressade vården hade han sällan tid att ägna mer än tio minuter åt varje patient.

– Jag frågade mig hur många jag verkligen kunde hjälpa. Vi läkare är bra på några få saker som att bota benbrott och lunginflammation. En del avancerad kirurgi. Men i 80 procent av fallen lindrar vi bara symtom. Ett problem är att vi är alldeles för specialiserade, vi ser organen som isolerade när de i själva verket fungerar i ett sammanhang, säger Rangan Chatterjee.

Han började resa runt i världen och träffa forskare som studerar livsstilens betydelse och testade sedan de nya kunskaperna på sina patienter.

Det system som Rangan Chatterjee tog fram bygger på att hitta en balans inom fyra olika områden: mat, motion, stress/vila och sömn. Inom varje område ger han fem konkreta förslag på förbättringar – en genomförd förbättring ger en ”poäng”.

Men syftet är inte att få mest poäng.

– Balansen är det viktiga. Det handlar inte om perfektion. Välj det du tycker är enklast att göra. Det är mycket mer hälsosamt om en person har två poäng på alla områden än fem poäng på bara mat och motion, även om det ger en högre totalsumma.

Rangan Chatterjee menar till och med att många som är ensidigt fokuserade på motion skulle må bra av att träna mindre. På samma sätt kan nyttan av en ensidig inriktning på ätandet motverkas av för lite avkoppling på dagen eller dålig nattsömn.

Han berättar att flera av de patienter han följt i sin tv-serie har blivit av med kroniska besvär. Särskilt minns han en kvinna med Crohns sjukdom.

Annons
Annons

Rangan Chatterjee började med att lägga om kosten, men det hjälpte inte mycket. Sedan insåg han att kvinnan alltid ställde upp för andra, både i familjen och på jobbet.

– Jag gav henne som remiss att skaffa 15 minuters ostörd egentid varje dag och att hitta något hon brinner för och börja odla det intresset. Hon bara tittade på mig, men efter fyra veckor kom kvinnan tillbaka och berättade att hon börjat dansa salsa. Hon var inte botad men hennes symtom hade halverats och vi kunde dra ner på medicinen.

Rangan Chatterjee betonar att han inte menar att detta är något som fungerar för alla. Men han anser att läkare måste se till patientens individuella livssituation för att kunna ge den bästa behandlingen.

– Jag är inte alls emot vanlig medicinsk behandling, men livsstilsförändringar kan vara ett komplement som förstärker effekten av mediciner.

Efter reklamen visas:
5 enkla övningar du kan göra i köket

Ibland, säger han, kan sådana förändringar även helt ersätta medicinering. Ett exempel är diabetes typ 2. Redan sex nätter i rad med dålig sömn kan ge en insulinresistens hos en dittills frisk människa som räcker för en diagnos.

Istället för att börja med traditionell behandling kan ett första steg då vara att förbättra sömnen, menar Rangan Chatterjee.

– När vi svär läkareden är en huvudpunkt: ”Först och främst, orsaka ingen skada” (latin: Primum no nocere, reds. anm.). Men i stort sett all medicin har biverkningar som ibland kan vara allvarliga. Om vi med ofarliga livsstilsförändringar kan förebygga sjukdomar, minska doserna av mediciner eller i vissa fall helt ersätta läkemedel så är det vår plikt som läkare att göra det.

Annons
Annons

En ständigt aktuell debattfråga är hur starka vetenskapliga belägg som krävs för att en läkare ska ordinera en behandling.

Rangan Chatterjee betonar att allt han rekommenderar bygger på etablerad vetenskap. Men randomiserade, dubbelblinda kontrollstudier på människor saknas ofta när det handlar om livsstilsfaktorer. Stora försöksstudier på människor är kostsamma och det saknas ofta finansiärer.

Som Rangan Chatterjee ser det står valet då mellan att vänta, kanske i många år, eller att agera nu.

– Om det gäller cancermediciner ska vi absolut ställa mycket höga krav på den vetenskapliga evidensen. Men vi har ägnat så mycket tid åt mediciner och så lite åt livsstilen. När det handlar om att rekommendera helt ofarliga förändringar av beteendet, som att röra på sig, äta sunt, dra ner på stress och sova på natten, så behöver vi tänka om, lita till all den kunskap som faktiskt finns och använda det sunda förnuftet.

Rangan Chatterjee pekar på att vi i dag har globala epidemier av fetma, diabetes och en rad andra kroniska sjukdomar. Enligt honom kan vi aldrig kan möta de utmaningarna om vi ska vänta in 100-procentiga bevis.

– Om vi inte börjar titta till hela människan och livsmiljön runt omkring blir det inte bara en humanitär kris utan också en djup ekonomisk kris när sjukvården måste ta hand om allt fler äldre med kroniska sjukdomar.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons