Annons

Bedömare: Riksbanken finansierar staten

Riksbankschef Stefan Ingves anländer till Riksbankens presskonferens för att meddela att banken lämnar styrräntan oförändrad på noll procent.
Riksbankschef Stefan Ingves anländer till Riksbankens presskonferens för att meddela att banken lämnar styrräntan oförändrad på noll procent. Foto: Ali Lorestani/TT

Trots stora stödpaket lyser inflationen med sina frånvaro och arbetslösheten stiger. Nu ska Riksbanken köpa ännu mer obligationer.

– På något sätt så finansierar Riksbanken staten, säger Mats Dillén som ledde riksbanksutredningen.

Under strecket
Publicerad

Mats Dillén ledde i flera år en parlamentarisk utredning som i höstas lade fram förslag på ny riksbankslag.

Foto: Anders Wiklund/TT

Riksbanken meddelade på onsdagen att reporäntan blir kvar på noll procent men att centralbanken genomför ytterligare åtgärder för att hjälpa ekonomin. Centralbanken utökar nu sina tillgångsköp från 300 till 500 miljarder kronor, och förlänger dem i tid tills nästa sommar.

Samtidigt väntas regeringen låna upp stora summor pengar för att hjälpa ekonomin ur krisen. Riksgälden, som sköter upplåningen genom att ge ut statsobligationer och statsskuldsväxlar, räknade i maj med att nästintill fördubbla utgivningen av nominella statsobligationer i år och nästa år.

Den svenska statsskulden beräknas öka från 1 113 miljarder kronor i slutet av 2019 till 1 556 miljarder kronor i slutet av 2021.

Eftersom utgivningen av statsobligationer är ett sätt för staten att låna pengar innebär utvecklingen att Riksbanken indirekt hjälper staten med sin finansiering.

– På något sätt så finansierar Riksbanken staten, säger Mats Dillén som under flera år ledde en utredning som i höstas presenterade förslag till ny riksbankslag.

Upplägget som sker på den så kallade andrahandsmarknaden – efter att staten i ett första skede sålt obligationerna till svenska och utländska investerare – är dock fullt tillåtet. Det är däremot förbjudet för Riksbanken att köpa obligationerna direkt från Riksgälden eftersom det skulle strida mot EU-rätten.

Annons
Annons

– Om en centralbank köper obligationer direkt från övriga staten så finns det en risk att den inte köper på marknadsmässiga villkor, utan i stället betalar för mycket. Det är därför man har förbjudit direkta uppköp, säger han.

Prognos för svensk inflation, BNP, arbetslöshet och reporänta
201920192020202120222023 KV 3**
KPI1,8 (1,8)0,5 (1,4)1,4 (1,8)1,4 (2,1)1,9
KPIF1,7 (1,7)0,4 (1,3)1,4 (1,7)1,4 (1,9)1,8
BNP1,2 (1,2)-4,5 (1,3)3,6 (1,8)4,1 (2,0)2,9
Arbetslöshet, procent6,8 (6,8)8,7 (7,0)9,2 (7,1)8,3 (7,1)7,5
Reporänta, procent-0,3 (-0,3)0,0 (0,0)0,0 (0,0)0,0 (0,1)0,0
Källor: SCB och Riksbanken
* Bedömning i februari inom parentes
** Kalenderkorrigerad BNP-tillväxt respektive säsongsrensad arbetslöshet kvartal 3 2023.

Faktum kvarstår. Oavsett om Riksbanken köper obligationerna direkt eller indirekt från staten så hjälper köpen att hålla räntorna låga, vilket också är poängen med Riksbankens köp.

Frågan är då om det finns någon tidsgräns mellan när en obligation säljs av staten på förstahandsmarknaden och när Riksbanken får lov att köpa samma obligation på andrahandsmarknaden.

Riksbankschef Stefan Ingves säger till SvD att Riksbanken agerar i enlighet med lagen, men att frågeställningen inte är enkel.

– Det viktiga är att vi köper den på andrahandsmarknaden, det vill säga att vi köper de här obligationerna från de som vi kallar våra penningpolitiska motparter (banker reds anm).

Sedan finanskrisen har Riksbanken fullkomligt dammsugit marknaden på statsobligationer. Köpen, så kallade kvalitativa lättnader, är inte längre kontroversiella och i dag äger Riksbanken runt hälften av Sveriges nominella statsobligationer.

Onsdagens besked från Riksbanken innebar alltså att ramen för Riksbankens tillgångsköp utökas från 300 till 500 miljarder kronor och förlängs till och med juni 2021. Där ingår förutom statsobligationer också kommunobligationer och bostadsobligationer. Därutöver gav Riksbanken beskedet att centralbanken från och med september ska börja köpa företagsobligationer.

Men trots åtgärderna tror riksbankscheferna att arbetslösheten stiger och att det dröjer innan inflationen når sitt mål på 2 procent.

Annons
Annons

Mats Dillén ledde i flera år en parlamentarisk utredning som i höstas lade fram förslag på ny riksbankslag.

Foto: Anders Wiklund/TT
Mats Dillén ledde i flera år en parlamentarisk utredning som i höstas lade fram förslag på ny riksbankslag.
Mats Dillén ledde i flera år en parlamentarisk utredning som i höstas lade fram förslag på ny riksbankslag. Foto: Anders Wiklund/TT

Under coronapandemin har än ovanligare metoder använts.

En sådan åtgärd är så kallade helikopterpengar, som skett i USA. Det innebär att centralbanken antingen lånar ut pengar direkt till staten (köper obligationer på förstahandsmarknaden), eller att den delar ut gratispengar till hushållen.

Den första typen av helikopterpengar är, som sagt, förbjuden enligt EU-rätten. Men när det gäller den andra typen av helikopterpengar är lagen inte lika tydlig.

– Den Europeiska centralbanken har inte gjort det, så det har inte prövats skarpt juridisk, säger Mats Dillén.

Han understryker dock att det inte finns något uttryckligt stöd i lagen för att Riksbankens ska kunna dela ut pengar till allmänheten.

– I vårt förslag till ny riksbankslag var vi ganska tydliga med att det här är inte ska vara tillåtet, säger Dillén.

Varför inte det?

– Just för att det ligger väldigt nära finanspolitiken och att det kanske också är oförenligt med EU:s regelverk.

Stefan Ingves säger till SvD att han inte ser något behov av att dela ut några pengar direkt till hushållen och att han inte har tagit ställning till om Riksbanken skulle kunna göra det med nuvarande lagstiftning.

– Det är inte en fråga för dagen, säger Stefan Ingves.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons