Annons
Recension

LusciousBedövande vackert när naturen återföds

Under strecket
Publicerad

Luscious

Genre
Dans

Dansens hus. Koreografi, scenografi: Su-En. Musik, ljud: Lee Berwick. Ljus: Svante W Monie. Dans: Su-En Butoh company m fl.

Redan scenrummet är bedövande vackert. En skimrande damm fångar droppar från taket. Längs hela rampen ligger jord; en remsa av förmultning och livskraft mellan oss och de föränderliga, märkliga livsformer som växer fram på Dansens hus stora scen med hjälp av tio dansare, britten Lee Burwicks ekande elektronklanger och den spansk-amerikanska röstekvilibristen Nuria Divi Sagre.

Under 80 koncentrerade minuter som ruckar tidsbegreppet tycker man sig se och höra naturen andas, expandera, rista och förgöras för att återuppstå i nya former, mer prunkande än någonsin.

Med nya verket Luscious skapar Su-En och hennes medarbetare något så otidsenligt som en lovsång till livet. Föreställningen är både en fortsättning på Cracks häromåret och en hyllning till butons födelse för 50 år sedan. Det var i maj 1959 som japanen Tatsumi Hijikata framförde Kinjiki – förbjudna färger, baserad på Yukio Mishimas roman. Dess erotiska och homosexuella tematik gav avtryck i den experimentella koreografin, som väckte skandal.

Buton har därefter utvecklats i olika riktningar. Svenskan Su-En har etablerat sin egen estetik med provokativa solon och gruppverk färgade av feminina aspekter och brutala eller bisarra uttryck. Luscious framstår med sina långsamt verkande tablåer som ett mer traditionellt uppbyggt verk. Fast ändå präglat av Su-Ens starka personlighet.

Annons
Annons

Inledningens dunkel frambesvärjer nytt liv. Su-En framträder som en insekt på väg att lämna sin puppa. Händerna fångar osynlig nektar och ljus, skötet vecklas ut som en blomma. Den avpersonifierade, transformerande butokroppen ställer skönhetsbegreppen på huvudet.

Ensemblen, utökad och inte helt jämnstark, liknar ett slags vitklädda mutanter med knutna händer, krumma ben, vinklade armar och öppna munnar. De är både insekter, kycklingar och frimodiga kvinnor som plötsligt, nästan ironiskt samlar sig symmetriskt på rad à la Svansjön – en naturens egen kabaré.

Efter en ”mörkrets dans” av förstörelse uppenbarar sig åter Su-En i röd klänning och gör kvällens vackraste solo i ett regn av blomblad. Långsamt cirklande låter hon händerna dansa medan hon vördnadsfullt närmar sig jorden och silar den mellan fingrarna. En kärleksakt.

Det spirande slutet blir snudd på sövande. Ensemblen vajar som grässtrån, liksom i trans. Luscious bjuder en mycket stillsam hänryckning inför tillvarons mysterier – en livets egen koreografi mellan mörker och ljus.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons