Annons

Så håller du pengarna säkra från bedragare

Illustrationsbild.
Illustrationsbild. Foto: Izabelle Nordfjell/TT

Bedrägerier ökar mest av alla brottskategorier i Sverige, enligt statistik från Brå. Den vanligaste typen är kortbedrägerier. SvD guidar om vad som gäller och hur du bäst skyddar dig.

Under strecket
Publicerad

1 / 7

Under första halvåret 2019 anmäldes totalt 757 000 brott i Sverige, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet. Av dessa gällde 123 000 anmälningar bedrägerier – den kategori som ökat mest jämfört med 2018. Och den vanligaste formen är kortbedrägerier. Totalt anmäldes 67 730 kortbedrägerier i år, fram till juli månad.

Med kortbedrägeri menas att någon utan tillåtelse använt ens betal- eller kontokort för att betala eller ta ut pengar från en bankomat.

Så här kan du skydda dina pengar – och så går du tillväga om du blivit utsatt.

Annons
Annons

Illustrationsbild.

Foto: Per Larsson/TT Bild 1 av 1

2 / 7

Illustrationsbild.
Illustrationsbild. Foto: Per Larsson/TT

Vad gäller om du blivit utsatt?

Har du blivit utsatt för ett kortbedrägeri är huvudregeln att det är betaltjänstleverantören, vanligtvis banken, som ska stå för det förlorade beloppet.

Det finns dock undantag om det visar sig att du varit oaktsam genom att du inte skyddat din kod, lämnat kortet obevakat eller lämnat ut säkerhetskoder till någon okänd.

Som drabbad behöver du i normala fall betala en självrisk på 400 kronor. Men om du fick kortet innan den 1 maj 2018 gäller en äldre lagstiftning och då är självrisken 1 200 kronor.

Annons
Annons

Illustrationsbild.

Foto: Andrey Popov/ Shutterstock/TT Bild 1 av 1

3 / 7

Illustrationsbild.
Illustrationsbild. Foto: Andrey Popov/ Shutterstock/TT

Om du själv slarvat

Bedöms du varit grovt oaktsam, till exempel genom att inte ha spärrat kortet så fort du upptäckt att det försvunnit, kan självrisken bli 12 000 kronor. Skulle du anses ha varit särskilt klandervärd får du stå för hela beloppet själv.

Till exempel om du lämnat kortet lättillgängligt och obevakat under en lång tid på en badstrand eller om du lämnat ut bankkoder på Facebook.

Som konsument är det dock ditt ansvar att bevisa att det inte är du som gjort uttaget. Banken å sin sida behöver bevisa att transaktionen genomförts på ett korrekt sätt, med rätt kod eller motsvarande och att det inte har berott på ett tekniskt fel.

Annons
Annons

Illustrationsbild.

Foto: Isabell Höjman/TT Bild 1 av 1

4 / 7

Illustrationsbild.
Illustrationsbild. Foto: Isabell Höjman/TT

Vad ska du göra om du blivit utsatt?

Det första du bör göra är att vända dig till din bank och spärra kortet. Sedan ska du också reklamera uttagen till banken som avgör om uttaget ska anses vara obehörigt eller inte.

Under tiden som banken behandlar din reklamation ska de snarast återbetala beloppet som dragits från ditt konto. Skulle de komma fram till att det är du som är betalningsansvarig kommer du dock att behöva betala tillbaka beloppet.

Annons
Annons

Illustrationsbild.

Foto: Thomas Johansson/TT Bild 1 av 1

5 / 7

Illustrationsbild.
Illustrationsbild. Foto: Thomas Johansson/TT

Om åsikterna går isär?

Går åsikterna i sär om transaktionen varit obehörig eller inte kan du lämna in ett klagomål till bankens klagomålsavdelning och begära att de omprövar beslutet.

Nästa steg är att göra en anmälan till Allmänna reklamationsnämnden eller att vända sig till tingsrätten med en stämningsansökan mot banken.

Du kan också kontakta ditt försäkringsbolag för att se om din försäkring täcker bedrägerier.

Annons
Annons

Illustrationsbild.

Foto: Leif R Jansson/TT Bild 1 av 1

6 / 7

Illustrationsbild.
Illustrationsbild. Foto: Leif R Jansson/TT

Vad har jag för skyldigheter?

Som konsument har du vissa skyldigheter mot din bank. De innefattar bland annat att du är ansvarig för att skydda sin kod och att du så fort som möjligt behöver anmäla att kortet kommit bort eller använts av någon obehörig.

Som kortinnehavare behöver du också följa de villkor som gäller för användning av kortet. För ett kontokort brukar det stå att kortet är personligt och inte får användas av någon annan, samt att du behöver ha uppsikt över kortet och inte får lämna det obevakat, särskilt på offentliga platser.

Men enligt de nya reglerna i betaltjänstlagen från maj 2018 är bankerna i princip tvungna att kräva att transaktionen ska godkännas av minst två av varandra oberoende enheter, till exempel kort och kod. Annars kan inte kortinnehavaren hållas ansvarig.

Annons
Annons

Illustrationsbild.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1

7 / 7

Illustrationsbild.
Illustrationsbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Hur kan jag skydda mig?

För att minska risken för kortbedrägerier finns ett antal punkter som kan vara värda att ha i åtanke.

  • Lämna aldrig ut koden till ditt kort till någon.
  • Var försiktig med att lämna ifrån dig kort eller kortnummer, även när du handlar på internet.
  • Använd chippet på kortet, vilket är säkrare än magnetremsan som går att läsa av olovligen.
  • Dölj fingrarna när du slår in din kod i samband med betalning eller vid uttag från bankomat.
  • Lämna aldrig ditt kort utan uppsyn, särskilt på offentliga platser.
  • Förvara aldrig kortet tillsammans med koden.
  • Ha för vana att se över dina konton med jämna mellanrum för att upptäcka eventuella köp eller uttag som du inte har gjort.
  • Spärra ditt kort med detsamma om du blivit av med kort eller kod, och gör en polisanmälan. Bankerna har ett särskilt telefonnummer man kan ringa dygnet runt.
  • Du kan också spärra ditt personnummer hos kreditupplysningsföretagen för att förhindra fortsatta bedrägerier.

Källa: Polisen och Hallå konsument!

Annons
Annons
Annons
Annons