Annons

Lång rehabilitering väntar många

Intensivvårdsavdelning på Nya Karolinska Huddinge.
Intensivvårdsavdelning på Nya Karolinska Huddinge. Foto: Andreas Bardell/TT

Nästa stora utmaning för sjukvården: Behovet av rehabilitering av de som varit svårt sjuka i covid-19. För många som intensivvårdats kommer vägen tillbaka att bli lång, varnar en rad experter.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

De närmaste månaderna kommer många som varit svårt sjuka i covid-19, sjukdomen som orsakas av coronaviruset, att skrivas ut från intensivvården.

För de flesta smittade ger coronaviruset nästan inga eller milda symtom men för många av dem som tillbringat veckor i respirator väntar en lång rehabilitering som kan sträcka sig över månader och år.

– Ett elände kommer sällan ensamt. Vi börjar nu se en massa olika besvär för dessa patienter i efterförloppet, från nedsatt lungfunktion till att andra organ påverkas. Återhämtningen tar mycket längre tid än för andra patienter, säger Kristian Borg, professor och överläkare på Danderyds sjukhus.

Han är även redaktör för Journal of rehabilitation medicine. Tidskriften publicerade nyligen en artikel där bland annat WHO:s expert Gerold Stucki och Henk Stam som är ordförande i European academy of rehabilitation medicine uppmanade sjukvården att förbereda sig för en andra pandemivåg – men den här gången handlar det om rehabilitering.

– Vågen av patienter som kommer att behöva långvarig rehabilitering efter covid-19 blir större än vad de flesta professionella föreställer sig. Konsekvenserna för den enskilde kommer att bli mer påtagliga än vad som är vanligt vid annan intensivvård, säger Henk Stam i en kommentar.

Annons
Annons

Kristian Borg efterlyser liksom författarna en bred satsning på att skapa ett vårdsystem för rehabilitering och uppföljning av covid-19-patienter som även bör inkludera mildare fall.

– Många kommer att tas om hand i primärvården och då behöver det finnas kunskap och rutiner för att förstå de specifika problem som kan uppstå efter covid-19, säger Kristian Borg.

I vanlig intensivvård behandlas patienter sällan mer än 3–4 dagar och redan vid den nivån kan det uppstå många långsiktiga hälsoproblem.

Vid covid-19 handlar tiden i intensivvård snarare om två till tre veckor vilket medför avsevärt högre risk för biverkningar.

Enligt uppgifter som SvD fått från Sveriges intensivvårdsregister hade enligt de senaste siffrorna 814 av 1 018 intensivvårdade covid-19-patienter vårdats i respirator.

– Intensivvård handlar om att rädda liv. Sjukdomen och därav också behandlingen är krävande och efteråt behövs effektiv rehabilitering där många specialister medverkar i multidisciplinära team, säger Eva Sundman.

Hon är medicinsk chef på Remeo som är Sveriges enda högspecialiserade klinik och även nationellt kompetenscentrum för intensivvårdsnära rehabilitering.

– Även om det finns individuella skillnader är det tydligt att covid-19-patienter kommer att behöva mer rehabilitering i alla avseenden än genomsnittet som behandlas i intensivvård. Jag ser framför mig att det kommer att behövas stora insatser för rehabilitering och en utbyggnad av den kompetensen runt om i landet, säger Eva Sundman.

Vid vanlig intensivvård utvecklar mer än hälften av de patienter som överlever någon form av det som kallas för post intensive care syndrome, Pics (Se faktaruta). Det brukar delas in i kognitiva skador som förvirring och minnesförlust; psykiska problem och fysiska besvär som bland annat hänger ihop med att musklerna förtvinar.

Annons
Annons

Eva Sundman förklarar att det kan behövas rehabilitering och träning för att klara så grundläggande funktioner som att andas, hosta och svälja.

Covid-19 angriper oftast lungorna men kan också orsaka skador på njurarna, levern, hjärtat och hjärnan samt orsaka blödningar och blodproppar.

Vissa utvecklar vad som kallas ARDS (acute respiratory distress syndrome) som även kan uppstå vid vanlig lunginflammation.

– En svår ARDS ger ofta en ärrbildning i lungan som ibland gör att patienten kan kräva syrgas i flera månader. De flesta kan så småningom avveckla syrgasen men många kommer inte att komma tillbaka sin tidigare fysiska funktion, säger Eva Sundman.

Kristian Borg oroas även av att viruset tycks påverka det centrala och perifera nervsystemet. Symtom på detta är uppgifterna om att viruset kan påverka smak och lukt, men även ge pirrande känslor i huden.

– Viruset tycks i vissa fall kunna orsaka en inflammation i hela hjärnan och skapa mikroblodproppar. En följd kan bli förvirring och humörsvängningar. De här patienterna börjar dyka upp hos oss nu, säger Kristian Borg.

Han pekar på att det bara vid Danderyds sjukhus nu skrivs ut cirka 20 covid-19-patienter om dagen och att många av dessa kommer att vara i behov av rehabilitering under ibland ganska lång tid.

– Vi ser att rehabiliteringen kommer att bli en stor utmaning och en viktig uppgift för sjukvården och det är något som vi börjat planera för, bekräftar Björn Eriksson som är hälso- och sjukvårdsdirektör vid Region Stockholm för SvD.

För att minska risken för långsiktiga skador är det viktigt att intensivvården kan upprätthålla rutiner även för annat än det mest livsviktiga.

– Min bild är att vi har lyckats upprätthålla en vård av hög kvalitet som ska minska den risken. Även om trycket är hårt så har vi fortfarande lediga platser, säger Björn Eriksson.

Medan flertalet som avlider i covid-19 är över 80 år gamla är de som överlever intensivvård åtskilligt yngre. Enligt siffror från Svenska intensivvårdsregistret är de flesta som får intensivvård mellan 40 och 79 år gamla, där medianen ligger strax över 60 år. Tre av fyra är män.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons