Annons

Förbjuden ingångBenedictssons kamp berör i Nordkvists tolkning

Mattias Nordkvist i rollen som Victoria Benedictsson.
Mattias Nordkvist i rollen som Victoria Benedictsson. Foto: Ola Kjelbye

Mattias Nordkvists starka känsla för Victoria Benedictsson, hennes förtvivlan och vilja att skriva, gör störst intryck i monologen ”Förbjuden ingång”. Uppsättningen är ett samarbete mellan Göteborgs stadsteater och Strindbergs Intima teater.

Under strecket
Publicerad

Förbjuden ingång

Genre
Teater
Regi
Anna Pettersson
Medverkande
Mattias Nordkvist (även bearbetning)
Var
Göteborgs stadsteater
Text
Victoria Benedictsson

Scenografi: Anna Pettersson, Max Mitle. Kostym: Anita Darmark. Musik: Gustave Lund

Han står där så stilla på scenen, i svart trång klänning och ser på oss. Det dröjer innan han börjar tala, och då är det med hård, tillkämpad röst. Han säger att ingen får läsa det han skriver i sin bok, sin enda sanna samtalspartner.

Mattias Nordkvist kliver in i Victoria Benedictssons kropp och sinne, citerar henne och försöker synbarligen känna in sig i hennes livsvillkor, under 1800-talets andra hälft, i Hörby, i Skåne.

Hon vill skriva, men betraktas och betraktar sig som litteraturens underklass, just därför att hon är kvinna, och därmed outbildad.

I Anna Petterssons regi förmedlar Nordkvist Benedictssons instängdhet, förtvivlan, ensamhet. Ofta sker det bortom orden, i prövande steg, desperat krälande. Först så småningom får vi veta vad och vem det hela rör sig om. Det är kvinnan instängd i konventionens bojor vi får se, en kvinna som med all kraft vill bryta sig loss.

Något får vi ändå veta om författaren som längtar efter verkligt samarbete mellan kvinnor och män, på lika villkor. När Nordkvist ger oss Benedictssons text, rakt av, får vi del av hennes djärva, vilda önskningar och plågan i ett på ytan respektabelt och välordnat liv med man och barn.

Annons
Annons

Vad vi ser är en läsande man – numera ovanligt – som läser en kvinna – ännu mera ovanligt – och vill förmedla en stark upplevelse.

Av Benedictsson får vi här bara ett litet smakprov. Det som är mest berörande i själva föreställningen är Nordkvists möte med henne, mannen som hittar en kvinna med verkliga problem, efter att ha läst hundratals biografier och dagböcker av män, om män. Där har det hänt något som känns. (Vi kan också ta del av hennes inre i ”Stora boken” och ”Dagboken” som finns utgivna.)

Visst kan det vara tråkigt när det ska till en man för att uppmärksamma en kvinna, men så känns det inte här. Vad vi ser är en läsande man – numera ovanligt – som läser en kvinna – ännu mera ovanligt – och vill förmedla en stark upplevelse.

Vi har sett Nordkvist i rollen som Gustaf Löwander bekämpa sina lustar i SVT-serien ”Vår tid är nu”. Som Victoria visar han samma styrka i begär och vilja att komma framåt, trots allt.

Anna Petterssons regi kan ibland experimentera mer än verkligen kommunicera. Vad är det som pågår, liksom? Det är befriande när skådespelaren på slutet träder fram som sig själv och talar rakt ut till publiken. Dessutom erbjuder han samtal efter föreställningen. Det är vackert och rörande.

”Förbjuden ingång” spelas på Strindbergs Intima teater från den 26 mars.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons