Annons

Peter Alestig:Nej, bensinpriset måste inte sänkas – det måste höjas

Foto: Andreas Hillergren/TT

Hundratusentals personer har anslutit sig till Facebookgruppen Bensinupproret 2.0 – samtidigt som klimatlarmen haglar över oss. Protesterna sätter fingret på en av de svåraste utmaningarna med klimatomställningen: Att få med sig alla på tåget. Men det finns lösningar.

Under strecket
Publicerad

Här är två självklarheter. Ett: Ekonomiska incitament är ett otroligt starkt vapen, om inte det starkaste vapnet, för att skapa förändring. Två: En förändring som måste ske – detta råder det ingen tvekan om – är att vi måste dra ner dramatiskt på vår användning av fossila bränslen.

Lägg ihop ett och två, och man når enkelt en slutsats som många bensinbilsägare sannolikt får skrämselhicka av: Bensinpriset måste höjas. Dramatiskt.

Just den slutsatsen drog också Konjunkturinstitutet redan för fem år sedan. Då spådde myndigheten, i en utredning om hur Sverige kan nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta 2030, att bensinpriset kan tvingas höjas till omkring 42 kronor litern (varav 30 kronor skulle vara koldioxidskatt).

Med ett sådant bensinpris skulle förmodligen få Facebookgruppen Bensinupproret 2.0 att gå från 300 000 till 2 miljoner medlemmar. Minst.

Nu är Sverige inget undantag – över hela världen syns samma typ av protester mot de nödvändiga klimatåtgärderna. Trumps kolväljare är ett exempel. Gula västarna ett annat. Och när Polen inledde klimatmötet i Katowice i höstas, pekade värdnationen just på att ”den sociala aspekten av omvandlingen till en koldioxidsnål ekonomi är en förutsättning för att denna ska accepteras av människorna”.

Annons
Annons

Så hur får vi med oss kolarbetare och gulklädda bensindemonstranter på tåget? (Obs, inte flyget!)

Svaret finns kanske i den första självklarheten ovan: Kraften i ekonomiska styrmedel.

En skatt i Kanada har skapat rubriker världen över, just på grund av hur den skapar ekonomiska incitament att ställa om. Det handlar inte om subventioner av solceller eller elcyklar, eller annat som kan utnyttjas av så kallade early adopters med relativt mycket pengar. Det handlar om pengar som kommer rakt in på bankkontot hos den stora massan.

Just nu är det oklart om medborgarförslaget når upp till de en miljon underskrifter som krävs.

Du kanske har läst om den förr: Greenhouse Gas Pollution Pricing Act. Modellen är genialisk i sin enkelhet. Det är en utsläppsskatt, precis som den koldioxidskatt vi har i Sverige. Men den kanadensiska varianten drar inte in en krona, förlåt dollar, till staten. I stället går intäkterna rakt in på kanadensarnas konton. Enligt officiella uträkningar går 70 procent av befolkningen plus på det hela.

Samtidigt som Facebookgruppen Bensinupproret fortsätter att samla medlemmar – även om fredagens planerade demonstration inte ser ut att bli av – pågår hundratals medborgarinitiativ världen över för att förmå fler länder att ta efter den kanadensiska modellen (som från början faktiskt är amerikansk och kallas Carbon Fee and Dividend, avgift och utdelning på svenska).

Bland annat sker det på EU-nivå, inför det stundande EU-valet, där ett medborgarförslag är på gång. Återstår att se om medborgarförslaget når upp till de en miljon underskrifter som krävs för att det ska behandlas av kommissionen.

Men vem vet, kanske gillar de 300 000 svenskar som protesterar mot de höga (?) bensinpriserna idén om en ännu högre koldioxidskatt bättre, om de själva får en rejäl slant tillbaka i plånboken. I så fall är det bara att gå in och skriva under på det förslaget också.

Efter reklamen visas:
Vad styr egentligen priset på bensin?
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons