Annons

BEO: Lärare har rätt att använda fysiskt tvång

Lärare har inte bara rätt, utan skyldighet, att vid behov skicka ut elever som stör. Om det blir nödvändigt ska de också använda fysiskt tvång, enligt BEO Caroline Dyrefors Grufman.

Under strecket
Publicerad

”En lärare har inte bara rätt att ingripa för att visa ut en elev som stör ordningen, den har till och med en skyldighet”, enligt Barn- och elevombudet, BEO.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 2

Barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman. BEO är en del av Skolinspektionen, en statlig myndighet som granskar skolor.

Foto: Monica Ryttmarker/Skolinspektionen Bild 2 av 2

”En lärare har inte bara rätt att ingripa för att visa ut en elev som stör ordningen, den har till och med en skyldighet”, enligt Barn- och elevombudet, BEO.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1
”En lärare har inte bara rätt att ingripa för att visa ut en elev som stör ordningen, den har till och med en skyldighet”, enligt Barn- och elevombudet, BEO.
”En lärare har inte bara rätt att ingripa för att visa ut en elev som stör ordningen, den har till och med en skyldighet”, enligt Barn- och elevombudet, BEO. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Efter ett fall i Malmö där Barn- och elevombudet, BEO, krävde skadestånd å en elevs räkning efter att eleven burits ut ur ett klassrum av skolpersonal, har frågan om vad skolpersonal har rätt att göra för att upprätthålla trygghet och studiero debatterats. I SvD pekade rektorer på att BEO:s beslut riskerar att skapa osäkra lärare.

Jag förstår att man blir osäker som lärare när man tar till sig mediebilden av det här fallet.

BEO Caroline Dyrefors Grufman säger till SvD att händelsen i Malmö, och andra fall där BEO krävt skadestånd av skolhuvudmän för att de ansett att elever kränkts av skolpersonal, inte har beskrivits rätt i medier.

– I Malmö handlar det för det första inte om en legitimerad lärare, utan om en resurspedagog som på ett tydligt sätt gått över gränsen för vad man får göra i ett klassrum. Annan personal har reagerat på detta och fått stoppa resurspedagogen i fråga, säger Caroline Dyrefors Grufman.

Annons
Annons

Barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman. BEO är en del av Skolinspektionen, en statlig myndighet som granskar skolor.

Foto: Monica Ryttmarker/Skolinspektionen Bild 1 av 1
Barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman. BEO är en del av Skolinspektionen, en statlig myndighet som granskar skolor.
Barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman. BEO är en del av Skolinspektionen, en statlig myndighet som granskar skolor. Foto: Monica Ryttmarker/Skolinspektionen

Hon framhåller att annan personal i klassrummet uppfattade händelsen som en ”ren maktdemonstration”.

– Jag förstår att man blir osäker som lärare när man tar till sig mediebilden av det här fallet. För lagstiftningen ser inte ut så, tvärtom. En lärare har inte bara rätt att ingripa för att visa ut en elev som stör ordningen, den har till och med en skyldighet.

Så att lyfta ut någon är inte per automatik fel?

– Absolut inte. Däremot får man inte bestraffa en elev. Och man får inte använda mer fysiskt tvång än som behövs, säger Caroline Dyrefors Grufman.

SvD har tittat på 16 slumpvis utvalda fall från 2018 där BEO, eller Skolinspektionen, har riktat kritik som lett till någon form av åtgärd mot en skola som anmälts för att personal behandlat en elev kränkande. (En tiondel av samtliga sådana beslut under perioden.)

I fyra fall anses eleven ha blivit kränkt av skolpersonal:

  • Skolpersonal har tagit tag om en elevs arm och fört ut eleven i korridoren för att ha stört lektionen. Enligt Skolinspektionens utredning har skolan inte visat att eleven verkligen störde, och det fysiska tvånget anses mer än vad som krävdes i situationen.
  • En elev som kastat saker och slagit skolpersonal bars bort till rektorsexpeditionen av skolpersonal. Det ansågs vara mer fysiskt tvång än situationen krävde.
  • Skolpersonal uppfattade att en elev inte ville gå ut trots tillsägning, skrek på eleven under flera minuter och vägrade ta emot hjälp av annan pedagogisk personal som ville lugna ner situationen.
  • Skolpersonal sade något som enligt bedömningen var kränkande för en elev.
Annons
Annons

I övriga beslut menar skolmyndigheten att det inte gått att visa att eleven utsatts för kränkning. I tre fall konstateras att fysiskt tvång använts, men att det varit nödvändigt och inte en kränkning. Då handlar det inte om elever som stört undervisningen, utan om elever om hållits fast för att skydda andra eller dem själva från att skadas. Det skolorna då kritiserats för är bland annat att inte ha utrett händelsen på rätt sätt.

De enstaka fall där vi går fram med skadestånd, där är det flagranta överträdelser.

I debatten har det ibland förekommit uppgifter om att det som definierar om en elev är kränkt är om eleven har känt sig kränkt.

– Så ser det inte alls ut. För att kunna kräva skadestånd från en skolhuvudman måste man objektivt kunna konstatera att eleven har blivit kränkt. Gemene man ska uppfatta att den här eleven har blivit kränkt. Det ska vara en objektiv bedömning, säger Caroline Dyrefors Grufman.

Hon pekar på att det finns över 300 000 legitimerade lärare och förskollärare i Sverige, och att BEO förra året krävde skadestånd av skolor i 60 fall där det konstaterats att en elev hade kränkts av en anställd på en skola. Färre än en tredjedel av dessa avsåg en legitimerade lärare eller förskolepersonal.

– Vi har en jättestor lärarkår som hanterar det här på ett jättebra sätt. De enstaka fall där vi går fram med skadestånd, där är det flagranta överträdelser.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons