Annons

... har du sett världenBerättelsen om Wiehe gör sig bäst i Malmö

Sissela Benn, Edda Magnason, Mikael Wiehe i ”...har du sett världen”, en musikföreställning om Malmö och Mikael Wiehe.
Sissela Benn, Edda Magnason, Mikael Wiehe i ”...har du sett världen”, en musikföreställning om Malmö och Mikael Wiehe. Foto: Malmö Live

Edda Magnason ger Mikael Wiehes låtar en helt ny lyster. Musiken är behållningen när Wiehes levnadshistoria vävs ihop med Malmös historia.

Under strecket
Publicerad

Mikael Wiehe inför premiären i Malmö förra året på ...”har du sett världen”. Nu har uppsättningen nypremiär på Folkoperan i Stockholm.

Foto: Emil Langvad/TT Bild 1 av 1

... har du sett världen

Genre
Musikal
Regi
Philip Zandén
Medverkande
Mikael Wiehe, Edda Magnason, Sissela Benn, Folkoperans Orkester
Var
Folkoperan
Text
Fredrik Ekelund

Musik, text: Mikael Wiehe. Bild, film: Magnus Gertten. Arrangör, musikalisk bearbetning: Jonas Nydesjö. Arrangörer: Anna-Lena Laurin, Ann-Sofie Söderqvist, Calle Rasmusson.Dirigent: Marit Stridlund

Det är musiken som är behållningen i musikföreställningen om Malmö och Mikael Wiehe. Inte låtarna i sig, inte heller Wiehes sånginsatser. Nej, det är de mycket fina och gammalmodigt klingande orkesterarrangemangen som ger Wiehe-låtarna en helt ny lyster. Alldeles särskilt när det är Edda Magnason som sjunger.

När Magnason, helt utan Wiehes teatraliska sentimentalitet och självgodhet, tolkar den gamla proggklassikern om förlisningen av Titanic blir den plötsligt drabbande. Inte som en politisk allegori, utan konkret som den mardröm varje sjunkande fartyg är.

”...har du sett världen” hade premiär på Malmö Live för ett år sedan. När den nu sätts upp i Stockholm är det med en ny orkester och med Sissela Benn i rollen som Wiehe, hans döttrar och sig själv istället för Nour El-Refai.

Marit Stridlund får Folkoperans orkester att spela med en härlig lätthet, vilket gör att sången verkligen går fram, men det känns inte som om Sissela Benn riktigt har landat i sina roller. Eller fått någon vettig regi. Hon ska driva handlingen framåt men får mest svara i den ständigt lika ilsket ringande telefonen. Alltmedan Wiehe själv sitter som en patriark vid köksbordet och myser och nostalgifilmer från Malmö projiceras på storbildsskärmen.

Annons
Annons

Mikael Wiehe inför premiären i Malmö förra året på ...”har du sett världen”. Nu har uppsättningen nypremiär på Folkoperan i Stockholm.

Foto: Emil Langvad/TT Bild 1 av 1
Mikael Wiehe inför premiären i Malmö förra året på  ...”har du sett världen”. Nu har uppsättningen nypremiär på Folkoperan i Stockholm.
Mikael Wiehe inför premiären i Malmö förra året på ...”har du sett världen”. Nu har uppsättningen nypremiär på Folkoperan i Stockholm. Foto: Emil Langvad/TT

Att också Mikael Wiehe vill berätta sin historia är inte så överraskande. Malmöiten och proggikonen må ha en politisk agenda men han har också talat mycket och gärna om sig själv.

Det som skiljer uppsättningen från andra självbiografier på svenska scener är att Wiehes levnadshistoria vävts ihop med Malmös historia. Det är förstås en ganska omöjlig uppgift och föreställningen är därefter: mycket rapsodisk, på samma gång forcerad och seg.

Glimtarna ur biografin - om hur den unge Wiehe kom till Malmö från Danmark, blev retad av skolkamraterna, spelade tradjazz, bildade Hoola Bandoola, demonstrerade och turnérade – blandas med korta nedslag i Malmös historia, från folkhemsnostalgi och Kockums till Möllan och gängskjutningar, utan att man blir så särskilt mycket klokare.

Visst finns det en allmängiltighet och visst lyfts Wiehes sånger fram på ett mycket fint sätt. Men frågan är om inte den här mycket lokalt förankrade berättelsen gör sig bäst hemma i Malmö.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons