Annons
Fördjupning

Bergmans rykte växte – trots det ryska förbudet

MOSKVA | Ingmar Bergman har inspirerat några av Rysslands mest hyllade filmskapare. SvD möter en av dem, Sergej Dvortsevoj, som nyligen tävlade om Guldpalmen i Cannes, för att förstå hur Bergman blivit ett monument som inte kastar skugga över nya generationer.

Under strecket
Publicerad

Bergmanåret drar fulla hus med filmfestivaler och utställningar. Invigningen av Bergmanåret på ryska statliga humanistiska universitetet i Moskva.

Foto: Denis Sinyakov

Filmproducenten Katinka Faragó arbetade med Ingmar Bergman i över 30 år.

Foto: Denis Sinyakov
Foto: Denis Sinyakov

Utställning på klassiska Tretjekov-galleriet i centrala Moskva. Bergmanåret firas med filmvisningar och utställningar i Ryssland.

Foto: Denis Sinyakov

Filmkritikern Olga Surkova i sin lägenhet i Moskva.

Foto: Denis Sinyakov

En av gästerna vid invigningen av Bergmanåret på ryska statliga humanistiska universitetet är ryske filmkritikern Kirill Razlogov.

Foto: Denis Sinyakov

Filmregissören Sergej Dvortsevoj inspireras av Ingmar Bergman. Han arbetar ofta med samma skådespelare som under tidigare produktioner. Samal Jesljamova vann priset för bästa skådespelerska under filmfestivalen i Cannes.

Foto: Denis Sinyakov

Bergmans anda i Ryssland. Några dagar före filmfestivalen i Moskva drar igång visar Olga Surkova bilder från Bibi Anderssons besök i Ryssland på 1960-talet. Till höger om Bibi Andersson står filmskribenten Jevgenij Surkov.

Foto: Arkivbild från Olga Surkova

Bergmans anda i Ryssland. Några dagar före filmfestivalen i Moskva drar igång visar Olga Surkova bilder från Bibi Anderssons besök i Ryssland på 1960-talet. Till höger om Bibi Andersson står filmskribenten Jevgenij Surkov.

Foto: Arkivbild från Olga Surkova

Bergmanåret drar fulla hus med filmfestivaler och utställningar. Invigningen av Bergmanåret på ryska statliga humanistiska universitetet i Moskva.

Foto: Denis Sinyakov
Bergmanåret drar fulla hus med filmfestivaler och utställningar. Invigningen av Bergmanåret på ryska statliga humanistiska universitetet i Moskva.
Bergmanåret drar fulla hus med filmfestivaler och utställningar. Invigningen av Bergmanåret på ryska statliga humanistiska universitetet i Moskva. Foto: Denis Sinyakov

I en biosalong på Moskvas internationella filmfestival sitter en ung kvinna och väntar på att Fanny och Alexander ska rulla igång.

– Jag tycker om det intellektuella. Atmosfären i ”Det sjunde inseglet” öppnade mina sinnen, säger projektledaren Elena Sobinova.

Den 40:e upplagan av filmfestivalen har ett sidoprogram med över 20 Bergmanfilmer, både kända och okända.

Trots att de flesta inte har visats tidigare går ryssarnas intresse för Bergman långt tillbaka i tiden.

På Sovjettiden var flera av Bergmans filmer förbjudna, andra saknades det rättigheter till, förklarar filmkritikern Olga Surkova, som har skrivit en avhandling om Ingmar Bergman.

– Han bottnade i en annan filosofi än den sovjetiska, och sågs som en främmande konstnär. Insmugglade filmkopior kunde visas på hemliga visningar, säger Olga Surkova.

Annons
Annons

Filmproducenten Katinka Faragó arbetade med Ingmar Bergman i över 30 år.

Foto: Denis Sinyakov
Foto: Denis Sinyakov

Utställning på klassiska Tretjekov-galleriet i centrala Moskva. Bergmanåret firas med filmvisningar och utställningar i Ryssland.

Foto: Denis Sinyakov
Filmproducenten Katinka Faragó arbetade med Ingmar Bergman i över 30 år.
Filmproducenten Katinka Faragó arbetade med Ingmar Bergman i över 30 år. Foto: Denis Sinyakov

Filmproducenten Katinka Faragó besöker filmfestivalen i Moskva, och tror att människor utanför Sverige finner Bergman exotisk.

Hon arbetade med Bergman i över 30 år – de gjorde 19 filmer tillsammans.

– Det tog lite tid innan jag slutade vara rädd för honom.

Hon var bara 17 år när hon blev scripta, och minns den första tiden som ganska bråkig.

– Det var mycket gapa och skrika. Jag hade inte gjort något, men han ville ju inte bråka med skådespelarna. Det tar en timme att sminka om dem när de ska gråta färdigt, så det var också av praktiska skäl.

Efter Metoo har bilden av det manliga konstnärsgeniet – inte sällan symbolierat av Bergman – fläckats. Men Ingmar Bergman gick aldrig över gränsen, menar Faragó. Nyligen talade hon om det med skådespelerskan Gunnel Lindblom, och de enades om att det aldrig hänt något på en inspelningsplats som kan betraktas som sexuella trakasserier.

– Om du ska börja med metoo så har Ingmar Bergman aldrig gjort så på någon. Han gifte sig med dem, och bodde ihop, men det var en annan sak.

Katinka Faragó har även arbetat med den kände regissören Andrej Tarkovskij – som regisserade sin sista film ”Offret” på Gotland.

Hon minns när giganterna möttes – och bara gick förbi varandra.

1/2
Foto: Denis Sinyakov
2/2

Utställning på klassiska Tretjekov-galleriet i centrala Moskva. Bergmanåret firas med filmvisningar och utställningar i Ryssland.

Foto: Denis Sinyakov

Enligt filmkritikern Olga Surkova höll sig Bergman och Tarkovskij på avstånd från varandra eftersom de inte kunde kommunicera – trots att Bergman beundrade Tarkovskij.

Annons
Annons

Filmkritikern Olga Surkova i sin lägenhet i Moskva.

Foto: Denis Sinyakov

Men det kyliga mötet kan ha handlat om att Tarkovskij klev in och tog Bergmans team för att filma ”Offret”, som av många filmkritiker i Ryssland beskrivs som hans sämsta film.

”Nattvardsgästerna” var Tarkovskijs favorit.

Den ryska regissören kunde själv inte berätta om religion lika öppet som Bergman med anledning av att religiösa uttryck inte accepterades av kommunisterna, enligt Olga Surkova.

– För Tarkovskij var Gud filosofi. Han kanske censurerade sig själv, men det handlar om att han inte ville blotta sig för det sovjetiska systemet. Bergman kunde förstå det mänskliga lidandet och lät sina karaktärer visa ånger inför Gud, säger Olga Surkova.

Filmkritikern Olga Surkova i sin lägenhet i Moskva.
Filmkritikern Olga Surkova i sin lägenhet i Moskva. Foto: Denis Sinyakov

14 juli skulle Ingmar Bergman ha fyllt 100 år.

Minnet kommer att uppmärksammas i hela världen med utställningar och visningar från Vladivostok över Sankt Petersburg, Archangelsk, till San Francisco.

En av gästerna vid invigningen av Bergmanåret i Ryssland är filmkritikern Kirill Razlogov.

Han gillar bäst när Bergman är sarkastisk – och grotesk.

– Tittarna minns det komiska, när en karaktär går från skratt till storgråt i en och samma scen. Själv upptäckte jag den svenska sommaren när jag såg ”Sommaren med Monika” som tonåring.

Att Bergman är populär hos den ryska publiken handlar om litteratur, menar Kirill Razlogov.

Annons
Annons

En av gästerna vid invigningen av Bergmanåret på ryska statliga humanistiska universitetet är ryske filmkritikern Kirill Razlogov.

Foto: Denis Sinyakov

Filmregissören Sergej Dvortsevoj inspireras av Ingmar Bergman. Han arbetar ofta med samma skådespelare som under tidigare produktioner. Samal Jesljamova vann priset för bästa skådespelerska under filmfestivalen i Cannes.

Foto: Denis Sinyakov

Bergmans anda i Ryssland. Några dagar före filmfestivalen i Moskva drar igång visar Olga Surkova bilder från Bibi Anderssons besök i Ryssland på 1960-talet. Till höger om Bibi Andersson står filmskribenten Jevgenij Surkov.

Foto: Arkivbild från Olga Surkova

Bergmans anda i Ryssland. Några dagar före filmfestivalen i Moskva drar igång visar Olga Surkova bilder från Bibi Anderssons besök i Ryssland på 1960-talet. Till höger om Bibi Andersson står filmskribenten Jevgenij Surkov.

Foto: Arkivbild från Olga Surkova
En av gästerna vid invigningen av Bergmanåret på ryska statliga humanistiska universitetet är ryske filmkritikern Kirill Razlogov.
En av gästerna vid invigningen av Bergmanåret på ryska statliga humanistiska universitetet är ryske filmkritikern Kirill Razlogov. Foto: Denis Sinyakov

Den hyllade filmregissören Sergej Dvortsevoj håller med.

– Bergman är som stor rysk litteratur. Det finns inslag som påminner om Anton Tjechovs vardagsskildringar av humörsvängningar, säger Sergej Dvortsevoj.

Han avslutar en fem år lång produktion när SvD besöker honom under en inspelningsdag utanför Moskva.

Nyligen fick han ett glädjebesked. Huvudrollsinnehavaren Samal Jesljamova i Dvortsevojs långfilm ”Ayka” belönades med bästa kvinnliga skådespelare i Cannes på lördagen i förra veckan. Filmen tävlade också om Guldpalmen.

Filmen handlar om en ung kirgizisk kvinna som migrerar till Ryssland i jakt på ett bättre liv. Hon blir gravid, och efter förlossningen lämnar hon kvar sonen på sjukhuset.

Mellan tagningarna reflekterar Sergej Dvortsevoj över Ingmar Bergmans arv. Han säger att han inspireras av honom.

– Jag beundrar energin och framåtrörelsen, jag slukade filmerna när jag gick på filmskola.

Filmregissören Sergej Dvortsevoj inspireras av Ingmar Bergman. Han arbetar ofta med samma skådespelare som under tidigare produktioner. Samal Jesljamova vann priset för bästa skådespelerska under filmfestivalen i Cannes.
Filmregissören Sergej Dvortsevoj inspireras av Ingmar Bergman. Han arbetar ofta med samma skådespelare som under tidigare produktioner. Samal Jesljamova vann priset för bästa skådespelerska under filmfestivalen i Cannes. Foto: Denis Sinyakov

Favoriten är ”Viskningar och rop”.

– Att se den är som att få en hemlighet avslöjad för sig. Man häpnar av naturens kraft.

Sergej Dvortsevoj har en särskild stil, och föredrar att arbeta dokumentärt även när han gör spelfilm.

Han har tidigare belönats med ”Un certain regard” för filmen ”Tulpan” i Cannes 2008. Ett pris som instiftades för att hylla originella filmare.

– När man är ensam och tänker på Bergman och på regissörer som löst större problem än de man själv står inför, då får man energi. Det är betryggande på något sätt, säger Sergej Dvortsevoj.

1/2

Bergmans anda i Ryssland. Några dagar före filmfestivalen i Moskva drar igång visar Olga Surkova bilder från Bibi Anderssons besök i Ryssland på 1960-talet. Till höger om Bibi Andersson står filmskribenten Jevgenij Surkov.

Foto: Arkivbild från Olga Surkova
2/2

Bergmans anda i Ryssland. Några dagar före filmfestivalen i Moskva drar igång visar Olga Surkova bilder från Bibi Anderssons besök i Ryssland på 1960-talet. Till höger om Bibi Andersson står filmskribenten Jevgenij Surkov.

Foto: Arkivbild från Olga Surkova
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons