Annons

Janerik Larsson:Betydelsen av historiekunskap

 The picture dated 18 September 2005 shows a view of the Roman Forum direction Colosseum from Capitoline Hill, Rome, Italy. Rome was built on seven hills named Aventin, Capitol, Esquilin, Palatin, Quirinal, Viminal and Caelius.
 The picture dated 18 September 2005 shows a view of the Roman Forum direction Colosseum from Capitoline Hill, Rome, Italy. Rome was built on seven hills named Aventin, Capitol, Esquilin, Palatin, Quirinal, Viminal and Caelius. Foto: Lars Halbauer

Den starka reaktionen mot Skolverkets tanke att avlägsna antiken från historieundervisningen handlade givetvis till del om just själva förslaget, om synen på antikens roll för förståelsen av samtid och framtid. Men jag tror att många som reagerade också kände att detta var ett oroväckande tecken på samtidens historielöshet, ja rentav historieförakt.

Under strecket
Publicerad

Historiens betydelse ska inte underskattas men att så sker idag är uppenbart.

Jag lyssnade idag på en podcast från Axess som på ett mycket intressant sätt tog upp ett i hög grad ”aktuellt ämne” ur ett historiskt perspektiv.

Hur har klimatet förändrats genom historien och hur har det påverkat den historiska utvecklingen? Det är några av de frågor som historikern och klimatforskaren Fredrik Charpentier Ljungqvist tar upp i sin bok Klimatet och människan under 12 000 år.

Åsa Karlssons samtal med forskaren ger intressanta perspektiv och åtminstone jag blev lika överraskad av en del som framkom som intervjuaren.

Historiska perspektiv av betydelse ger också Johan Norberg i en krönika på fPlus.

Han skriver bl a:

För 200 år sedan dog ungefär hälften av alla barn före fem års ålder. De som överlevde hade sällan någon skola att strejka från. Nio av tio var analfabeter. Nio av tio levde i extrem fattigdom. I dag lever nio av tio fritt från analfabetism och fattigdom, trots befolkningsexplosionen. (- - -)

Enligt The International Disaster Database har risken att dö i en klimatrelaterad katastrof – som torka, översvämningar, stormar, skogsbränder och extrem värme – minskat med mer än 90 procent sedan 1950-talet. Inte för att naturkatastroferna har blivit färre, utan för att välståndet, tekniken, byggandet och sjukvården har blivit bättre. (- - -)

Effektivare solkraft, säkrare och smidigare kärnkraft och maskiner som suger upp koldioxid och matar alger med det, som vi omvandlar till bränsle till elektrifierade bilar och flyg. Allt sånt är möjligt, men det kommer att kosta. Frågan är i vilket framtidsscenario vi kommer att lyckas ta fram det. Är det verkligen i krympande ekonomier med massarbetslöshet, där vi samtidigt kämpar för våra barns fysiska existens? Om vi inte tror det består världens räddning faktiskt delvis i att ”prata om pengar” och ”några tekniska framsteg”

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons