Annons

”Betygssystemet slår ut för många elever”

Alla barn i grundskolan har idag inte förutsättningar att klara godkända betyg i alla ämnen, inte ens om de får särskilt stöd, skriver artikelförfattarna.
Alla barn i grundskolan har idag inte förutsättningar att klara godkända betyg i alla ämnen, inte ens om de får särskilt stöd, skriver artikelförfattarna. Foto: Jessica Gow/TT

Dagens betygssystem påverkar många elevers självkänsla, studiemotivation och psykiska hälsa negativt. Skolan måste kunna hantera elevers olika förutsättningar och vara en skola för alla, skriver professor Christopher Gillberg med flera.

Under strecket
Publicerad

Elisabeth Fernell och Christopher Gillberg.

Foto: Pressbilder Bild 1 av 1

DEBATT | SVENSKA SKOLAN

Det finns idag omfattande kunskap, baserad såväl på forskningsresultat som på pedagogisk och klinisk erfarenhet, som stöder att de teoretiska kunskapskraven för att få godkända betyg i den svenska grundskolan är för högt satta för den stora elevgrupp som har en svagare teoretisk begåvning – cirka 13 procent av alla barn och ungdomar. Med detta menas att begåvningsnivån ligger inom den vida ”normalvariationen”, och det handlar inte om en intellektuell funktionsnedsättning. Svag teoretisk begåvning innebär att man har svårare med abstrakt problemlösning och med teoretisk inlärning – men man hör till grundskolan.

Det förvånar oss att man på Skolverkets hemsida inte får någon ”träff” när man söker på svag begåvning, däremot finns länkar till särskilt begåvade elever. Den läroplan som kom 2011 höjde både de teoretiska kraven för godkända betyg och kraven på kognitiva/exekutiva förmågor, det vill säga att till exempel kunna planera, organisera, resonera, reflektera och analysera.

Flera stora elevgrupper har blivit förlorare. Förutom de med en svag teoretisk begåvning, är skolan även svårare för de elever som har stora koncentrationssvårigheter, de med språklig funktionsnedsättning och de med svårigheter inom autismområdet. Nyligen har Lärarnas Riksförbund larmat om den höga andel av elever – 17 procent – som utifrån betygskraven inte är behöriga att söka till gymnasiet och därför hänvisas till ett så kallat introduktionsprogram. Vi ser liksom Lärarnas Riksförbund den stora risk för utanförskap som skolsystemet skapar för denna elevgrupp, som av Skolverket benämns ”obehöriga”. I denna grupp finns förstås många så kallade nyanlända elever men också de elevgrupper vi nämner ovan, som oavsett svensk eller utländsk härkomst har svårare att klara de teoretiska kunskapskraven på högstadiet. Allas lika värde är självklart, men elevers kognitiva förutsättningar är inte lika. Frågan måste tas på allvar av Skolverket och på ministernivå.

Annons
Annons

Teoretisk begåvning är en typ av begåvning, och ofta den högst premierade i vårt samhälle, andra är till exempel emotionell, social, praktisk, musikalisk, konstnärlig och motorisk begåvning. Alla fördelar de sig olika i befolkningen. Svag teoretisk begåvning i barndomen är en riskfaktor för psykisk ohälsa i barndomen och i vuxenlivet (Västra Götalandregionen, Regional Medicinsk Riktlinje, 2016).

Vi har skolplikt i Sverige och Skolverket skriver: ”Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem”. ”Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne”.

Vi vill föra fram att alla barn i grundskolan – och särskilt mot bakgrund av den nu gällande läroplanen – inte har förutsättningar att klara godkända betyg (A-E) i alla ämnen, inte ens om de får särskilt stöd. Många av dessa elever får beskedet att de i ett eller flera ämnen blivit underkända, får betyget F eller ”Failed” – som blivit en inofficiell men allmänt använd tolkning av vad betyget F står för.

När det gäller att ta körkort är det motiverat att ställa upp särskilda kriterier som man måste uppfylla för att få körkort, annars kan man utgöra en trafikfara. Men det är frivilligt att ta körkort. Om man har svårt att köra bil är det inget tvång att man ändå måste försöka ta körkort. Men det är inte frivilligt att gå i skolan.

Även praktiska ämnen som Idrott och hälsa kräver enligt den nu gällande läroplanen teoretiska färdigheter; för det lägsta, godkända betyget E i årskurs 6 ska eleven ”kunna samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan”. Praktiska färdigheter är inte längre tillräckligt för att ge elever ett bra betyg i ett praktiskt ämne.

Annons
Annons

Elisabeth Fernell och Christopher Gillberg.

Foto: Pressbilder Bild 1 av 1

Föräldrar, elever och lärare beskriver den press dagens betygssystem medför för den elevgrupp vi här vill uppmärksamma. Vi ser den inbyggda risken som betygssystemet medför i form av att negativt påverka många elevers studiemotivation, självkänsla och psykiska hälsa – och i förlängningen en ökad risk för utanförskap. Skolverket behöver i samverkan med relevanta professioner skapa ett betygssystem och en läroplan som tar hänsyn till elevers olika kognitiva förutsättningar – vi behöver få en skola för alla!

I elevernas framtida arbetsliv kommer många olika typer av begåvning, inte enbart teoretisk, att efterfrågas och behövas.

Elisabeth Fernell
professor i barn- och ungdomspsykiatri, barnneurolog, Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Joakim Westerlund
docent, psykologiska institutionen, Stockholms universitet, Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Josef Milerad
docent universitetslektor, Karolinska Institutet, ordförande Svenska Skolläkarföreningen
Christopher Gillberg
professor, barn- och ungdomspsykiater, Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Ida Lindblad
med dr, leg psykolog, Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Elisabeth Fernell och Christopher Gillberg.
Elisabeth Fernell och Christopher Gillberg. Foto: Pressbilder
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons