Annons

Bibliotek kan få ny roll – i totalförsvaret: ”Kulturkrig”

Foto: Mark Garlic, Alexander Zemlianichenko, Johan Engman/TT Ill: Staffan Löwstedt

Fejkade nyheter och påverkanskampanjer ökar behovet av bildning och kritiskt tänkande. Nu kommer en utredning som föreslår att biblioteken ska bli en del av totalförsvaret.

Under strecket
Publicerad

Dokusåpan ”Nedsläckt land”, där deltagarna får prova att leva i kris och ovisshet, har väckt ett intresse för krisberedskap. TT rapporterar att svenskarna shoppar vevradio och frystorkad mat. Men dokusåpan har nog också fått många att fundera över vart man vänder sig, och hur man får tillförlitlig information, när samhället utsätts för störningar.

Nästa vecka presenteras ett förslag till ny nationell biblioteksstrategi. Dokumentet, som överlämnas till kulturminister Amanda Lind (MP), är resultat av en stor biblioteksutredning som pågått sedan 2015.

Utredarna föreslår bland annat att biblioteken ska bli en del av totalförsvaret.

– Det handlar både om biblioteket som fysiskt rum, en trygg samlingsplats, och om biblioteket som en lina till tillförlitlig information, säger Eva Enarson, en av utredarna som arbetat med den nya biblioteksstrategin.

Totalförsvaret är under uppbyggnad igen. Bibliotek är institutioner med högt förtroende bland medborgarna. De finns dessutom i en hyfsad infrastruktur över hela landet.

Eva Enarson säger att det är naturligt att i dag fundera över bibliotekens, och bibliotekariernas, roll vid kris och krig.

Annons
Annons

På senare år har biblioteksdebatten till stor del handlat om hur högljudd man får vara bland bokhyllorna. Det har skrivits mängder av debattinlägg om stök och bråk. Andra frågor som diskuterats har varit privatiseringar, driftsformer, nedskärningar och nedläggningar.

Den nationella biblioteksstrategin tar avstamp i bibliotekens demokratiska roll. Strategin spänner över hela kedjan av offentliga bibliotek, från skolbibliotek och folkbibliotek till universitetsbibliotek.

Utredningen är den första stora genomlysningen av svenskt biblioteksväsende sedan 1980-talet. Den är skriven i en tid av digitalisering, nyhetsmanipulation och hot mot demokratin. Grundfrågan är: vad ska vi ha biblioteken till i dag?

Joacim Hansson, professor i biblioteks- och informationsvetenskap, har suttit i utredningens referensgrupp. Han säger att det här handlar om att tydligt formulera bibliotekens samhällsuppdrag. Joacim Hansson menar att det bland annat ska ses i ljuset av de senaste decenniernas utveckling där biblioteken placerats i det han beskriver som en nyliberal logik; framgång har mätts i utlåningssiffror och ekonomiska termer snarare än värdet för lokalsamhället.

– I samband med att hela den offentliga sektorn rört sig i nyliberal riktning har det i många delar av offentlig sektor uppstått ett behov av att peka ut en demokratisäkrande riktning. Här handlar det om att placera hela bibliotekssektorn i ett brett, och delvis nydefinierat samhällsperspektiv, på ett sätt som man kanske inte gjort på länge.

Det är ett väldigt stort fokus på det militära i totalförsvaret. Men när vi tittar på vad som har hänt i omvärlden så är det i mångt och mycket ett kulturkrig.

Annons
Annons

Utredningen har fått titeln "Demokratins skattkammare". Enligt lag ska biblioteken verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.

– Det som är nytt här är att man definierar den demokratiska grunden för bibliotek också i termer av informationssäkerhet, och i behovet av att samhället har en plats dit människor kan gå för tillförlitlig information.

Det kan handla om att ge biblioteken en tydlig roll i en krissituation. Biblioteket kan vara den självklara mötesplatsen efter en terrorattack eller en miljökatastrof – en plats med säker it-uppkoppling och utökade öppettider när rykten riskerar att skapa kaos i samhället. Men det handlar också om att stärka bibliotekariernas vardagliga arbete för att hjälpa människor att hitta till vetenskapligt underbyggda fakta.

Lagen säger att biblioteken ska främja intresset för litteratur, bildning, upplysning, utbildning och forskning. En välinformerad och källkritisk befolkning är viktig för ett lands motståndskraft.

– Det är ett väldigt stort fokus på det militära i totalförsvaret. Men när vi tittar på vad som har hänt i omvärlden så är det i mångt och mycket ett kulturkrig. Det är inte så mycket att länder invaderar varandra, utan det handlar om försök att bryta sönder länders inre trygghet och säkerhet, säger Mikael Tofvesson, biträdande avdelningschef på Myndigheten för samhällskydd och beredskap, MSB.

De som jobbar på det här området kanske har ett ansvar för att inte bara tillgängliggöra fakta, utan också skydda landet med fakta?

Annons
Annons

MSB arbetar bland annat med att förstå och bemöta påverkanskampanjer som riktas mot Sverige. Kampanjerna handlar om att sprida desinformation, så splittring och skapa känslor av ilska, rädsla och misstro.

– Om man har en välinformerad befolkning så fungerar inte vilseledning och propaganda. Men befolkningen kan ju aldrig i alla lägen veta allt. Så därför måste vi ha fakta lättillgängliga, säger Mikael Tofvesson som tycker att det är viktigt att fundera över kunskapsinstitutionernas roll när angripare kan jobba på industriell nivå med fejkade nyheter.

Nyligen deltog Mikael Tofvesson i ett seminarium på det kulturpolitiska konventet Folk och kultur. I publiken satt bibliotekarier, arkivarier och museianställda.

Lite provokativt frågade han dem om de kanske ska jobba annorlunda framöver.

– De som jobbar på det här området kanske har ett ansvar för att inte bara tillgängliggöra fakta, utan också skydda landet med fakta? I desinformationskampanjer ger man sig bland annat på historiska frågor, och försöker vrida dem åt olika håll. Där kommer museerna in; de spelar en roll för befolkningens motståndskraft.

Mikael Tofvesson säger att kultursektorn i vid bemärkelse är en viktig del av det psykologiska försvaret. Vi behöver de fakta och den kunskap som finns på bibliotek, arkiv och museer, men också kulturens berättelser.

Vi står inför problem med bland annat desinformation, och alla är nog överens om att det behövs en högre bildning i befolkningen.

– Kultur skapar gemenskap och sammanhang, och det i sin tur leder faktiskt till trygghet. Och trygghet skyddar oss bland annat mot rädsla, säger Mikael Tofvesson.

Annons
Annons

Även DIK, fackförbund för kultur och kommunikation, tycker att kulturen kan ses som ett vapen i en ny och hård verklighet. DIK bejakar idén om att koppla ihop biblioteken med totalförsvaret, men förbundet vill också få in arkiven och museerna i diskussionen.

Finns det inte risker med att placera kulturen i en försvarspolitisk kontext?

– Det får inte handla om en instrumentalisering av kulturen. Men vi står inför problem med bland annat desinformation, och alla är nog överens om att det behövs en högre bildning i befolkningen, säger DIK:s förbundsordförande Anna Troberg.

Hon menar att det gäller att höja bildningsnivån och graden av kritiskt tänkande i samhället. Bibliotek och museer har redan uppdraget att främja kunskap och fri åsiktsbildning. Enligt DIK handlar det inte om att lägga nya uppdrag på sektorn, utan om att samhället bättre kan utnyttja den kompetens som finns och sätta in den i ett större sammanhang.

Med DIK:s perspektiv handlar det också om att ge sektorn tillräckligt med resurser, och se till att bland annat bibliotek och museer har en stabil och långsiktig finansiering. Anna Troberg lyfter särskilt fram en första viktig länk i kedjan för att höja kunskap och medvetande i befolkningen: skolbiblioteken.

– Skolbibliotekarierna har en väldigt specifik kompetens när det gäller att lära ut källkritik och hur man letar fakta. Då är det jättekonstigt att bara ungefär hälften av alla elever i Sverige har tillgång till ett bemannat skolbibliotek.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons