Annons

Städerna som storsatsar på nya bibliotek

Nytt huvudbibliotek i danska Århus.
Nytt huvudbibliotek i danska Århus. Foto: Aarhus Public Libraries

När vi i Sverige debatterar ”tysthetsnorm” så bygger städer i andra länder helt nya bibliotek, med utrymme för både lugn och liv. Biblioteken används ofta för att ladda platser med positiv energi och ger ny identitet åt gamla områden.

Se sju exempel från olika städer.

Under strecket
Publicerad
Annons
Annons

Birminghams huvudbibliotek.

Foto: PhotoshotBild 1 av 1

2 / 8

Skimrande i Birmingham

Birminghams huvudbibliotek.
Birminghams huvudbibliotek. Foto: Photoshot

Birminghams nya huvudbibliotek invigdes av Malala Yousafzai 2013. Staden ersatte ett gammalt 1970-talsbibliotek med en ny, skimrande byggnad som rymmer 3 000 besökare.

Holländska arkitekten Francine Houben talar om biblioteket som ett ”Folkets palats”, en byggnad som ska vara inspirerande och välkomnande för människor i alla åldrar och med alla bakgrunder.

Bakom fasadernas filigranmönster finns ett bibliotek med drygt en miljon böcker, läsesalonger, studierum, restaurang och scener. Biblioteket är uppbyggt kring en bokrotunda med tätt packade hyllor – här finns tydliga referenser till Gunnar Asplunds berömda stadsbibliotek i Stockholm.

Det moderna biblioteket hyser dessutom en 1800-talsmiljö – ett rum som skapades för stadens Shakespearesamling, som nu återuppbyggts högst upp i huset.

Biblioteket har tilldelats en nyckelroll i stadens strategi, The big city plan, för att revitalisera centrala Birmingham.

Annons
Annons

Wiens huvudbibliotek

Foto: allOver images / Alamy / AlamyBild 1 av 1

3 / 8

En oas i trafikinfernot

Wiens huvudbibliotek
Wiens huvudbibliotek Foto: allOver images / Alamy / Alamy

Wiens nya huvudbibliotek stod färdigt 2003, som en del av ett långsiktigt arbete för att binda ihop två stadsdelar som separeras av en stor trafikled.

Biblioteket beskrivs som en söm mellan två stadsdelar, och en oas i en hetsig trafiknod – biblioteket ligger omgivet av biltrafik och direkt på t-banestationen Burggasse-Stadthalle.

Även här ser man referenser till Gunnar Asplunds ikoniska stadsbibliotek. Här finns rotundan, den monumentala trappan men också den oväntade placeringen mitt i stadens larm.

Annons
Annons

Dokk 1, Århus nya huvudbibliotek.

Foto: Aarhus Public LibrariesBild 1 av 1

4 / 8

Plats för böcker

Dokk 1, Århus nya huvudbibliotek.
Dokk 1, Århus nya huvudbibliotek. Foto: Aarhus Public Libraries

Århus har ersatt sitt tidigare huvudbibliotek, från 1930-talet, med en stor bibliotekssatsning i ett gammalt hamnområde. Sedan invigningen i somras har besökarna strömmat hit.

Det nya biblioteket, ritat av Schmidt Hammer Lassen, är en central pusselbit i stadsutvecklingsprojektet Urban Mediaspace. Det har gjutit nytt liv i ett område som tidigare betraktades som en baksida i staden.

Byggnaden, som inramas av en stor lekplats, rymmer inte bara bibliotek. Här finns bland annat medborgarservice, kafé, barnteater och rum för olika aktiviter. Samtidigt som huset är ett multimediahus finns här plats för fler böcker på hyllorna än i stadens gamla huvudbibliotek.

Annons
Annons

Stuttgarts huvudbibliotek

Foto: Martin LorenzBild 1 av 1

5 / 8

Lysande blått

Stuttgarts huvudbibliotek
Stuttgarts huvudbibliotek Foto: Martin Lorenz

Stuttgarts nya huvudbibliotek stod färdigt 2011, en kub som är diskret grå om dagen men som lyser intensivt blått i mörkret. Byggnaden markerar tydligt att den vänder sig till besökare med olika bakgrund. På den norra fasaden står det Stadtbibliothek, på övriga fasader finns ordet bibliotek på engelska, koreanska och arabiska.

Det 40 meter höga huset har placerats på Mailänder Platz, i ett gammalt stationsområde. Återigen handlar det om att använda biblioteket som katalysator i stadsutveckling.

Samtidigt har Stuttgarts invånare fått ett bibliotek som gjort recensenter lyriska. Enligt The Architectural Reviewhar arkitekten Eun Young Yi skapat ett modernt bibliotek som är rikt på historiska referenser och överraskande upplevelser, med möjligheter till både avskildhet och social interaktion.

Annons
Annons

Amsterdams huvudbibliotek, med flera våningsplan för bokhyllor.

Foto: Rob HoekstraBild 1 av 1

6 / 8

Besöksmagnet i Amsterdam

Amsterdams huvudbibliotek, med flera våningsplan för bokhyllor.
Amsterdams huvudbibliotek, med flera våningsplan för bokhyllor. Foto: Rob Hoekstra

Amsterdams nya huvudbibliotek är öppet 360 dagar om året, från klockan tio till klockan 22.

Biblioteket invigdes 2007, som en tidig del av ett stadsförnyelseprojekt nära Centralstationen. Biblioteket blev en besöksmagnet, med uppgift att bana väg för omvandlingen av ett gammalt hamnområde till en blandad och levande stadsdel.

Byggnaden är 40 meter hög, och arkitekten Jo Coenen har arbetat med att skapa rum för kontraster och olika atmosfärer. Han har delat in byggnaden i tre delar. ”Sockeln" ska representera öppenhet och ett urbant tempo. Mittpartiet, med bokhyllor, ska erbjuda lugn och reflektion. De övre våningarna står för möten och diskussion; här finns bland annat scen och restaurang.

Annons
Annons

Seattles huvudbibliotek

Foto: Philippe RuaultBild 1 av 1

7 / 8

Skulpturalt i Seattle

Seattles huvudbibliotek
Seattles huvudbibliotek Foto: Philippe Ruault

Seattles nya huvudbibliotek är ett av 2000-talets mest kända bibliotek.

Biblioteket är ett hus i glas och stål, med skulptural, veckad fasad. Huset är uppbyggt kring plattformar som sticker ut åt olika håll, i stället för konventionella våningsplan. Det skiljer sig markant från de omgivande skyskraporna.

Seattle central library ritades av Rem Koolhaas, som ville ”omdefiniera vad ett bibliotek är”. Resultatet blev en byggnad med mycket plats för möten och samtal, där gamla och nya medier placerades sida vid sida.

Annons
Annons

Biblioteca São Paulo

Bild 1 av 1

8 / 8

Istället för ökänt fängelse

Biblioteca São Paulo
Biblioteca São Paulo

Från fängelse till bibliotek. När det fruktade Carndirufängelset stängde i São Paulo lämnade det plats för ett nytt bibliotek. Fängelseområdet har omvandlats till en park, med biblioteket som dragplåster. Biblioteca São Paulo ska erbjuda lugna läsplatser, men också olika kulturupplevelser, och dessutom vända sig till en ickeläsande publik.

Här handlar det om ett ovanligt tydligt exempel på hur bibliotek används i stadsomvandling; ett av världens mest ökända fängelseområden har fått en ny identitet med hjälp av ett uppskattat biblioteksbygge.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons