Annons

”Finns många motsättningar här som man måste förstå”

Återigen brinner bilarna i Malmö. De senaste åren har staden med gängskjutningar och stora sociala problem fått ryktet som Sveriges Chicago.

Samtidigt har flera kurvor börjat vända. Brottsligheten sjunker, skolresultaten ökar och färre får försörjningsstad. SvD besöker motsättningarnas stad.

Under strecket
Publicerad

Malmö används av vissa som exempel på hur mångkulturen har misslyckats, hur stan är på väg ner i en gigantisk konkurs med laglöshet och sönderfall som resultat.

Foto: Lars DarebergBild 1 av 8

”Så här många utbrända bilar, på så olika ställen, brukar det inte vara”, säger Toni Lundgren på Assistancekåren. Här hämtar han bilar på Hyllievångsvägen på Kroksbäck.

Foto: Lars DarebergBild 2 av 8

Kerstin Frick flyttade från Slottsstaden till Kroksbäck, där hon trivs bra.

Foto: Lars DarebergBild 3 av 8

Precis bredvid Hyllievångsvägen på Kroksbäck ligger den nya skateparken där VM arrangeras på lördagen. Kisa Nakamura från Japan tillhör världseliten och var tidigare i veckan på plats för att träna inför tävlingen.

Foto: Lars DarebergBild 4 av 8

Det har varit många bilbränder i Malmö den senaste tiden, bland annat på Delsjögatan på Kroksbäck.

Foto: Lars DarebergBild 5 av 8

”Varför skulle jag bränna bilar, jag har aldrig förstått varför man gör det. Men polisen är så desperat att de plockar in vem som helst”, säger en man som i medierna har pekats ut som 21-åringen.

Foto: Lars DarebergBild 6 av 8

Mustafa Yasin, Omran Al Mhtyab och Mohammad Mustafa läser SFI på Rosengård och kom hit från Syrien. De älskar att bo i Malmö, men skulle hellre bo i samma område som andra svenskar.

Foto: Lars DarebergBild 7 av 8
Bild 8 av 8

Malmö används av vissa som exempel på hur mångkulturen har misslyckats, hur stan är på väg ner i en gigantisk konkurs med laglöshet och sönderfall som resultat.

Foto: Lars DarebergBild 1 av 1
Malmö används av vissa som exempel på hur mångkulturen har misslyckats, hur stan är på väg ner i en gigantisk konkurs med laglöshet och sönderfall som resultat.
Malmö används av vissa som exempel på hur mångkulturen har misslyckats, hur stan är på väg ner i en gigantisk konkurs med laglöshet och sönderfall som resultat. Foto: Lars Dareberg

Plötsligt blev det tyst i Malmö. Efter många nätter med en smattrande polishelikopter som cirklat över staden för att leta efter gärningsmännen till de många bilbränderna, har en billigare och väldigt mycket tystare drönare tagit över. Ändå finns det många malmöbor som sover oroligt dessa nätter då bilbrännarna gäckar polisen. För vem vet vems bil som brinner nästa gång?

Det verkar inte spela någon roll var man bor, det brinner över hela staden.

– Det är så tråkigt att det ska vara såhär. Men det verkar inte spela någon roll var man bor, det brinner över hela staden, säger 23-åriga Zahra, som står vid en hållplats på Kroksbäck och väntar på buss åtta.

Hon jobbar inom vården och hade följt med en väninna på lägenhetsvisning. Nu tittar hon förfärad på de två utbrända bilarna på andra sidan gatan.

Annons
Annons

”Så här många utbrända bilar, på så olika ställen, brukar det inte vara”, säger Toni Lundgren på Assistancekåren. Här hämtar han bilar på Hyllievångsvägen på Kroksbäck.

Foto: Lars DarebergBild 1 av 1

Toni Lundgren från Assistancekåren är mer van. Han rullar in med bärgningsbilen och drar upp den mest utbrända av de två bilarna på flaket. Detta är dagens fjärde bil och sedan han kom tillbaka från semestern i måndags, har han haft detta som sin huvuduppgift. Då behöver han inte rengöra flaket mellan gångerna, utan kan låta soten sitta kvar.

”Så här många utbrända bilar, på så olika ställen, brukar det inte vara”, säger Toni Lundgren på Assistancekåren. Här hämtar han bilar på Hyllievångsvägen på Kroksbäck.
”Så här många utbrända bilar, på så olika ställen, brukar det inte vara”, säger Toni Lundgren på Assistancekåren. Här hämtar han bilar på Hyllievångsvägen på Kroksbäck. Foto: Lars Dareberg

Han är van vid bilbränder, men tycker ändå att det är något annorlunda den här gången.

– Så här många, på så olika ställen, brukar det inte vara.

Han rullar iväg med bärgningsbilen mot skroten.

I augusti 2016 toppar Malmö åter löpsedlarna. Och som så ofta handlar det om något negativt. Är det inte om skjutningar, som vintern 2012, så är det om dåliga skolresultat eller problem med segregation, trångboddhet och arbetslöshet. Malmö används av vissa som exempel på hur mångkulturen har misslyckats, hur stan är på väg ner i en gigantisk konkurs med laglöshet och sönderfall som resultat.

Ett litet Chicago, men på skånska.

Det finns så många paradoxer och motsättningar här som man måste förstå.

Samtidigt kämpar många goda krafter i Malmö med att framhålla det positiva. Entreprenörsandan, innovationerna, Malmö högskola och det faktum att många företag placerat sina huvudkontor här. Mångfalden med 178 olika nationaliteter som präglar stadsbilden. Den stora inflyttningen av unga människor som vill bo i den hippa staden. Barnfamiljerna som stannar kvar i city och inte flyttar till villa i kranskommunerna.

Annons
Annons

Kerstin Frick flyttade från Slottsstaden till Kroksbäck, där hon trivs bra.

Foto: Lars DarebergBild 1 av 1
Kerstin Frick flyttade från Slottsstaden till Kroksbäck, där hon trivs bra.
Kerstin Frick flyttade från Slottsstaden till Kroksbäck, där hon trivs bra. Foto: Lars Dareberg

– Vi har gått från industristaden med sitt monokulturella samhälle, till denna färgstarka, mångkulturella stad som Malmö är idag. Det finns så många paradoxer och motsättningar här som man måste förstå. Malmö skapar till exempel många nya jobb. Men det är jobb som inte kommer de lågutbildade malmöborna till del, de går till många som bor i kommunerna utanför och pendlar hit, säger Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö högskola.

Han var också en av kommissionärerna i Malmö-kommissionen, vars uppdrag var att kartlägga Malmös problem och presentera konkreta lösningar för att förbättra jämlikheten i hälsa och levnadsvillkor. För honom är det ingen tvekan om vad det är som gått fel: Politikerna gör akutinsatser. Ändrar lagar när det brinner eller kastas sten. Åtgärder som kanske är kloka i sig, men som inte förändrar problemen i grunden.

– Det krävs långsiktighet för att inkludera människor i olika samhällsgrupperingar. Att bygga social hållbarhet tar inte ett år, det tar inte en mandatperiod, det tar lång tid. Det handlar om att sätta in med bred palett på skola, fritid, kultur, infrastruktur, socialförsäkringar och skapa en samlad välfärdspolitik, säger Tapio Salonen.

För Malmö är utan tvekan paradoxernas stad. Med många, svåra problem, men också med ljuspunkter. Tapio Salonen säger att alla städer har sina ”ups and downs”. Det blir bara extra tydligt i Malmö. Ojämlikheten blir tydligare här. Kanske på grund av den kompakta staden utan förorter. Sker något, sker det i Malmö. På samma gata ligger de idylliska villorna som säljs för flera miljoner och de gamla miljonprogrammen med hög arbetslöshet, hög andel bidragstagare och barnfattigdom.

Annons
Annons

Precis bredvid Hyllievångsvägen på Kroksbäck ligger den nya skateparken där VM arrangeras på lördagen. Kisa Nakamura från Japan tillhör världseliten och var tidigare i veckan på plats för att träna inför tävlingen.

Foto: Lars DarebergBild 1 av 1
Precis bredvid Hyllievångsvägen på Kroksbäck ligger den nya skateparken där VM arrangeras på lördagen. Kisa Nakamura från Japan tillhör världseliten och var tidigare i veckan på plats för att träna inför tävlingen.
Precis bredvid Hyllievångsvägen på Kroksbäck ligger den nya skateparken där VM arrangeras på lördagen. Kisa Nakamura från Japan tillhör världseliten och var tidigare i veckan på plats för att träna inför tävlingen. Foto: Lars Dareberg

Mittemot platsen där de utbrända bilarna på Kroksbäck efterlämnat svarta märken, fladdrar tält och flaggor i vinden. På lördagen är det VM i skateboard och här på Kroksbäck har man byggt en bana som efter tävlingen kommer att vara kvar till glädje för områdets ungdomar, berättar kommunens egen skejtsamordnare Gustav Sandborg Edén.

Skolan går framåt på alla parametrar, trots att man förra året tog emot 1 250 nyanlända elever och i år ytterligare 500.

– Banan har redan lockat till sig ungdomar under veckan som gått. Till sist blev vi tvungna att stänga den, för att förbereda inför tävlingarna. Då ställde sig några av killarna här ute och började kasta sten på våra leveranser. Där ser man vad de hittar på, när de inte har annat att göra. Just därför är det så viktigt att banan placerades just här. Nu kan ungdomar från tre ytterområden, Hyllie, Holma och Kroksbäck, mötas och göra något tillsammans, säger han.

Rubrikerna om Malmö har de senaste åren varit nattsvarta. Låg skolranking, näst lägst förvärvsfrekvens i landet, gängskjutningar, hög andel invånare på försörjningsstöd, rekordhög ungdomsarbetslöshet.

Men det senaste året har det börjat hända något och medierna kan rapportera trendbrott på trendbrott. I våras rapporterades det om att brottsligheten i Malmö sjunkit under flera år i rad. I veckan kunde socialförvaltningen rapportera om att andelen malmöbor på försörjningsstöd sjunker. Och den utskällda skolan går framåt på alla parametrar. Detta trots att man förra året tog emot 1 250 nyanlända elever, och i år ytterligare 500 i Malmös skolor.

Annons
Annons

Det har varit många bilbränder i Malmö den senaste tiden, bland annat på Delsjögatan på Kroksbäck.

Foto: Lars DarebergBild 1 av 2

”Varför skulle jag bränna bilar, jag har aldrig förstått varför man gör det. Men polisen är så desperat att de plockar in vem som helst”, säger en man som i medierna har pekats ut som 21-åringen.

Foto: Lars DarebergBild 2 av 2
Det har varit många bilbränder i Malmö den senaste tiden, bland annat på Delsjögatan på Kroksbäck.
Det har varit många bilbränder i Malmö den senaste tiden, bland annat på Delsjögatan på Kroksbäck. Foto: Lars Dareberg

Samtidigt räknar politiker och tjänstemän med att utgifterna åter kommer att öka när de flyktingar som kom hösten 2015 får sitt uppehållstillstånd och blir berättigade till försörjningsstöd. Samma sak i Malmös skolor, andelen nyanlända elever påverkar både nivåerna vad gäller gymnasiebehörighet och meritvärde.

Om man tittar på Rädda barnens definition på barnfattigdom lever trettio procent av Malmös elever i ekonomiskt utsatta familjer.

– Om man tittar på Rädda barnens definition på barnfattigdom lever trettio procent av Malmös elever i ekonomiskt utsatta familjer, och det är sex gånger vanligare om man har utländsk bakgrund. Det är klart att när femtio procent av Malmös elever har invandrarbakgrund, så har vi en stor utmaning att lotsa dem igenom skolan så att de kan gå vidare till gymnasiet, säger Anders Malmquist, grundskoledirektör i Malmö Stad.

”Varför skulle jag bränna bilar, jag har aldrig förstått varför man gör det. Men polisen är så desperat att de plockar in vem som helst”, säger en man som i medierna har pekats ut som 21-åringen.
”Varför skulle jag bränna bilar, jag har aldrig förstått varför man gör det. Men polisen är så desperat att de plockar in vem som helst”, säger en man som i medierna har pekats ut som 21-åringen. Foto: Lars Dareberg

Ute vid Rosengård Center är det lunch och på den lokala lunchrestaurangen Kitchen King serveras orientalisk buffé och pizzor. De två killarna vi möter i dörren börjar skratta när de hör att vi vill prata om bilbränder.

Annons
Annons

Mustafa Yasin, Omran Al Mhtyab och Mohammad Mustafa läser SFI på Rosengård och kom hit från Syrien. De älskar att bo i Malmö, men skulle hellre bo i samma område som andra svenskar.

Foto: Lars DarebergBild 1 av 1

– Det är jag som är ”21-åringen”, jag har suttit anhållen i fyra dygn och jag släpptes imorse, säger killen i blå träningsoverall.

Hela tiden fipplar han med mobilen.

Det var i söndags som polisen kunde meddela att de hade gripit en misstänkt för bilbränderna, kallad ”21-åringen”. Själv säger killen vi möter, att han hade en dejt i söndags, hade ”fixat” en bil och var orolig för att bensinen inte skulle räcka. Så han svängde ner till macken och då stannade polisen honom. Först upptäckte de att han inte har körkort, sedan hittade de två dunkar bensin i bilen och en nödhammare som kan användas till att krossa bilrutor. Själv säger ”Ensam” som han gärna kallar sig själv, att han är oskyldig, även om polisen fortsatt betraktar honom som skäligen misstänkt.

Jag är 21 år, jag bränner inte bilar. Men polisen är så desperat att de plockar in vem som helst.

Han har redan ett gediget brottsregister och har suttit i fängelse för både rån och nu senast för innehav av sprängdeg. Han har endast varit ute från fängelset en månad och har inga vidare planer. Just nu är han mest irriterad på hur polisen hanterat hans fall.

– Jag hade till och med en jobbintervju i tisdags som jag missade. Varför skulle jag bränna bilar, jag har aldrig förstått varför man gör det. Jag är 21 år, jag bränner inte bilar. Men polisen är så desperat att de plockar in vem som helst, säger han.

Mustafa Yasin, Omran Al Mhtyab och Mohammad Mustafa läser SFI på Rosengård och kom hit från Syrien. De älskar att bo i Malmö, men skulle hellre bo i samma område som andra svenskar.
Mustafa Yasin, Omran Al Mhtyab och Mohammad Mustafa läser SFI på Rosengård och kom hit från Syrien. De älskar att bo i Malmö, men skulle hellre bo i samma område som andra svenskar. Foto: Lars Dareberg
Annons
Annons
Bild 1 av 1

För en forskare som Tapio Salonen är bilbränder inget nytt fenomen. För den enskilde bilägaren är det förfärligt, men för samhället är det mer en fingervisning om att man har misslyckats.

– Vi har sett det här tidigare. Ungdomar som kanske redan för länge sedan sorterades ut av skolan och samhället. Vi måste bli bättre på möta dessa individers behov redan i skolan.

Vi älskar Malmö. Här vill vi bo, här trivs vi.

Vid ingången till Rosengård centrum kommer tre syriska killar gående. De har lunchpaus på sin SFI och tar en promenad. De ser problemen på Rosengård dagligen, och tycker att det är trist att inget görs.

– Jag förstår inte varför man placerar människor utan jobb, och utan språk, tillsammans. Vi behöver bo tillsammans med andra svenskar för att lära oss språket, säger Mohammad Mustafa.

På frågan om det då inte hade varit bättre att flytta till en mindre stad, med fler svenskar och bättre möjligheter för integration, skakar de ändå bara på huvudet.

– Vi älskar Malmö. Här vill vi bo, här trivs vi.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons