Annons

Marie Dahlén:Billiga anstalter blir dyra

Platserna på våra anstalter och häkten har tagit slut.
Platserna på våra anstalter och häkten har tagit slut. Foto: Jessica Gow / TT NYHETSBYRÅN
Under strecket
Publicerad

Ledare | Brott och straff

”Jag skulle beskriva situationen på häktena som akut”, säger Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg till DN (1/3). Anledningen är att det saknas platser på häktena. Även på anstalterna runt om i landet är det ont om rum.

Under flera år minskade antalet intagna, men under 2016 vände siffran för att få en extra kraftig ökning under 2018. Några orsaker till uppgången är straffskärpningar och att polisen blivit mer effektiv efter omorganisationen.
Situationen kommer inte som en överraskning. I höstas fattade Nils Öberg inriktningsbeslut om att 13 anstalter och häkten ska renoveras och byggas om.
Det är nödvändigt för att alla länkar i rättskedjan ska fungera. Samtidigt krävs besinning för att inte leda till fuskbyggen.

5,8 miljarder kronor ska investeras i fastigheterna under en femårsperiod. Det statliga fastighetsbolaget Specialfastigheter äger 12 av anstalterna och häktena.
Fastighetsägarna kommer att stå för notan, däremot kommer Kriminalvården att köpa inredning till cellerna och säkerhetsinstallationer för knappt 600 miljoner kronor. Den totala kostnaden för projekten kommer att bli 6,4 miljarder kronor. Det är nästan lika mycket som Kriminalvårdens budget för 2017, då 8,6 miljarder kronor.

Annons
Annons

Straffskärpningar och en effektivare polis är inte de enda anledningarna till att det är svårt att sätta kriminella bakom lås och bom. Det handlar också om att staten har underlåtit att genomföra nödvändigt underhåll under många år.
I inriktningsbeslutet för Österåkersanstalten går det att läsa att storköket är ”extremt eftersatt och delar av köksutrymmet avstängt till följd av mögel”.

Det slutar inte där: ”Flera av anstaltens nuvarande fastigheter har ett eftersatt underhåll och en del av fastigheterna är heller inte ändamålsenliga utifrån de krav som ställs på en modern kriminalvård”.

Men att underhåll inte prioriteras är ett problem som inte är unikt för Sveriges anstalter och häkten. Beslutsfattare i staten, regioner och kommuner har inte heller alltid lagt pengar på att vårda det man äger.

Trafikverket menar att den svenska järnvägen lider av eftersatt underhåll sedan flera decennier. Verket uppskattar att det kommer dröja minst tio år innan järnvägen kan börja fungera normalt igen (SVT 30/5 -17). Underhållet av vatten- och avloppsledningar är så eftersatt att de årliga investeringarna, som kommunerna gör, måste öka med 35 procent. Annars är risken stor att dricksvattnet inte håller god kvalitet enligt branschorganisationen Svenskt Vatten (2017).

I slutet av nittiotalet och i början på 2000-talet skapade överbeläggningar på anstalterna problem med rymningar, fritagningar, gisslansituationer och upplopp. Det vill vi inte se igen och det går att förhindra.

Flera röster hörs också för att anstalterna och häktena ska byggas om med hast, för att kunna stävja kriminaliteten. Men att bygga fort är inte den rätta metoden. Risken är att kvaliteten brister och det blir extremt dyrt.

Det är dessutom mer regel än undantag att utmaningar dyker upp längs vägen när man bygger. När Kronobergshäktet i centrala Stockholm byggdes om konstaterade Specialfastigheter i sin årsrapport att det ”varit ett komplicerat projekt som tagit flera år”.

Politiker och tjänstemän borde ta sig en ordentlig funderare. Om staten ska äga och förvalta fastigheter, så måste den se till att underhålla dem. Det görs bäst med långsiktighet och ekonomiskt ansvar.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons