Annons

Se läsarnas historiska fynd från SvD:s arkiv

Bilarnas tidiga historia går att följa år för år i SvD:s arkiv. Ett av läsarbidragen till veckans arkivutmaning handlar just om detta. En annan läsare har skickat in en artikel från 1894 där det framgår att många tror att det finns varelser på planeten Mars. Ta gärna en titt på några av de spännande artiklarna från förr som hittills har skickats in.

Uppdaterad
Publicerad

SvD 1938 – läs mer om detta längre ner i artikeln.

Bild 1 av 3

SvD 15 februari 1906.

Bild 2 av 3

En Dion-Bouton, 1906.

Foto: Okänd Bild 3 av 3

1 / 7

SvD 1938 – läs mer om detta längre ner i artikeln.
SvD 1938 – läs mer om detta längre ner i artikeln.

Veckans läsartävling går ju ut på att mejla in exempel som på något sätt överraskar, roar eller förskräcker. Artiklarna kan handla om historiska personer som Ronald Reagan eller Astrid Lindgren, om datorns tidiga år, en maträtts genomslag eller något helt annat. Mejla gärna era exempel till johan.lindberg@svd.se senast på fredag 23 december kl 12. De tre vinnarna omnämns i SvD nästa söndag och får varsitt presentkort på 200 kronor från Bokus.

Här följer några av bidragen hittills:

Biltävling till Stockholm – i max 10 km/h

SvD 15 februari 1906.
SvD 15 februari 1906.

Peter Mokvists bidrag hamnar om bilismens tidiga år som verkligen har historiens vingslag: ”På min farfars födelsedag 15/2 1906 finns en helt underbar artikel om automobiltäflingen Göteborg-Stockholm. 8 ekipage med varsin kontrollant och stränga regler att på mycket trafikerade vägar inte köra mer än 10 km/timme...”.

I artikelns inledning står det att man här och var i Göteborg ser ”automobiler kila på gatorna med fart, som i Stockholm snart skulle bringa föraren inför polisdomstolen”.

En Dion-Bouton, 1906.
En Dion-Bouton, 1906. Foto: Okänd
Läs hela artikeln från 1906 här (SvD Premium) svd.se
Annons
Annons
Bild 1 av 2

SvD den 18 juli 1956.

Bild 2 av 2

2 / 7

Elektronhjärna flögs till Bromma 1956

Lars Ingels tycker att en artikel i SvD den 18 juli 1956 sticker ut. Så här skriver han: ”Det är första gången som ordet datamaskin nämns! Då kallades det för elektronhjärna!”

SvD den 18 juli 1956.
SvD den 18 juli 1956.
Läs hela tidningen här svd.se
Annons
Annons
Bild 1 av 1

3 / 7

SvD 1894: Är det en signal från Mars?

Lars Ingels har även hittat en annan spännande artikel. Det här exemplet är från 17/8 1894 där det står att ”planeten Mars har råkat i brand”. Lars tar upp följande citat ur artikeln: ”Vare sig planeten är bebodd eller icke, är det tydligt att det sedan några dagar försiggå på en gång oförklarliga och förskräckliga fenomen. Vi bevittna branden af en skog på flera hundra tusen hektar”.

I artikeln står det också att ”ånyo framställer sig det förvirrade spörsmålet: Är det en signal?”. Det framgår också att ”somliga” tror att det är en eruption/vulkan som ses från jorden, medan andra tror att skog brinner. De mest välinsatta vetenskapsmännen var nog på det klara med att det var det första alternativet.

SvD:s skribent Jani Pirtiisalo, som bland annat skrivit om de senaste upptäckterna kring Mars, ser många intressanta bitar i artikeln: ”Jag får känslan av att skribenten vill vara kvar, och hålla kvar läsaren, i den sorts mystik som omgav ”verldsrymden” under dessa århundraden. En kvalificerad gissning är att vetenskapsmännen, astronomer med flera, redan vid denna tid visste mycket mer än allmänheten (och journalister) om Mars och planeterna. Information och särskilt vetenskap, var ju förbehållet en elit. Tidningar och människor i allmänhet hade ju inte tillgång till kunskaper på samma sätt som idag. Artikeln tycks peka på en allmän uppfattning att planeten kan vara bebodd (testamentet och astronomer)”.

Läs hela den spännande artikeln om rymden från 1894 här (SvD Premium) svd.se

Läsaren Lars Ingels skriver även följande: ”Det mest intressanta med att läsa gamla tidningar är att man får en bild av hur man såg på och tolkade världen då, utifrån den kunskap som fanns då. Idag när vi tolkar historien gör vi ofta det misstaget att vi gör det  utifrån allt det vi känner till idag. Men man måste sätta ju sig in i dåtidens förhållanden. Ett annat tips är att söka på ett ord, t ex Auschwitz (på 1940-talet) och följa kronologiskt hur kunskapen om den hemska sanningen då växte fram, dag för dag i slutet av kriget. Ja, det var bara ett exempel. Man kan välja en historisk händelse och läsa om den nästan som i IRL. Sidarkivet är onekligen som en fantastisk tidsmaskin”.

Annons
Annons
Bild 1 av 1

4 / 7

"En härligt tidstypisk skämtteckning"

Mats Palmquist: ”Det var med största förtjusning jag mottog nyheten att SvD öppnar hela sitt arkiv. Vilken guldgruva! Just nu håller jag på med ett arbete kring pinnstolar och deras historia och började genast söka på det. På sidan 13 den 21 april 1938 fann jag denna skämtteckning. Den är fullständigt enastående, både vitsig och härligt tidstypisk. Den anknyter till att det denna tid från Sverige exporterades oerhörda mängder pinnstolar till Storbritannien och kolonierna”.

Läs hela artikeln från 1938 här (SvD Premium) svd.se
Annons
Annons
Bild 1 av 1

5 / 7

"Overkligt läsa artikel om svenskheten"

Yvonne Hellsten: ”Min farfar var polis under de Olympiska spelen 1912 i Stockholm. Därför kändes det naturligt att se vad som stod om det i SvD:s arkiv. Det var kul att se bilderna från invigningen men det kändes overkligt att läsa artikeln ”Svensken” daterad söndagen den 7 juli 1912. Förr rådde andra värderingar. Jag är tacksam över att jag ha vuxit upp med moderna värderingar. Signaturen V.L. skrev bland annat följande om den svenske fanbäraren: ”När han stod där med sin blågula fana i spetsen för den vackraste trupp af unga starka friska människor ett öga kan skåda, blef han för mig symbolen af svenskheten. En kultur framvuxen genom århundraden, en ras renare än de flesta, en kropp som på det fullkomligaste sätt motsvarar skönhetens ideal med harmoni och jämnvikt i hvarje linje, en hållning, som ger inbegreppet af disciplin och självbehärskning”.

Läs hela sidan från Stockholms-OS 1912 här (SvD Premium) svd.se
Annons
Annons
Bild 1 av 1

6 / 7

"Varför lyssnade vi inte på klimatvarningarna 1938?"

Håkan Wiegant: ”En intressant artikel på förstasidan den 10 december 1938. Klimatförändringar i form av osedvanligt varma vintrar sedan sekelskiftet. Nedsmältningen av de arktiska glaciärerna, där det t o m spås att de helt kommer att försvinna. Ozonskiktets roll med mera. Vad hände med den kunskapen? Vi visste det redan för 80 år sedan!?”.

I texten står att professor Hans W:son Ahlmann under ett möte skildrar den succesiva tillbakagången hos glaciärerna, särskilt de av honom studerade jöklarna på Spetsbergen och Island. Föredragen ska ha följts av en livlig diskussion. Professor De Geer framhöll att han ”redan på 1890-talet gjort sig till tolk för åsikten att jordens glaciärer i stort sett befunno sig på regress”.

Läs hela artikeln här (SvD Premium) svd.se
Annons
Annons

SvD den 18 november 1926.

Bild 1 av 2
Bild 2 av 2

7 / 7

Charleston förbjöds i Danmark av estetiska skäl

SvD den 18 november 1926.
SvD den 18 november 1926.

Magnus Karlsson fastnade för två artiklar. ”Mina favoriter ligger inte i de stora rubrikerna, utan i de små notiserna som en bit tillbaka i tiden vittnar om en annan värld. När min morfar föddes den 18 november 1926 stod det i SvD att dansen Charleston förbjöds i Köpenhamn av rent estetiska skäl. Att den är så ful att den icke bör få förekomma”, skriver han.

Ett annat exempel från den dagen är att en skolpojke under ett biobesök omringas av andra elever på folkskolan och är nära att få stryk sedan han applåderat när en rysk flagga gick i topp på bioduken. I texten konstateras att ”detta tyder på att det finns både hjärta och gry i våra pojkar av i dag”.

Läs hela tidningen den 18 november 1926 här svd.se

Den här typen av historiska guldkorn finns det mängder av i SvD-arkivet – vi ser fram emot att se vad ni hittar.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons