Annons

Biologins makt över hjärnan – därför gör vi som vi gör

Vad kan biologin lära dig om dina bästa och sämsta sidor? Professor Robert Sapolsky guidar dig genom tidsrymderna bakom ditt beteende i nuet. Både nervimpulser, barndom och nedärvd kultur styr. I hjärnans centrum står amygdala.

Under strecket
Publicerad
Foto: Jessica Gow, Christine Olsson och Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 2

Hur du i stunden bemöter en annan människa beror på vilka sinnesintryck som nått din hjärna strax innan.

Foto: Vidar Ruud/ TTBild 2 av 2

1 / 7

Foto: Jessica Gow, Christine Olsson och Fredrik Sandberg/TT

Ett beteende beror inte bara på nervimpulserna som skickas ut i kroppen i nuet. När du till exempel säger något eller håller tyst, kramas eller slåss aktiveras en massa neurologiska, hormonella, psykologiska, sociala, kulturella och evolutionära funktioner som format din hjärna genom historien.

Om ditt beteende är bra eller dåligt? Det avgör sammanhanget. Fysisk beröring kan uttrycka kärlek eller innebära ett övergrepp. Ditt knytnävsslag kan betraktas som försvar eller klassas som misshandel.

Om ditt beteende är bra eller dåligt? Det avgör sammanhanget.

I sin nya bok ”Varför vi beter oss som vi gör” guidar neurobiologen Robert Sapolsky läsaren till biologin bakom våra bästa och sämsta sidor genom att backa i tiden genom olika biologiska världar. Alla spelar roll samtidigt – från neurovetenskapen sekunderna före beteendet till evolutionens begynnelse för miljoner år sedan.

Här är sju områden som påverkar ditt beteende i stunden. Allt spelar roll: från intryck du fått sekunder innan du agerar – till de gener du fått med dig genom evolutionen miljoner år tillbaka. Faktorerna är så förutbestämda att Robert Sapolsky är övertygad om att människan inte har någon fri vilja.

Hur du i stunden bemöter en annan människa beror på vilka sinnesintryck som nått din hjärna strax innan.
Hur du i stunden bemöter en annan människa beror på vilka sinnesintryck som nått din hjärna strax innan. Foto: Vidar Ruud/ TT

1. Sekunder till minuter före beteendet: sinnesintryck och neurologi

Hur du i stunden bemöter en annan människa beror på vilka sinnesintryck som nått din hjärna strax innan. Skrämmande ljud, obehaglig lukt och uppskakande information är sådant som blixtsnabbt aktiverar amygdala, hjärnans centrum för rädsla och aggressivitet. När amygdala är aktiv misstar du dig lättare på synintryck och kan till exempel tolka någons neutrala ansiktsuttryck som hotande. Och vad har personen i handen – ett vapen?

Om allt istället har varit lugnt omkring dig precis innan du möter den här personen ser du förmodligen direkt att det är en ofarlig människa med en mobiltelefon i handen.

Annons
Annons

Vid närhet, trygghet och fysisk kontakt utsöndras hormonet oxytocin.

Foto: Kerstin Joensson/APBild 1 av 1

2 / 7

Vid närhet, trygghet och fysisk kontakt utsöndras hormonet oxytocin.
Vid närhet, trygghet och fysisk kontakt utsöndras hormonet oxytocin. Foto: Kerstin Joensson/AP

2. Timmar till dagar före beteendet: hormoner

Studier visar att mat och pauser påverkar hur jurymedlemmar röstar. På morgonen och direkt efter lunch är det 65 procent chans att de åtalade får villkorligt.

Hormoner förändrar amygdalas aktivitet, vår mottaglighet för sinnesintryck och förmågan att sätta oss in i andra människors situation.

Sapolsky brukar referera till studier som visar att mat och pauser påverkar hur jurymedlemmar röstar i rättssalen. På morgonen och direkt efter lunch är det 65 procent chans att de åtalade får villkorligt. Mot slutet av dagen är chansen nästan noll. Pannlobsbarken blir slö av hunger och trötthet.

Det händer också om dina testosteronnivåer ökar – till exempel på grund av långvarig stress. Hos både män och kvinnor gör det amygdala mer aktiv och stresshormonerna i kroppen stiger.

Vid närhet, trygghet och fysisk kontakt utsöndras hormonet oxytocin. Det underlättar anknytningen mellan människor. Med höjd oxytocinnivå i kroppen färgas ditt beteendet istället av samarbetsvilja och öppenhet.

Annons
Annons

Miljö och erfarenheter kan förändra storleken på olika delar av hjärnan.

Foto: Christine Olsson/TT Bild 1 av 1

3 / 7

Miljö och erfarenheter kan förändra storleken på olika delar av hjärnan.
Miljö och erfarenheter kan förändra storleken på olika delar av hjärnan. Foto: Christine Olsson/TT

3. Veckor till månader före beteendet: miljön och hjärnans plasticitet

Hjärnan samspelar ständigt med omgivningen. När den reagerar på dina upplevelser ändras dess struktur och funktion, det som kallas för hjärnans plasticitet. Ett populärt exempel är taxichaufförerna i London som har en förstorad hippocampus, hjärnans centrum för inlärning och rumslig orientering.

Hjärnans respons på traumatiska händelser ger omvänd förändring i hjärnan. Människor med posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, har en förminskad hippocampus och förstorad amygdala.

Miljö och erfarenheter kan alltså förändra storleken på olika delar av hjärnan.

Annons
Annons

Det som hände dig i puberteten kommer därför under hela livet att ha betydelse för hur du reagerar i stunden.

Foto: Thomas Brun/TTBild 1 av 1

4 / 7

Det som hände dig i puberteten kommer därför under hela livet att ha betydelse för hur du reagerar i stunden.
Det som hände dig i puberteten kommer därför under hela livet att ha betydelse för hur du reagerar i stunden. Foto: Thomas Brun/TT

4. År till decennier före beteendet: pubertet och impulskontroll

Det som hände dig i puberteten kommer därför under hela livet att ha betydelse för hur du reagerar i stunden.

Inget annat område i den vuxna hjärnan har formats mer av tonårslivet än pannloben. Medan känslohjärnan, autonoma nervsystemet och hormonsystemen blir färdigutvecklade under puberteten mognar pannloben inte förrän i 25-årsåldern.

Allt du var som tonåring – idealistisk och självisk, risktagande och impulsstyrd, rebellisk och vilsen – påverkade hur din pannlob så småningom utvecklades till den version du har i dag.

Det som hände dig i puberteten kommer därför under hela livet att ha betydelse för hur du reagerar i stunden.

Pannloben är den del av hjärnan som styrs minst av gener (eftersom den mognar sist) och formas mest av miljön och dina erfarenheter.

Annons
Annons

Om en mamma har höga stressnivåer under graviditeten riskerar barnets amygdala att bli mer lättretad och som vuxen få förhöjda nivåer av stresshormon.

Foto: Jessica Gow/TTBild 1 av 1

5 / 7

Om en mamma har höga stressnivåer under graviditeten riskerar barnets amygdala att bli mer lättretad och som vuxen få förhöjda nivåer av stresshormon.
Om en mamma har höga stressnivåer under graviditeten riskerar barnets amygdala att bli mer lättretad och som vuxen få förhöjda nivåer av stresshormon. Foto: Jessica Gow/TT

5. Decennier före beteendet: barndom, gener och epigenetik

Under barndomen är genernas samspel med miljön – den så kallade epigenetiken – som viktigast. Vissa gener aktiveras för resten av livet, andra stängs av en gång för alla.

Sapolsky håller med historiens banbrytande psykologer – ja, barndomen spelar roll. Men hans inriktning är att ge kunskap om vad det innebär biologiskt: Varför förändras generna i din hjärna på ett sätt av stimulerande miljöer och kärleksfulla föräldrar? Och varför förändras de på ett annat sätt av oengagerade lärare och dåliga bostadsområden?

Nästan inget som hände i din barndom avgör hur du beter dig som vuxen, men nästan allt förändrar förutsättningen för ditt vuxna beteende, förklarar Sapolsky. I boken skriver han att det viktigaste av allt under uppväxten är hälsa, trygghet, kärlek, omsorg och möjlighet att utvecklas.

Även i fosterstadiet påverkas generna. Om en mamma till exempel har höga stressnivåer under graviditeten riskerar barnets amygdala att bli mer lättretad och som vuxen få förhöjda nivåer av stresshormon.

Annons
Annons

När är det ok att slåss? ”Det krävs en avancerad och miljömässigt formbar pannlob för att lära sig kulturspecifika regler ”, menar Robert Sapolsky.

Foto: Fredrik Sandberg/TTBild 1 av 1

6 / 7

När är det ok att slåss? ”Det krävs en avancerad och miljömässigt formbar pannlob för att lära sig kulturspecifika regler ”, menar Robert Sapolsky.
När är det ok att slåss? ”Det krävs en avancerad och miljömässigt formbar pannlob för att lära sig kulturspecifika regler ”, menar Robert Sapolsky. Foto: Fredrik Sandberg/TT

6. Sekel till millennier före beteendet: gener i kultur och värderingar

Kultur och biologi utvecklas tillsammans. Hjärnor formar kulturer och kulturer formar hjärnor. I barndomen präglas individen som mest till att sprida sin kultur vidare.

Kanske är det en genetisk programmering, tänker Sapolsky, att pannloben ska mogna sent? Det gör att den formas mer av miljön och styrs mindre av gener än andra hjärnområden.

Det passar särskilt bra för att ta åt sig kulturella normer: ”Det krävs ingen avancerad hjärna för att lära sig hur man motoriskt slår till någon. Däremot krävs det en avancerad och miljömässigt formbar pannlob för att lära sig kulturspecifika regler för när det är accepterat att slå till någon”, skriver Robert Sapolsky.

Kulturer har också formats av ekosystemet, den geografiska närmiljön. Att kulturer sedan har exporterats och överlevt i tusentals år på helt andra platser visar att vi ärver värderingar och uppfattningar genom generationer, hävdar han.

Annons
Annons

Vi har i dag fler gener gemensamt med däggdjur än med reptiler och nästan alla gener gemensamt med primater.

Foto: Erin Conway-Smith/APBild 1 av 1

7 / 7

Vi har i dag fler gener gemensamt med däggdjur än med reptiler och nästan alla gener gemensamt med primater.
Vi har i dag fler gener gemensamt med däggdjur än med reptiler och nästan alla gener gemensamt med primater. Foto: Erin Conway-Smith/AP

7. Miljoner år före beteendet: beteendets evolution

Under hela mänsklighetens historia har våra gener utvecklats, försvunnit respektive funnits kvar. Vi har i dag fler gener gemensamt med däggdjur än med reptiler och nästan alla gener gemensamt med primater. Där slår sedan vissa mönster i genernas evolution igenom – som till exempel hos chimpanser och babianer: Några arter har utvecklats till att bli fredliga, andra till att bli aggressiva.

Lär dig att räkna till tio när du är upprörd så ger du hjärnan en chans att byta perspektiv.

På en skala däremellan finns människan, påpekar Sapolsky. Ibland beter vi oss konstruktivt och är inriktade på samarbete, ibland blir vi destruktiva och skadar andra. Evolutionen har format oss till att ha en inneboende förmåga till både ont och gott. Sapolskys tes är att vi kan påverka vart vi vill rikta vår strävan – mot våra bästa sidor eller mot våra sämsta sidor.

Hur gör vi för att sträva efter det goda? Lär av biologin bakom vårt beteende, uppmanar han. Att den handlar om allt från genernas evolution miljoner år tillbaka till neurobiologiska impulser för en sekund sedan.

Lär dig att räkna till tio när du är upprörd så ger du hjärnan en chans att byta perspektiv. Låt dig inspireras av hjältar så dina nervbanor förändras. Diskutera självuppoffring med barnen så de kanske automatiskt kommer att hjälpa andra.

Tro bara inte att det handlar om fri vilja.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons